Sökresultat:
3106 Uppsatser om Density urban planning - Sida 24 av 208
Biologisk mångfald i staden och dess närhet : möjligheter att som landskapsarkitekt främja biologisk mångfald
In a time of increasing urbanization the human tenure effects on the land has lead to a decrease and fragmentation of areas that are valuable to urban wildlife. These actions have had a detrimental effect on the species and habitats that exist in cities and towns.This paper investigates, through the study of relevant literature and the undertaking of interviews and field visits, the role that biodiversity plays in our society. The current attitude towards urban biodiversity and the responsibility for its promotion within the landscape architect profession has been explored.This paper includes three English case studies and a design proposal investigating how one can work to promote biodiversity on a smaller scale.This paper concludes that urban biodiversity is multi-functional ? being of ecological, social and cultural significance. The landscape architecture profession must be aware of the need to combine a variety of different factors such as economical, social and environmental aspects.
Gestaltning av tillfälliga städer : en undersökning om egenskaper och gestaltningsprinciper
Designing temporary cities is a study of the design and physical planning of five temporary cities. The purpose was to discuss and note the important questions to be considered, when designing the outdoor environment in temporary cities to create as good an environment for the visitor as possible.
The five cities I have chosen are among the most famous ones in Scandinavia, and they represent different kinds of temporary cities. This was a deliberate choice to achieve diverse research material, and with that a broad view of what the planning stage generally looks like. Study of the cities has been done through interviews with the people responsible for the design and/or physical planning of each city.
Trönninge hästby
Arbetet presenterar ett förslag till en hästby i Trönninge, en tätort fem
kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hästby kan se ut,
vad som behöver ingå och hur man ordnar det praktiskt.
Varberg ligger längs kusten i Hallands län ca 7 mil från Göteborg. I Varberg
finns det idag inga hästbyar, men hästintresset i kommunen är mycket stort
vilket ger ett bra underlag för en hästby. Varbergs kommun håller idag på att
göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av
utbyggnadsområdena skall bli ett hästboende.
Hästbyar är ett ganska nytt fenomen som dyker upp på många olika ställen i
Sverige.
Karaktärisering av höstvetets avkastningskomponenter
Wheat yield depends on the number of ears per m2, the number of kernels per ear and the kernel weight. By knowing the ability of different cultivars to compensate for the different yield components and knowing which yield component that is the most important for the final yield, the farmer can match the cultivar and management to the location. The objective of the study was to investigate how the yield components of winter wheat vary depending on genotype, environment, sowing density and date of sowing.Seven varieties were grown in four locations in Sweden with three different sowing densities and with an early and a late sowing date. On each experimental site, the surviving plants after winter were counted, as well as the number of shoots at early and late spring and the number of ears. Ten ears from each site were cut at three different occasions, starting from the time of blooming, with 200 day degrees between each cut.
ÖsterMälarstrand : en jämförelsestudie med Spacesyntax
The paper evaluates two housing proposals with Space syntax as method. The proposals are very different in a topological sense but are in a configural sense almost the same. This effect is because both proposals connect themselves to the existing configural structure of the city in the same way. Neither of them takes advantages of the most integrated streets in the existing structure and use them to concentrate pedestrian and car flows to the streets or points which are intended to be the most urban areas. The knowledge of Space syntax and this evaluation puts focus on the pour understanding among architects and planners of what effect urban design proposals will have..
Att gestalta offentliga rum - Stortorget Karlskrona
Stortorget i Karlskrona är ett centralt beläget offentligt rum som idag
förlorat sin funktion som en plats med ett rikt offentligt liv och en trivsam
plats i staden. Detta arbete tar tag i den problematiken och presenterar ett
sätt på vilket man kan förändra torget och göra det attraktivare för stadens
befolkning.
Förslaget går ut på att göra torget mer anpassat för oskyddade trafikanter
genom att bilarna får ta ett steg åt sidan men samtidigt göra det
lättillgängligt med en ny kollektivtrafiklösning för Trossö. För att göra
torget attraktivare har dess storlek försökt tonas ner och därmed göra det mer
anpassat till den mänskliga skalan. Detta har skett bland annat genom att
plantera träd men även genom nya byggnader som bättre integrerar med det stora
torget..
Staden, planen och marknaden - en studie av offentliga och privata aktörers agerande i stadsplaneringen
I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret
behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i
den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrån iakttagelser från
samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De
huvudsakliga frågeställningarna handlar om 1, den offentliga planeringens
användning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i
planprocessen, samt 3, om förhandlingar påverkar utfallet i planprocessen.
Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en
planprocess där just relationer mellan offentliga och privata aktörer
förväntats. Fallet som undersöks är processen kring omvandlingen av Norra Backa
i Borlänge.
MYTEN OM MÖLLEVÅNGENS MÅNGFALD - HUR DEN FYSISKA UTFORMNINGEN PÅVERKAR INTEGRATION
De svenska städerna har fått en mer komplex och rikare sammansättning av
befolkningsgrupper när det kommer till både levnadssätt och
familjeförhållanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och
bostadssegregationen har under de senaste decennierna växt fram i de svenska
städerna. Det finns många föreställningar om hur man planerar den goda staden
och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad där alla är jämlika.
I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen påverkar städers
boendemönster och området Möllevången i Malmö studeras som fallstudie.
Blandstaden som planeringsideal - En ny positiv stadsutveckling?
Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie
som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som
planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien
innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av
kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom
tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att
blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar
ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots
detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som
förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..
Urban Building i kvarteret Domherren
Bachelorprojektet behandlar arkitekturskolans lokal pa? O?stermalmsgatan 26, Stockholm. Skolverksamheten flyttar snart upp pa? Campus och skolan kommer att fa? en ny funktion. Projektet kopplar samman till en uppsats skriven om Daniel Libeskinds process, metod och symbolism och kopplar till skolans kvalite?er sa? som fo?rma?ga att provocera, fo?rha?llande till platsen, funktion och fo?rha?llande till staden.Utifra?n na?mnda aspekter konstrueras tva? delmoment som sedan ha?rleder formgivningen och den vidare omprogrammeringen av skolan till kontor, offentlig verksamhet och bosta?der..
Productivity of integrated harvesting of pulpwood and energy wood in first commercial thinnings
The aim of this study was to quantify the productivity and the costs of different harvesting systems (teams), containing harvesters equipped with accumulating harvester heads and forwarders, in first commercial thinnings were an integrated harvest of pulpwood and energy wood were performed. In the beginning the plan was to study and measure 20 sites before and after harvest. Due to storms during the summer of 2010, complete data could only be obtained from 8 of these 20 sites. Seven of these sites were privately owned and one was owned by UPM, all of the sites had been pre-commercially thinned. The mean stem density before harvest was 2578 stems per ha and the mean stem volume was 0.074 m3solid over bark.On average 1518 stems/ha was harvested.
Urban vindkraft : Vindkraftsprojekt Järvafältet & vindkraft i Sverige
Wind power is an energy source that is becoming increasingly popular in Sweden and around the world. The establishment of large wind farms supply and contributes to energy production within grid in search of a more sustainable energy production. Wind power is becoming more popular and opens up new areas of implementation. More cities are starting to use small-scale urban wind power, everything from full-scale work for a little less work adapted to the villas. Sweden has high goals regarding the production of green electricity and the work which deals with the conditions Sweden plays in achieving those goals.
Miljö för fysisk aktivitet i den täta gröna staden
Urbaniseringen i världen fortsätter öka samtidigt som mängden fysisk aktivitet generellt sett
minskar. Sverige är inte i något av fallen, ett undantag. En strategi som förespråkas av Sveriges
tre största städer Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen är
förtätning. Denna stadsbyggnadsprincip innebär att bebyggelse- liksom befolkningstäthet ökar
inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tätorternas friyteareal minskat
kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön påvisats vara en av de faktorer som kan
påverka människans val och vilja att aktivera sig.
Utgångspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtätning,
men där förespråkarna menar att staden kan vara både tät och grön genom utvecklade metoder
för friyteplanering.
Urban Building, Hornsbruksgatan : Urban Allmänning
En Urban Allmänning på Hornsbruksgatan. Kombinationshus med bostäder, T-bana och kontor .Sträcker sig över en 150 m lång slits på gatan.Uppdelad programmatskt med kommers i BV och bostäder ställda ovanpå som fria punkthus.Taket till kommersdelen/sockelvåningen ger tillbaka en park till stadsrummet. Det är den som är den urbana allmänningen.Byggnaden behandlar en höjdskillnad på c:a 6 meter från början av sockelvåningen till slutet. Därför varierar byggnaden i takhöjd vilket ger olika rumsligheter och skillnader i program som anpassats efter de olika höjderna. T.ex ett öppet andra våningsplan i västra delen som bidrar till dubbelt antal kontorplatser i frilanskontoret.Frågor jag ställt mig under processen var: Vad är en bostad idag? Vad är ett kontor idag? Vad kommer Hornstull att vara i framtiden med sin nya galleria? Vilka bostadstypologier råder i området?Dessa frgor har jag tagit i beaktande under förfarandet och kommit fram till en boendeform med yteffektiva och ljusgenerösa lägenheter i funkistyp.
Vems Hållbarhet? Ett kandidatarbete om social hållbarhet i planeringen och relationen mellan marknaden, medborgarna och offentligheten.
Syftet med arbetet är att redovisa och diskutera planeringsprocessens
förhållande till begreppet social hållbarhet, samt beskriva olika
demokratimodeller och dimensioner av social hållbarhet. Vidare är syftet att
undersöka hur olika aktörer i projektet Fjordbyen i Oslo arbetar med och tar
hänsyn till olika aspekt av hållbarhetsdimensionen.
Arbetet bygger på en forskningsöversikt över relevant planeringsvetenskaplig
litteratur kombinerat med en fallstudie över Fjordbyen i Oslo där metoderna
innehållsanalys och intervju användes. Den teoretiska översikten gjordes för
att skapa ett underlagsmaterial för analys av fallstudiens empiri, genom
skapandet av analyskriterier.
Analysen visar att social hållbarhet spelar en viktig roll både för kommunen
och privata aktörer, men att det finns svårigheter med deltagandet som
samsvarar med vad som beskrivs i forskningsöversikten. Analysen visar också på
en stark kommun som har initiativet över planeringen och styr efter sin vision,
något som båda har positiva och negativa sidor..