The purpose of this study is to focus on library service for children in a hospital, which in turn is seen in relation to a traditional children s library. Four aspects of library work were investigated. These aspects were working methods, partners of co-operation for the libraries, media policy (acquisition, use of the collection and circulation procedures), as well as programme activities for children.The research method was qualitative and comparative in nature, consisting of case studies of two libraries : (1) the library in a children s hospital, known as Bokskogen at Astrid Lindgren s children s hospital in Stockholm and (2) a traditional children s library, the children s department at Eslövs city library. In each library interviews were conducted. The investigation shows that the librarians in the hospital library must be more outreaching and active in order to stimulate children to use library materials.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en Instant Messaging klient som implementerats som en språkwrapper. Klienten använder ett känt öppen källkods-bibliotek vid namn libGaim för att få tillgång till Instant Messaging tjänster. Klienten fungerar som en språkwrapper till detta bibliotek, och låter andra applikationer nyttja biblioteket genom ett databasgränssnitt. Arbetet har utförts åt och hos Evolve i Karlstad. Systemet som utvecklats klarar att hantera vanliga Instant Messaging-funktioner så som uppkoppling av konto, nedkoppling, ändring av status, visa kompisikoner, och hämtning av information angående kompisar.I beskrivandet av arbetet med detta system ges bakgrundsinformation angående wrappers och Instant Messaging, och dessutom angående de verktyg och metoder som använts likt byggverktyget SCons och utvecklingsmetoden eXtreme Programming.

This study focuses on the encounter between the academic librarian and the academic library user with a specific need for information. The aim of the study is to examine the process of mediation of information and to uncover any inherent problems or systemic inertia that may occur within that process.Special attention has been given to information-seeking behaviour in the digital age and the possibility of viewing information literacy as a meta-literacy. The difference between the surface web and the academic invis- ible web is also investigated. Empirical data was collected by the use of ethnographic fieldwork at the Karolin- ska Institutet University Library over a period of five weeks. The data is analysed using actor-network theory as a point of departure.

The aim of this two years master thesis is to explore the relationship between public libraries and deaf adults. I want to know if deaf adults are a prioritized group in Swedish public libraries. Deaf adults use Swedish sign language witch is a visual language and differs from Swedish. I discuss the difference in Swedish Sign Language and Swedish and the importance of Sign Language literature. I also explore what methods can be used for mak-ing the library service towards the deaf group more customer centered and service oriented.The lack of sign language knowledge among the library personnel can lead to communication barriers.

As the way of communicating and accessing information has changed radically over thepast decade so has the way the public libraries operate to reach the citizens. In thesetimes the demands of what a public library should be and offer the visitors havechanged. One should have the option to access the digital public library at any givenhour of the day, from anywhere in the world and at least have the same possibilities ofinformation as the visitors at the non-digital, "real" library.In this Master's thesis we will analyze and discuss the condition of the Swedish digitalpublic library of today, 2006, and the forward thinking work with the issues ofdevelopment in this matter. In order to do this we set out to examine the attitudetowards the public digital library among the staff at a small number of Swedish publiclibraries and their supporting institution, the county library. Moreover, the attitudesdefined have been compared to the actual status of the services and medias at the publiclibrary websites.In conclusion, we have detected a certain standardization of what the digital publiclibrary consists of today.

The departure point of this thesis is the context of the institution and the processes surrounding the handling of personal archives at the National Library of Sweden. These processes are examined using Actor Network Theory. Around the personal archive a network is constructed and contained by actors ? the archive itself, the librarian, the conservator, the researcher, organizational structures and others. Within this network choices are made of what is significant.

Det konstrueras i stor utsträckning bristfälliga detaljlösningar på byggnader i dagsläget. Den bärande stommen i konstruktionen prioriteras ofta medan det inte ägnas lika mycket fokus åt att tillgodose de byggnadsfysiska aspekterna. Anledningen till de bristfälliga detaljerna är även att den som utför arbetet saknar rätt kunskap och tid. För att skapa en förbättring behövs ett hjälpmedel!Kunskap och erfarenhet om hur bra detaljer skapas finns redan i företag, svårigheten är dock att sprida kunskapen till de som är i behov av den.Målet med denna rapport är att skapa en metodik som blir startskottet för ett omfattande arbete kring framtagandet av ett detaljbibliotek, vars syfte är att sprida byggnadsfysiska kunskaper inom företaget och inspirera konstruktörer till att konstruera bra detaljlösningar. Biblioteket ska innehålla byggnadsfysiskt utredda detaljlösningar som analyserats enligt den utarbetade metodiken.

Forskning vad gäller självhjälpsgrupper och dess faktiska verkan är överlag begränsad och trots flera års forskning finns det fortfarande ingen behandling som ger mycket goda resultat för många patienter med anorexi. Vetenskaplig utvärdering av olika behandlingsmetoder saknas i stor utsträckning och en genomgång av den vetenskapliga litteraturen visar att det inte finns några läkemedel med dokumenterad effekt vid anorexi. Varför bildas självhjälpsgrupper? Varför räcker det inte med de professionella behandlingsmodellerna? Dessa frågor ämnar jag att finna svar på i min uppsats. Jag har forskat kring professionella behandlingsmetoder samt självhjälp.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av tre lokala bibliotek, Degerfors sockenbibliotek, ett studiecirkelbibliotek tillhörande IOGT-logen Vindelns hopp, samt ABF-biblioteket i Granö, i nuvarande Vindelns kommun vid 1900-talets första decennier och deras bokbestånd sett i ljuset av den sociala och historiska kontext som de befann sig i. I denna kontext ingår de olika ideologier och diskurser som präglade de olika bibliotekstyper som de tre biblioteken representerade, men också de lokala förhållandena. Uppsatsens frågeställningar är: hur såg den sociala och historiska kontexten ut på ett nationellt plan? Hur såg den regionala och lokala kontexten ut? Och slutligen hur avspeglas dessa förhållanden i de tre undersökta bibliotekens bokbestånd? De tre biblioteken var lokaliserade i Vindelns kommun, tidigare Degerfors socken, i Västerbottens inland. De olika bibliotekstyperna som biblioteken representerar är sockenbiblioteket samt två former av studiecirkelbibliotek; det ena drivs av IOGT som är en del av nykterhetsrörelsen och det andra drivs av ABF, som är en del av arbetarrörelsen.

In this two years master's thesis a regional project, Futurum.kom, is studied through the experiences of eight librarians from two of the participating libraries. The interviewees have all attended local and regional seminars where questions about core values, target groups and the role of the public library were discussed, among others. The seminars resulted in a number of core values and target groups. During the project, a number of advertising campaigns are to be conducted. The first one of these had recently been implemented at the time of the present study. The aim of the thesis is to investigate the interviewees organizational self-perception in relation to the project.

Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka om resultatet av de internationella undersökningarna angående pojkars läsintresse och läskompetens stöds eller inte stöds av lärare och bibliotekspersonal och på vilka sätt detta kommer till uttryck. I examensarbetet redogörs för en avgränsad tidigare forskning kring ämnet med utgångspunkt i genus och maskulinitetsstudier.De senaste årens lästester genomförda av PISA och PIRLS visar på ett gap mellan finlandssvenska flickors och pojkars läskompetens. I jämförelse med de övriga deltagande länderna var skillnaden mellan pojkars och flickors läskompetens störst i Finland och de svensktalande pojkarna presterade betydligt sämre än de finsktalande.Metoden som använts i examensarbetet är kvalitativ intervju. I studien deltog sju klasslärare, två specialpedagoger samt två bibliotekarier.Studien visade bland annat att lärarna är oense om huruvida det stämmer att pojkar har ett mindre läsintresse än flickor, alla är heller inte överrens om att det är viktigt att prioritera arbetet med pojkars läsintresse utan anser det viktigare att se eleverna på individnivå. Flera lärare nämner samarbetet med biblioteket och hemmet som viktig i arbetet med att bidra till pojkars läsintresse.

Svenska elevers läsförståelse minskar och våra barns intresse för böcker och läsning likaså, vilket fick mig att fundera över den roll vi pedagoger spelar i denna utveckling. Syftet med min undersökning var att undersöka om högläsning används som metod inom förskolan, samt att fördjupa förståelsen för vilken betydelse högläsning anses ha för barns språkutveckling. Tidigare forskning tyder på att högläsning i förskolan på många sätt kan bidra till att öka barns språkliga medvetenhet, samt vara en förutsättning för deras fortsatta språkutveckling. Vidare pekar tidigare forskning på vikten av engagerade och pålästa pedagoger som kan vägleda och hjälpa barnen på sin väg till läslust och lärande. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom enkäter besvarade av 72 pedagoger på sex förskolor. Resultatet visar att samtliga pedagoger är medvetna om att högläsningen har positiva effekter på barns språkutveckling. Högläsning är till övervägande del en planerad aktivitet men även en spontan sådan.

Close to the city center of Reykjavik lies the combined national- and university library of Iceland. Usually, these two types of institutions are separated. The purpose of this essay is to investigate how the library in fact selects the new digital material to offer the users in Iceland, and if the combined mission creates any problems or conflicts.The investigation examines the planning and the content of the digital library, what user groups are addressed and how the organisation is held together despite the different missions. If cultural context in Iceland makes a difference for what is selected and offered to the users is also discussed.Six informants in strategic library positions dealing with the digital national- or university library, were interviewed. The answers have been analysed in light of the library&information literature on building and maintaining digital library collections and organizational and marketing theory.The main result of the study is that the informants do not see a conflict between the missions of the organisation, although traces of a struggle were found in some areas.

Bakgrund, problemformulering: Intresset för patientintegritet har uppstått under arbete i vården. Hur har patientintegritet hanterats, hur avdelningar och vi själva handlat? Var det rätt eller fel? Integritet är ett komplext begrepp, som framhävs i sjukvården från olika håll; lagar, föreskrifter och omvårdnadsteoretiska visioner. De olika parterna i sjukvården kan ha sina olika uppfattningar om och förhålla sig olika till integritet och till vad som krävs för att beakta/värna om/tillfredsställa patientens integritet. För att inte riskera att trampa på patienten, som ju är ?huvudpersonen?, är det viktigt att veta hur just patienten upplever integritet.

Samhället har i en allt större utsträckning utvecklats till att bli ett informationssamhälle, där intressenterna ställer allt högre krav på företagen. Företag världen över har börjat fokusera på hur de påverkar den omgivande miljön, och rapporterar detta genom att upprätta en hållbarhetsredovisning. Förutom miljön, rapporterar även företaget i redovisningen hur de arbetar med de sociala och ekonomiska aspekterna för att nå en hållbar utveckling. I Sverige finns det idag inga lagar som reglerar de separata hållbarhetsredovisningarna, vilket gör att företagen åtar sig ett arbete som sträcker sig utöver vad lagen kräver. Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom ett företags val att framställa en separat hållbarhetsredovisning, samt att ta reda på vilka riktlinjer som används vid upprättandet.