The aim of this paper is to analyze the influence that aristocrats in Sweden had on the Swedish movement for the prevention of cruelty to animals, and why especially aristocrats started it. The sources I have been using are speeches and texts written by persons who were involved in the movement. I have also studied rapports from the three largest societies for the prevention of cruelty to animals. In the sources I looked for terms, expressions and opinions that can be paralleled whit the aristocratic ideal and opinion. Things that can relate to aristocratic urban people.

De vanligaste besvären som en simmare upplever kommer från axeln, också känt som simmarskuldra. Syftet med den här studien var att kartlägga vilka riskfaktorer för simmarskuldra som har identifierats och vilka preventiva interventioner som har studerats samt har haft bevisad förebyggande effekt på simmarskuldra. En artikelsökning utfördes i AMED, CinAHL, Google Scholar, Medline, PRIMO, ProQuest, PubMed och Scopus. Preventionsstudierna värderades med PEDros graderingsskala. I det slutgiltiga urvalet inkluderades 28 studier om riskfaktorer och sex om prevention.

Fallolyckor är ett stort patientsäkerhets- och samhällsekonomiskt problem. I Sverigedrabbas varje år cirka 18 000 personer av höftfraktur som leder till lidande för patientenoch stora kostnader för samhället. Syftet med litteraturöversikten var att beskrivautfallet av att använda höftskydd som prevention. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.Resultatet som redovisas i tre kategorier är: effekter av höftskydd, följsamhet till att bära höftskydd och upplevelser av höftskydd. Risken för höftfraktur minskas vid fall om höftskydd används.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda på vad socialarbetare anser vilka faktorer som påverkar ungdomar i åldern 13-19 år att hitta ut ur sin depression. Syftet var även att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte ställdes följande frågor: Vilka metoder använder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonåringar som har depression? Hur hjälper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? På vilket sätt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide.

Bengtsson, C & Rouhiainen, M. Samhällets attityder kring epilepsi. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2007. Epilepsi är ingen sjukdom utan ett symtom som drabbar individer runtom i världen.

Samsjuklighet mellan insomni och depression är vanligt. Denna studie syftade till att jämföra två gruppbehandlingar, KBT för insomni (KBTI) och tillämpad avslappning (TA), förutom att påverka sömnproblemen, också påverkar depressionssymptomen hos personer med insomni och depressiva symptom. Dessutom undersöktes om repetitiva negativa tankar medierade utfall av behandlingen. Resultatet av varians-analys för upprepade mätningar visade att personer i KBT-I förbättrades i högre grad än personer i TA-gruppen gjorde, både vad gäller depression- och insomnisymptom. Medieringsanalyserna visade att negativa automatiska tankar medierade utfallet på depressionmåttet.

Arbetslöshet och/eller långtidssjukskrivning hos föräldrar är en vanlig situation för många tonåringar. Påverkar det deras framtidstro? En deskriptiv studie av ca 6 500 tonåringar i Uppsala Län genomfördes i syfte att se huruvida deras framtidstro samvarierade med föräldrarnas arbetssituation. Kontrollfrågor gällande depression, dialog med föräldrar, välmående samt nöjdhet med livet analyserades likaså. Sambandet mellan föräldrars arbetssituation och tonåringens framtidssyn var inte signifikant.

Results from previous studies have showed that people with depression has an impaired verbal fluency. The aim of this study was to investigate whether individuals with depression also generate more words containing negative valence. Controlled Oral Word Association test were administered to a group of 13 mildly depressed individuals and a group of 20 non depressed individuals. The fluency and valence of the words produced was analyzed.The results showed no significant differences between the groups regarding either verbal fluency or negative valence. However, a significant positive relationship was found between a negative mood and negative valence.

Studien har undersökt effekter av deltagande i ett mindfulnessprogram på stressrelaterade sjukdomar som depression, ångest och fysisk ohälsa, för att utröna om programmet har varit ett effektivt verktyg för individer med stressproblematik. Studien som var av longitudinell karaktär baserades på självrapporterade uppgifter om ångest, depression, psykisk ohälsa, stresshantering och grad av mindfulness (BDI-II, BAI, KIMS, CRI och SCI), samt ett antal bakgrundsfrågor av social karaktär som baserades på ett icke-randomiserat sampel (n=15). Resultaten visade att efter avslutat program samt åtta månader efter hade deltagarna signifikant förbättrade värden vad gäller depression, ångest och fysisk ohälsa. Analyser visade vidare att ju högre grad av mindfulness individen uppvisade desto signifikant lägre grad av depression och fysisk ohälsa, men inte av ångest. Sammantaget tyder resultaten i denna studie på att programmet hade mycket goda effekter och det finns därför behov av fortsatt forskning kring mindfulnessprogrammets effekter vid behandling av stressrelaterade problem..

Bakgrund: Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en välbeprövad metod för behandling vid depression. Trots detta föreligger stora okunskaper kring behandlingen, vilket leder till osäkerhet för patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever behandlingsprocessen med ECT vid depression.Metod: 12 artiklar inkluderades och granskades i en litteraturstudie enligt Evans (2002).Resultat: Det råder informationsbrist till patienterna där de känner att de inte är förberedda inför behandlingen samt ovetande angående hur tiden efter ECT kan se ut, vilket leder till oro. Detta presenteras i fyra olika kategorier; Brist på information skapar misstro, Svårigheter i beslutsprocessen vid ECT på grund av depression, Upplevda känslor i samband med behandlingsprocessen vid ECT och Betydelsen av en förtroendegivande och trygg omvårdnad. Slutsats: Oron över behandlingen och livet därefter är övergripande, där den störst bidragande faktorn till denna oro är risken för relaterade biverkningar.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.

Parkinsons sjukdom är en kronisk och progredierande neurologisk sjukdom. Sjukdomen kan beskrivas som en samling symtom snarare än en sjukdom med en tydlig klinisk bild. Karakteristiskt för sjukdomen är tremor, hypokinesi samt rigiditet. Detta leder till en försämrad motorisk förmåga. Parkinsons sjukdom påverkar inte bara personens fysiska funktioner utan även det psykiska välbefinnandet.

Fysisk aktivitet och beteendeaktivering har i tidigare forskning påvisats vara effektiv i behandling av depressionstillstånd. Syftet med ACTUA-studien var att utvärdera ett internetbaserat självhjälpsprogram med terapeutstöd via e-post. Totalt deltog 71 individer med egentlig depression som randomiserades till fyra olika behandlingsgrupper, två som ägnade sig åt fysisk aktivitet (FA), två som ägnade sig åt beteendeaktivering (BA) samt en väntelista. Behandlingsprogrammet bestod av åtta moduler som tilldelades deltagaren under en 12 veckor lång behandlingsperiod. Sudden gains, vilket är en företeelse som allmänt anses påverka det slutgiltiga behandlingsresultatet för en individ positivt, kunde påvisas i 47 (66%) deltagares behandlingsprocess.

Bakgrund: Stroke är en av de vanligaste orsakerna till olika funktionsnedsättningar/funktionshinder[1]. Efter genomgången stroke kan ett flertal riskfaktorer leda till återfall, mortalitet eller sjukdomsutveckling. Genom strukturerad prevention kan förändringar i levnadsvanor minska sådana risker. Sjuksköterskor på strokeenheter har i uppgift att informera strokepatienter om eventuella livsstilsrelaterade förändringar som bör genomföras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten har varit att belysa forskning vad gäller livsstil och sekundär prevention för patienter efter stroke.

SammanfattningSyfte: Att utifrån litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur två dimensioner, psykiskt och fysiskt. Då livet förändras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta påverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sämre livskvalitet, då de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmåga och minskad självständighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).