Background: Mental health problems among children and adolescents have increased. The school is an important arena for prevention of mental health problems. There is a huge demand for successful interventions. SEL is a method that aims to increase the social and emotional competence among children and adolescents. The program SET applies this method.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syfte: Att beskriva flickors rökbeteende för att få en bättre förståelse till varför de röker, samt vilka preventiva åtgärder som kan vara av betydelse för att förhindra att flickor börjar röka. Metod: Litteraturstudie. Analys: Innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna som togs med i examensarbetet resulterade i två teman: Flickors rökbeteende och Prevention. Det fanns många olika anledningar till varför flickor började röka och till varför de fortsatte röka.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

The purpose of this study was to highlight cyber-bullying and its place in today?s schools. Our aim was to research how schools with bullying prevention programs are equipped to handle and take action against cyber-bullying. Furthermore this study focuses on whether or not schools are responsible for cases of cyber-bullying. We also aimed to present teachers? general views and knowledge regarding this phenomenon.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Bakgrund: I Sverige drabbas 10-15 % av nyblivna mammor av depression efter förlossningen. Det är viktigt att identifiera mammorna. En postpartumdepression kan störa samspelet och anknytningen mellan mamma och barn. I Barnavårdscentralens (BVC) basprogram finns ett riktat besök med fokus på mammornas psykiska hälsa när barnen är 6- 8 veckor där mammorna erbjuds fylla i ett screening-formulär.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera mammor med tecken på depression.  Metod: En kvalitativ induktiv design valdes. Elva BVC-sjuksköterskor intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide.

Klientbeteendens relation till behandlingsutfallet av psykoterapi på internet är ett underbeforskat område av klinisk vikt. Studien undersöker vilka skriftliga klientbeteenden i beteendeaktiveringsbehandling mot depression på internet som korrelerar med symtomförändring och slutförda moduler. Totalt 29 randomiserade deltagare med mild till måttlig depression ingick från forskningsprojektet Actua. Innehållsanalys med 8 deduktiva och två induktiva beteendekategorier genomfördes på samtliga mejl och modulsvar skickade från deltagare till internetterapeut. Signifikanta korrelationer återfanns i förhållande till symtomförändring för Observerar positiva konsekvenser (r=.49) och Allians (r=42).

Syftet med vår litteraturstudie är att beskriva hur en livsstilsförändring och livstilsskillnader kan påverka utvecklingen av det metabola syndromet, samt hur sjuksköterskan kan medverka med hjälp och stöd vid livsstilsförändringar. Frågeställningar är: Vad är effekten av en livsstilsförändring vid risk för metabolt syndrom? Hur kan sjuksköterskan medverka till prevention av det metabola syndromet? 10 vetenskapliga artiklar användes i litteraturstudien för att besvara ovanstående frågeställningar. Resultatet i denna litteraturstudie visar att en livsstilsförändring har en stor och avgörande betydelse vid risk för utvecklande av metabolt syndrom. Denna studie visar även på att sjuksköterskan, genom att ge individuell rådgivning och stöd i form av kontakt via telefon, Internet samt sedvanliga mottagningsbesök har en betydande roll i preventionsarbetet vid detta tillstånd.

Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Varannan kvinna och var fjärde man riskerar att drabbas av depression någon gång under livet. Vid depression ses en ihållande nedstämdhet och en generell hämning infinner sig. Tankeinnehållet präglas av depressiva tankar som kan visa sig genom hopplöshet, skuldkänslor och känslor av misslyckande. Syftet med litteraturstudien var att, med stöd av Jean Watsons karativa faktorer nr 2, 4 och 5, belysa hur en relation mellan en patient med depression och sjuksköterskan kan skapas.

Syfte: Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka hur prostatacancer patienter och deras partner skattar sina eventuella nivåer av ångest och depression samt att undersöka om skattningen mellan dessa två grupper skiljer sig åt. Syftet är även att kvalitetssäkra frågeformuläret Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) enligt ?Question-and-Answer?-modellen.Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv- och jämförande metod användes. Studien innefattade sex patienter samt sex partners, sammanlagt 12 personer. Datainsamlingen skedde med hjälp av enkäter.Resultat: Både patienterna och deras partners skattar relativt låga nivåer av ångest och depression.

Bakgrund: Depression i kombination med andra sjukdomar ger ökad vårdbelastning, vårdkostnader och ökad dödlighet för patienten. Syftet: med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans roll vid identifierandet och diagnostiseringen av äldre deprimerade patienter över 65 år. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som involverar 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Både sjuksköterskor och patienter undviker att samtala om emotionella problem. Sjuksköterskan har stor potential att bli bättre i identifierandet och i kontakten med patienten.

Bakgrund: Postpartum depression är ett relativt vanligt tillstånd hos nyblivna mödrar, men kan vara svårt att identifiera i ett tidigt skede. Det kan resultera i ett onödigt lidande för de drabbade kvinnor som inte blir tagna på allvar inom vården. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av postpartum depression. Metod: En systematisk litteraturstudie där sökningar av aktuell forskning gjordes i tre databaser: Cinahl, PsycINFO och PubMed. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades.

ECT har länge använts som behandlingsmetod inom psykiatrin och är verksam vid psykiska sjukdomar som till exempel depression. För att patienten ska kunna ta ställning till behandlingen utifrån så korrekt information som möjligt, ligger det i sjuksköterskans ansvar att se till att patienten är välinformerad. Därför var syftet med litteraturöversikten att ur ett patientperspektiv beskriva positiva och negativa effekter med behandlingsmetoden ECT vid depression. Litteraturen har sökts i databaser och har resulterat i tretton artiklar som ansågs hålla medel eller hög kvalitet som sedan analyserats enligt innehållsanalys. Resultatet visade att ECT gav en ökad livskvalitet för patienter som svarade på behandlingen.