I have researched different methods for practicing with the purpose of learning some useful ways to handle my performance anxiety issues, to better understand the phenomenon, and to be able to perform better under pressure. I chose or created nine methods and used each during a decided period of time, each period ending with a performance. Afterwards I analyzed the methods with the help of audio recordings and written concert evaluations to see if it was possible to alter my practicing techniques to be more directly focused on preparing for the concert situation..

ABSTRACTThe aim of the study was to examine the prevalence and the location as well as the registration of gingival recessions among patients between 20-29 years of age, who are treated on the Dental Hygienist Programme at the University of Kristianstad. The study was performed as a recording study, where the first page of the base record paper was examined. We examined 295 base records. The result showed that gingival recessions only were registered on 3 % (n=10). Most of the injuries, 53 % (n=157), had been registered as toothbrush trauma.

The aim of this study is to gain an increased knowledge and deeper understanding of compulsive gambling and its consequences in today?s society. Gambling addiction will be described and analysed by a selection of experts, therapists and people with an addictive gambling background. The basis of the empirical research has been undertaken by a qualitative design with interviews consisting of three fundamental themes. The research group of eight participants included four gamblers, two therapists and two specialists.

Social fobi är en av de vanligaste ångestsjukdomarna. Rädsla och oro i sociala situationer och prestationsrelaterade dito är utmärkande för dessa individer. Social fobi tenderar, om den inte behandlas, att bli kronisk och det finns indikatorer på att tillståndet förvärras över tid. Idag finns behandlingar som ger goda utfall direkt efter avslut, men huruvida behandlingseffekterna håller i sig över längre tid är mer höljt i dunkel. Internetadministrerade självhjälpsbehandlingar har en möjlighet att öka tillgängligheten för denna klientgrupp och det är då av vikt att den är av god kvalitet.

Syftet med denna uppsats är att få en bra bild över hur den nya tekniskautvecklingen inom dental röntgenteknik uppfattas av de parter som ärberörda av den, samt även hur tekniken kommer att påverka verksamheternainom tandvården.I uppsatsen tänker vi undersöka om det har begåtts ett ?brott? när det gälleranvändningen av tekniken, då avhandlingar har visat att den nya teknikenkräver generellt bättre utbildning. Vi tänker undersöka om tekniken användstrots att kunskaperna om den inte är så bra och även vem den skyldiga är tillatt kompetensen inte är tillräcklig. Vår fokus ligger på de på negativaaspekter med tekniken som i slutändan påverkar patientens vårdkvalitet. Vitänker främst titta på nackdelarna, då vi anser att det är dessa som är mestrelevanta, då fördelarna med teknikerna redan framgår relativt väl.Vi har som syfte att framställa detta på ett så intressant sätt som möjligt, ochförsöka sammanfatta respondenternas berättelser till en intressantsammanhängande text.Tanken är inte att lösa problemet inom tandvården utan belysa problemensom faktiskt finns, på ett intressant sätt, som förhoppningsvis får någonpositiv respons ifrån berörda inom området.

Att barn kan vara oroliga vid sjukhusvistelse har framkommit i flertalet studier. Oro kan påverka smärta och tvärtom. Minnen av smärta kan skapa oro. För att bedöma barns oro finns ett par instrument. Ett av dessa är State Trait Anxiety Inventory for Children (STAIC-S), en enkät med 20 påståenden, där barnen får fylla i hur de känner sig.

AbstractPURPOSE: The aim of this study was to describe and compare possible differences regarding selected prognostic factors for disability between patients with non-specific chronic pain who were about to start a multidisciplinary treatment program (MMR), either within primary care (MMR1) or hospital care (MMR2).METHODS: The study had a descriptive and comparative cross sectional design. Eighty-nine patients were recruited consecutively when they were about to start their team treatment (50 in MMR1,39 in MMR2). The measurements were; Evaluation of self-reported self-efficacy for eight daily activities (STIVA-8), The Pain Belief Screening Instrument (PBSI) and Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS).RESULTS: The study found some significant differences between the answers from patients in MMR1 and those from patients in MMR2. For instance, patients in MMR2 estimated lower self-efficacy according to STIVA-8 than patients in MMR1. Also, there were fewer low risk patients and more high risk patients in MMR2 than in MMR1 regarding pain intensity according to PBSI.

Patienter som står inför ett operativt ingrepp upplever ofta oro och stress i den perioperativa miljön. Oro förbrukar stora mängder energi som kan ge sig uttryck i huvudvärk, irritabilitet, olust och vanmaktskänsla. Tidigare studier har dock visat att anestesisjuksköterskan har genom det goda mötet möjlighet att lindra patientens lidande i dessa situationer. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans lugnande förhållningssätt i mötet med vaken patient som visar tecken på oro. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med anestesisjuksköterskor som har minst fem års erfarenhet av perioperativt vårdande.

The purpose of this randomized controlled study was to investigate the effect of internet- administered guided self-help for women suffering from psychological problems following traumatic childbirth. The eight-week treatment program consisted of written chapters based on cognitive behavioral therapy. 56 participants were randomly assigned to a treatment group (n = 28) or a waiting list group (n = 28).The results showed that post-traumatic symptoms decreased as a result of the treatment, with large within-group effects measured by both the Traumatic Event Scale (TES) (d = 1.33) and the Impact of Event Scale-Revised (IES-R) (d = 1.3). The difference between the groups was only significant when measured by the IES-R in which case the between-group effect was large (d = 0.97). The proportion of the participants who showed clinically significant improvement was considerably greater in the treatment group than in the waiting list group.

The purpose of the study was to describe the patients? perception of and the dental hygienist students? knowledge regarding bad breath (halitosis) in a University educational clinic in Kristianstad. The study is based on a waitingroom survey (n=100), and a studentpoll (n=40).The result of the patientpoll showed that 58 % felt that they rather would not talk about bad breath, and that 44 % found it that embarrassing to talk about. However 81 % experienced that they were bothered by bad breath from other people. The majority 98 % felt that it was important to smell good from the mouth and 90 % would appreciate if someone could spoke to them that they had bad breath.

This report was written in an attempt to summarize old and new theories and scientific results regarding FORL (Feline Odontoclastic Resorptive Lesions). Several different kinds of treatment are presented in this study. Among them teeth extraction and crown amputation seems to give the best long-term results. It seems clear that the domestic cat of today have no trouble digesting dry foods without their teeth. The most accurate way to diagnose FORL is by using intraoral dental radiology technique.

Support group activities for children with mentally ill parent´s, without a parallel parent group, is by far the most common form in Sweden. The activities have primarily focused on increasing the frequency of the protective factors around children. Of course, parents and the families are also influenced of children´s participating in these activities. Most studies examining support group activities for children from the child's perspective. The experiences of parent?s perspective have not been well studied.

Syftet med uppsatsen är att se vad forskningen om språkängslan säger om vad språklärare kan göra för att skapa en låg nivå av ängslan och därmed ett bättre klimat för språkinlärning i ett kommunikativt klassrum. Uppsatsen är forskningskonsumerande och bygger på tidigare forskning om språkängslan i främmandespråksinlärning.Avstamp tas i det kommunikativa klassrummet, som förespråkas i styrdokumenten för dagens svenska skola, och som bygger på kommunikation. Sedan presenteras olika affektiva faktorer som kan påverka främmandespråksinlärningen i denna kontext. Därifrån belyses vad språkängslan (language anxiety) är samt vilka metoder som använts för att mäta det. Dessutom ges olika perspektiv på relationen mellan språkängslan och främmandespråksinlärning samt vilka konsekvenser språkängslan har för elever i främmandespråksklassrummet.Utifrån forskningen presenteras även en, av författaren till uppsatsen skapad, modell för hur man som språklärare kan minska och hantera elevers språkängslan i främmandespråksklassrummet.

I uppsatsen analyseras lättlästa myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästa myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna. Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med associationer till ?svårigheter?.

I nyligen publicerade (2008-2013) vetenskapligt granskade artiklar i ämnet matematikångest, har i första hand artiklar som behandlar gymnasiet och högskolan studerats. Sökningen av litteratur har skett i två databaser, Summons och ERIC, med hjälp av boolesk sökning och ämnesord. Fyra frågeställningar har använts vid läsningen av litteraturen. I orsaker till problemet, II är matematikångest ett könsrelaterat problem, III finns det lösningar på pro¬blemet och IV aktuella metoder för att mäta matematikångest. Orsakerna till problemet har studerats utifrån medicinska orsaker eller känslomässiga och kognitiva orsaker.