Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde omvårdanden av patienter med psykos inom psykiatrisk öppen- samt slutenvård. Bakgrund: Allmänheten har än idag en negativ och felaktig bild av psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård. Att vårda personer med psykos skiljer sig från arbetet med somatiska sjukdomar. Metod: En litteraturstudie genomfördes vilken baserades vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl och PsykInfo. Resultat: Omvårdnaden av patienter med psykos upplevdes som oförutsägbart vilket krävde ständig beredskap och mycket tålamod.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

I moderna väpnade styrkor är tillfällig sammansättning av förbandsenheter ett allt vanligare inslag. Trenden tycks internationell och sammansättning av enheter sker också mellan olika nationer. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är viktiga för formandet av snabb tillit inom ett tillfälligt sammansatt multinationellt förband med begränsad eller ingen tid för övning tillsammans. Genom att studera befintlig forskning undersöks vad som menas med snabb tillit och vilka faktorer som är centrala för att skapa denna. Teorierna om snabb tillit operationaliseras utgående från studiens frågeställningar och omsätts till en analysmodell med forskningsfrågor för att kunna mäta uppfattningar om snabb tillit inom en tillfälligt sammansatt militär enhet.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Felin idiopatisk cystit (FIC) är den vanligaste formen av symtom i de nedre urinvägarna hos katt. FIC ger symtom som hematuri, smärta vid urinering, frekvent urinering med enbart en liten mängd urin per gång, periuri (urinering utanför lådan) och även obstruktion av uretra kan förekomma. Dessvärre är FIC en uteslutningsdiagnos som ställs när diagnostiska tester inte kan påvisa något som förklarar symtomen.Etiologin till FIC är fortfarande okänd. Studier har dock kunnat visa att symtomen som associeras med FIC kan förvärras av stressande omständigheter, varför en inblandning av det sympatiska nervsystemet och/eller hypotalamus, hypofys och binjurebarks-axeln (HPA-axeln) misstänks. Olika studier har redovisat ökade plasmakoncentrationer av kortikotropin frisättande hormon (CRH) och adrenokortikotropt hormon (ACTH) under stress samt högre plasmakoncentrationer av noradrenalin hos katter med FIC jämfört med friska katter.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Syftet med uppsatsen är att utforska unga vuxnas upplevelser av hur det är att som ung vuxen idag välja bort alkohol och att dessutom göra det i organiserad form. Med utgångspunkt ur vårt syfte har vi utformat frågeställningar där identitet och synen på sig själv är återkommande; Hur har nykterheten inverkat på de unga vuxnas bild av sig själva? Hur har de unga vuxnas medlemskap i ett nykterhetsförbund inverkat på deras bild av sig själva? Hur påverkar andra människor runt omkring de unga vuxnas identitet? Vi har valt att använda oss av symbolisk interaktionism för att skapa oss en förståelse för informanternas upplevelser och för att samla in empiri till vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och använt oss av enskilda delvis strukturerade intervjuer. Vi sökte kontakt med unga vuxna som var medlemmar i någon form av nykterhetsför­bund. För att tolka och analysera vårt material använde vi oss av en kvalitativ analysmetod där vi kategoriserade och tematiserade våra data med begrepp ur symbolisk interaktionism som stöd, för att hitta mönster och strukturer.

Syfte: Målsättningen med studien är att hos friska kvinnor utvärdera om intensiv tuggning leder till en proprioceptiv allodyni i massetermuskulaturen. Följande hypoteser testades i studien: 30 minuters intensivt tuggande leder till (1) ökad trötthet och smärta, (2) sänkt smärttröskel, (3) ökad vibrotaktil känslighet (4) samt träningsvärk i massetermuskulaturen bilateralt. Material och Metod: 16 friska kvinnor (medelålder 25.8 ± 5.0 år) deltog i studien som bestod av två 60-minuters sessioner med 24-timmars uppföljning. Vid ena sessionen tuggade försökspersonerna på ett grekiskt tuggummi (Masticha Chios) i 5-minuters intervaller under 30 minuter, och vilade vid den andra sessionen. En vibrameter användes för att mäta vibrationströskel, upplevd vibrationsintensitet och upplevd vibrationsobehag.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Denna studie ämnar till att beskriva hur startup-bolag kan identifiera den försäljningsstrategi som lämpar sig bäst inom företagshälsovårdsmarknaden i Sverige.  Dessa utmaningar har sedan lyfts till en generell nivå där syftet är att identifiera företags försäljningsstrategier i relation till olika mikromarknader. Detta har utförts genom en fallstudie av företaget Onelab, som med sin tjänst är ett av de första företagen på den svenska marknaden att erbjuda kunder personliga hälsoprofiler, som ett komplement till företagshälsovårdens tjänster. Den empiriska studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer hos strategiskt utvalda företag inom teknik- och konsultbranscher, med högpresterande och välutbildade medarbetare. Samtliga respondenter var HR-personer, som i någon form ansvarade för företagets företagshälsovård och inköp av företagshälsovårdstjänster.

Introduktion: Kommunikation inom vården innefattar ofta en överföring av patientrelaterad information. Utbyte och överföring av information sker flera gånger på ett dygn vilket ska säkerställa att sjuksköterskan ständigt besitter adekvat information för att kunna ge korrekt vård. Bristande kommunikation kan leda till en ökad morbiditet och mortalitet inom hälso- och sjukvården.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om kommunikation med andra sjuksköterskor och läkare på kirurgiska vårdavdelningar samt att jämföra dessa resultat. Syftet var även att jämföra sjuksköterskors uppfattningar utifrån deras utbildningsnivå samt antalet yrkesverksamma år.Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med en deskriptiv och jämförande design med en kvantitativ ansats. Data samlades in genom en enkät bestående av en sektion med frågor rörande demografiska data samt en sektion med frågor från ICU Nurse Questionnaire short version sektion 1.Huvudresultat: Resultatet som framkom i studien kan ge en indikation om hur sjuksköterskor uppfattade kommunikationen på de utvalda kirurgiska vårdavdelningarna.

Introduktion: Kommunikation inom vården innefattar ofta en överföring av patientrelaterad information. Utbyte och överföring av information sker flera gånger på ett dygn vilket ska säkerställa att sjuksköterskan ständigt besitter adekvat information för att kunna ge korrekt vård. Bristande kommunikation kan leda till en ökad morbiditet och mortalitet inom hälso- och sjukvården.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om kommunikation med andra sjuksköterskor och läkare på kirurgiska vårdavdelningar samt att jämföra dessa resultat. Syftet var även att jämföra sjuksköterskors uppfattningar utifrån deras utbildningsnivå samt antalet yrkesverksamma år.Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med en deskriptiv och jämförande design med en kvantitativ ansats. Data samlades in genom en enkät bestående av en sektion med frågor rörande demografiska data samt en sektion med frågor från ICU Nurse Questionnaire short version sektion 1.Huvudresultat: Resultatet som framkom i studien kan ge en indikation om hur sjuksköterskor uppfattade kommunikationen på de utvalda kirurgiska vårdavdelningarna.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som inverkar på personalens relation till brukarna på ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men också utifrån ett självetnografiskt förhållningssätt. Analysmetoden som använts är Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vårdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivå av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna på korttidshemmet. Den relationella tryggheten påverkas i sin tur av vårdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vårdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Syftet med denna studie var att få en bild av brandmännens upplevelse av stress i Helsingborg 2005. Var utfallet beroende ålder eller om det var heltids- eller deltidsbrandmän? Studien skulle förhoppningsvis ge svar på om de frågor/påståenden som används vid brandmännens årliga hälsokontroller, var relevanta och om frågorna/påståendena behöver kompletteras eller ändras. Den undersökta gruppen var alla brandmän/kvinnor i Helsingborg år 2005. Vid årliga hälsokontroller fyller de i ett fråge/påståendeformulär med bl a uppgifter om deras upplevelse av stress.

Methicillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) har blivit en allt vanligare patogen inom sjukvården och i samhället. MRSA orsakar infektioner som inte kan behandlas med ?-laktamantibiotika. För att förhindra spridning genomgår patienter och sjukvårdspersonal screening-tester. I dessa screening-tester ingår PCR-analys av mecA, nuc och/eller Sa442.