Bakgrund: På avdelningar där personer med cancer vårdas är ät- och näringsproblemvanliga. Det är mycket som kan påverka aptiten vid cancersjukdom som t ex sköra slemhinnori munhålan, nedsatt/förändrad smak och illamående. För inneliggande patienter medsvårigheter att äta är det viktigt att matutbudet anpassas efter patienternas behov samt attmaten serveras i en trivsam måltidsmiljö.Syfte: Syftet är att undersöka om ett förbättringsarbete fokuserat mot måltidsmiljö, matutbud, rutiner kring matbeställning och servering samt ökad dietistkompetens kan medföra en utveckling av arbetet runt mathanteringen på en onkologavdelning. Ett delsyfte är att studera hur kostnaden för maten och näringspreparat påverkas av förbättringsarbetet.Material och metod: Förbättringsarbetet har utförts på en onkologavdelning med 16vårdplatser. Vid datainsamlingen har både kvantitativ och kvalitativ metod används.

Dagens växande antal gymanläggningar med stort utbud av träning och kroppsvård torde vara en indikation på ett ökat intresse för friskvård och hälsa. Denna utveckling sker i ett samhälle där en individs utseende kopplas till andra egenskaper så till vida att en vacker människa anses som en lyckad människa. Gymmet är en arena som erbjuder möjligheter att främja inte bara hälsa utan även utseende och prestation.Syftet med detta arbete var att undersöka vad erfarna gymbesökare har för målsättning med sin träning. Vidare var det intressant att se om det påverkar det dagliga livet, då med fokus på kosthållning och fritidsaktiviteter och såväl genus- som åldersperspektiv.En enkätundersökning genomfördes på den aktuella arenan med totalt 146 deltagare mellan 18 och 75 år. Resultaten visade att den vanligaste målsättningen med gymträningen är förbättrad hälsa, följt av förbättrat utseende.

Bakgrund:Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige, då omkring 7000 diagnostiseras varje år. Att få en sådan diagnos kan för många yttra sig väldigt chockartat. För att kunna hantera situationen finns det en rad olika faser individen måste ta sig igenom, detta görs med hjälp av olika copingstrategier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kvinnors olika copingstrategier vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 14 empiriska studier användes.

Epilepsi är en sjukdom som drabbar hjärnan och är den mest vanligt förekommande neurologiska sjukdomen. Den debuterar oftast tidigt i livet, runt barn- och ungdomsåren. Vid epilepsi är hjärnans nervceller överaktiva vilket kan ge olika typer av anfall. Att drabbas av epilepsi under utvecklingen kan komma att påverka synen på sin egen kropp och därmed livsvärlden. Då tidigare forskning fokuserat på föräldrarnas perspektiv är det av nytta att nu belysa barnens uppfattning.

Bakgrund: Det diskuteras ofta om vinsterna med fysisk aktivitet, men alltför sällan om de risker det kan medföra då det går till överdrift. Det skapar en komplex situation då träning och att vara ?hälsosam? i huvudsak framstår som något positivt. Dagens unga kvinnor tränar allt mer, och är den riskgrupp med högst sannolikhet att hamna i ett riskbeteende i form av ätstörningar, psykisk ohälsa och träningsberoende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan identifieras för dessa unga kvinnor som tränar mer än rekommenderat.

Syfte: Undersöka vilka etiska dilemman som sjuksköterskor ställs inför inom geriatrisk omvårdnad, samt hur de hanterar situationer då etiska dilemman uppstår. Studien syftar även till att undersöka om sjuksköterskor har erfarenheter av eventuella problem att lösa etiska dilemman på arbetsplatsen samt om det sker diskussion om etiska dilemman på avdelningarna.Metod: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Den omfattar 15 sjuksköterskor anställda på geriatriska avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige.Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade erfarenheter av etiska dilemman. Problem med avskärmning i flersalar, medicinering samt vård i livets slutskede var exempel på dessa. Exempel på sjuksköterskors ageranden vid etiska dilemman är att sätta sig in i patientens situation samt undervisa och informera övrig personal och patienter.

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist på patientens delaktighet i omvårdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvårdnaden ökar även vårdens kvalité. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begränsad omfattning, varför denna studie förväntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vården. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vård efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har använts i studien.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde omvårdanden av patienter med psykos inom psykiatrisk öppen- samt slutenvård. Bakgrund: Allmänheten har än idag en negativ och felaktig bild av psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård. Att vårda personer med psykos skiljer sig från arbetet med somatiska sjukdomar. Metod: En litteraturstudie genomfördes vilken baserades vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl och PsykInfo. Resultat: Omvårdnaden av patienter med psykos upplevdes som oförutsägbart vilket krävde ständig beredskap och mycket tålamod.

SAMMANFATTNINGDilaterad kardiomyopati (DCM) är en ärftlig, primär hjärtmuskelsjukdom som är mycket vanligt förekommande hos dobermann. Sjukdomens förlopp har tre stadier. Det första stadiet innebär att sjukdomen föreligger men kan enbart påvisas vid histologisk undersökning av hjärtmuskelvävnad. Det prekliniska stadiet innebär att inga sjukdomstecken ses hos hunden, men förändringar, såsom hög förekomst av kammarextraslag och dilatation av vänster kammare, kan hittas med hjälp av elektrokardiografi (EKG) och ekokardiografi. I det overta (kliniska stadiet) uppvisar hunden sjukdomstecken som nedsatt arbetsförmåga, trötthet, hosta samt kachexi.

Den här uppsatsen var en genomgång av litteratur som publicerats mellan 2005 till mars 2008 rörande ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) i förhållande till arbetsterapi. ICF är en klassifikation som anses vara användbar inom rehabilitering och arbetsterapi. Syftet med studien var att redogöra för den senaste vetenskapliga litteraturens beskrivningar om betydelsen och användningen av ICF inom arbetsterapi. Frågeställningarna var inriktade mot hur ICF använts inom olika områden, vilka faktorer som påverkar användningen, vilka metoder som kan utnyttjas för att öka användning samt kritik och utvecklingsmöjligheter för ICF. En systematisk litteraturstudie genomfördes med sökningar i olika databaser och 13 artiklar inkluderas efter urvalsprocessen.

Syftet med denna studie har varit att genom socialsekreterarnas reflektioner och diskussioner ge en bild av hur specialisering kan skapa gränser mellan olika enheter inom Individ- och familjeomsorgen samt Funktionshinder i en stadsdel i Göteborgs Stad. För att undersöka detta använde vi oss av följande frågeställningar:1. Hur befäster/bevakar socialsekreterarna organisationens gränser?2. Hur interagerar socialsekreterarna inom organisationens gränser?3.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde omvårdanden av patienter med psykos inom psykiatrisk öppen- samt slutenvård. Bakgrund: Allmänheten har än idag en negativ och felaktig bild av psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård. Att vårda personer med psykos skiljer sig från arbetet med somatiska sjukdomar. Metod: En litteraturstudie genomfördes vilken baserades vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl och PsykInfo. Resultat: Omvårdnaden av patienter med psykos upplevdes som oförutsägbart vilket krävde ständig beredskap och mycket tålamod.

Bakgrund: Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och inom undersköterskeyrket, som är kvinnodominerat, märks detta tydligare. Det finns därmed anledning att uppmärksamma och kartlägga vad som upplevs främja kvinnors arbetsnärvaro och arbetsförmåga i detta yrke. Syfte: Syftet med studien var att utforska äldre kvinnliga undersköterskors upplevelser av betydelse för bibehållen arbetsförmåga inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie med kvalitativ manifest innehålls-analys. Sex friska undersköterskor mellan 55-58 år i kommunal äldreomsorg valdes genom ändamålsenligt urval till semistrukturerade individuella djupintervjuer.

Bakgrund: Abort är ett ingrepp där upplevelsen av denna påverkas av kvinnans livssituation. I Sverige gjordes 37524 stycken aborter år 2009. Abort har varit tillåtet i Sverige sedan 1975. Kvinnor som gjort abort behöver omvårdnad som även ser till den psykiskt påfrestande upplevelsen som det för vissa kvinnor kan innebära. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser före, under och efter abort.

Denna uppsats är en utvärdering av en metod där socialtjänsten i Haninge kommun arbetar behandlande med familj- och skolsystemet. Behandlingsformen kallas korttidsbehandling och följer en manual som behandlare skapat utifrån inspiration av Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Östersund. Metoden är inte tidigare utvärderad.En kvalitativ studie genomfördes med fyra föräldragrupper och respektive fyra skolpersonalgrupper som deltagit efter en relativt kort prövotid av metoden. Det övergripande syftet med studien var därför att få en ökad förståelse för vilken betydelse korttidsbehandlingen har för familj respektive skolpersonal.I intervjuerna beskrivs att processen under behandlingen påminner om nätverksspiralen i nätverksterapi. I boken Nätverksterapi beskriver Svedhem nätverksspiralen.