Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.

For some time, there has been a general thought that churches built in the Early Middle Ages in Scandinavia, around the 12th century, directly replaced cult buildings or cult sites from the Late Iron Age. There are archaeologists who have criticized this and were instead skeptical that churches at all were built on places where a pre-Christian cult building existed. Several examples from Scandinavia contradict this and show a continuity of place and cult from the Late Iron Age to the Early Middle Ages. The aim of this thesis is through a spatial analysis, study Late Iron Age archaeological sites in the landscape around thirteen churches located around lake T?kern in the western part of ?sterg?tland, to see if there is a place and cult continuity from the Late Iron Age to the Early Middle Ages at the selected locations.

BakgrundI bakgrunden lyfter vi fram och beskriver tidigare forskning kring anknytningsteori, tidiga relationer, självutveckling och tillitshormonet oxytocins betydelse för trygghet och lärande.SyfteSyftet med denna uppsats är att undersöka vilken typ av fysisk kontakt som ges till barn i åldrarna ett till fem år av pedagoger vid olika rutinsituationer i förskolan.Frågeställningar Vilken typ av fysisk kontakt kan vi se? Vid vilka situationer uppstår fysisk kontakt mellan pedagog och barn? Finns det skillnader på den fysiska kontakten utifrån barnens åldrar och i så fall vilka?MetodVi har gjort en kvalitativ undersökning där vi har använt oss av observation med löpande protokoll som metod för att studera pedagogers fysiska samspel med barn i olika åldrar i förskolan.ResultatVårt resultat presenterar 22 utdrag från totalt 90 observationer från förskolans olika rutinsituationer. Genom dessa har vi kunnat få fram olika typer av fysisk kontakt som förekommer vid förskolornas olika rutinsituationer samt hur de skiljer sig åt mellan de olika åldersgrupperna. Vi ser att det inte är mängden fysisk kontakt som skiljer sig åt utan typen av fysisk kontakt. Den är mer omsorgsinriktad och stöttande hos de yngre barnen och mer tillrättavisande och ledande hos de äldre.

Syftet med denna studie är att undersöka andraspråksinlärares förståelse av språkliga skämt som ordvitsar och ordlekar i svenskan samt vilka bakgrundsfaktorer som påverkar inlärningen.Metoden har varit att spela upp ett monolog innehållande vitsar för grupper av elever som studerar svenska som andraspråk och som på ett frågeformulär uppger om de hör humor i vitsarna eller ej samt om de, vid nejsvar, förstår ? eller inte förstår -  ord och meningar men inte något som är roligt i dem samt att sammanställa data från dessa insamlingar och göra jämförelser mellan startålder, studietid samt vistelsetid i Sverige och de erhållna svaren.Resultatet bekräftar rön från tidigare forskning, nämligen att förståelse av ord och ordkombinationer som är  idiomatiska, flertydiga eller liknande, vilket oftast är fallet med ordvitsar, är lägre för L2-studerande än för L1-studerande, särskilt för dem som  påbörjat sina studier i andraspråk i högre ålder, då förmågan till inlärning av ord och ordkombinationer, är som störst fram till tonårsåldern, men även för dem som vistats kort tid i målspråkslandet samt studerat målspråket kortare tid.En slutsats blir att humor och ordvitsar borde presenteras och förklaras för andraspråkselever så tidigt som möjligt, dels för att möjligheten till lexikoninlärning är större ju yngre man är, dels för att inlärning av ordvitsar ger de studerande ett större ordförråd samt möjlighet att uppfatta den humor som sköljer över oss i olika media..

Denna studie har sin utgångspunkt i elevers olika uppfattningar om matematik. Syftet med studien har varit att studera de olika uppfattningar som råder kring matematik bland elever hemmahörande i årskurs 1 respektive 6. Detta för att sedan uppmärksamma och belysa de likheter kontra skillnader som finns mellan uppfattningarna i dessa årskurser. För att fullborda syftet genomfördes intervjuer med tio elever från vardera årskurs. Det som framkom under intervjuerna kategoriserades sedan utifrån Sandahls (1997) modell (se tabell 1), vilket sammantaget lade grunden till jämförelsen mellan de båda årskurserna.

Barn som bevittna våld i nära relationer brukar likställas med att utsättas för psykisk misshandel. Att utsättas för psykisk misshandel som barn kan resultera i en mängd skadeverkningar, detta på såväl kort som lång sikt. Studiens syfte är att synliggöra barnens situation när de bevittnar våld i nära relationer, vad säger aktuell forskning om detta? Den använda metoden i denna studie är en kvalitativ, systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys. Studien är baserade på internationella och nationella vetenskapliga artiklar Den teoretiska utgångspunkt som använts var anknytningsteori och copingteori.

Syftet med studien är att beskriva och försöka förstå hur en eventuell förändring av identitet/självuppfattning hos personer med hörselskada, som har haft det talade språket som förstaspråk men i vuxen ålder kommer i kontakt med teckenspråket och interagerar med dövkulturen. De karaktäristiska kategorierna som används för att skapa en spridning i närmandet av en beskrivning och förståelse kring mötet med dövkulturen är, kön, ålder och cochlea implantat. Detta för att motsvara den spridning som råder inom den heterogena gruppen hörselskadade. Frågeställningarna som används är: Har kön, ålder och cochlea implantat betydelse för en eventuell förändring kring hur personer med hörselskada samspelar före, under och efter mötet med dövkulturen? och Hur har dessa eventuella förändringar påverkat individens sätt att betrakta sig själv?Resultatet visar att informanterna beskriver hur deras identitet och självuppfattning har förändrats i en positiv riktning under och efter mötet med dövkulturen. Innan mötet med dövkulturen har informanterna betraktat sig som hörande och mötet med dövkulturen har medfört en insikt av hörselskadans konsekvenser.

I vår studie har vi valt att fokusera på hur pedagogerna anser de arbetar matematiskt med de yngre barnen samt på vilket sätt de synliggör matematiken för dem. Vi har även undersökt om pedagogerna anser om det är någon skillnad i arbetssätt beroende på vilken åldersgrupp de arbetar med. I examensarbetet har vi inspirerats av fenomenografi och hermeneutik som metod. Avsikten med vårt examensarbete är att beskriva hur ett antal pedagoger anser de arbetar med matematik på förskolan med de yngsta barnen samt på vilket sätt de synliggör matematiken för barnen. Detta gör vi dels genom att beskriva pedagogernas olika uppfattningar (fenomenografi) men även vår egen tolkning (hermeneutik) av pedagogernas svar.Vi har valt att använda oss av kvalitativ intervjumetod, då vi har intervjuat fyra pedagoger.

Bakgrund: Sömnen har en viktig betydelse för hälsan hos både friska och sjuka individer. Under sjukhusvistelsen upplever patienter besvär med sömnen och dessa besvär underskattas ofta av sjukvårdspersonalen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters sömn under sjukhusvistelsen samt beskriva vilka faktorer som stör sömnen. Metod: Litteraturstudien innefattar 11 granskade artiklar som har sammanställts till ett resultat med två kategorier och fyra underkategorier. Litteraturstudien genomfördes enligt Polit & Becks flödesschema.

SammanfattningMitt syfte med detta arbete har varit att få svar på hur förskollärare och barn ser på musik och sin egen musikalitet och hur pedagogernas förhållningssätt till musik avspeglar sig i barngruppen. Jag vill även undersöka på vilket sätt arbetet med musik och känslor kan kombineras. För att få svar på detta genomförde jag intervjuer med sex barn och tre vuxna, alla på samma förskola och avdelning. Jag har även genomfört en textanalys av materialet Känsloresan, Haglund och Löfberg, (1996).Resultatet visade att många av barnen tyckte musik var väldigt roligt, de sjöng och lyssnade på musik ofta, dock inte på förskolan. En pedagog såg sig som musikalisk och två såg sig som mindre musikaliska.

ADHD är den snabbast växande diagnosen på senare tid och har länge setts som en problematik främst förekommande bland barn. Den befintliga forskningen gällande ADHD är därför mer anpassad till yngre individer och syftet med denna studie är därför att undersöka vuxnas upplevelse och hur de förhåller sig till diagnosen samt omgivningens reaktioner gentemot ADHD utifrån respondentens perspektiv. För att kunna ta reda på detta intervjuades fem individer med ADHD och en kvalitativ forskningsansats valdes som metod för intervjuerna. Vidare valdes meningskoncentrering som analysmetod för intervjuerna då den kortar ner och koncentrerar utvalda citat som användes i analysen. För att tolka och analysera respondenternas upplevelser kring ADHD användes valda teorier som verktyg; stigma, rollteori samt jagpsykologi.

Uppsatsen behandlar hur lärare i svenska som andraspråk arbetar med att bygga upp ordförrådet hos andraspråkselever. Undersökningen har genomförts i integrerad klass (svenska/svenska som andraspråk) och segregerad klass (svenska som andraspråk). Detta urval har använts för att kunna hitta likheter och skillnader i arbetssätten. Följande frågor besvaras och diskuteras: På vilket/vilka sätt arbetar lärare med att bygga upp elevernas ordförråd i integrerad respektive segregerad klass? Vilket fokus ligger på ordförrådet? Vilka för- och nackdelar kan de båda undervisningsformerna innebära gällande arbetet med ordförrådet?Tidigare forskning berör svenska som andraspråksämnets historia, attityder, andraspråksinlärning, vikten av ett rikt ordförråd, interaktionens roll samt integrerad och segregerad klass.

När språkliga svårigheter uppträder hos barn är kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svårighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En språklig aspekt som bör undersökas är den fonologiska förmågan som vanligen undersöks med hjälp av ett test. LINUS är ett sådant test som nyutvecklat och används i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i åldrarna 5-6 år med typisk utveckling.Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i åldrarna 5-6 år. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan åldrarna 5-5;6 och 5;6-6.De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmål, ingen hade känd hörselnedsättning eller någon tidigare eller pågående kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor.

Som en följd av generationsväxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersättas av yngre generationer. Med bakgrund av detta är syftet med denna studie att undersöka och skapa förståelse för unga chefers föreställningar om och förhållningssätt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhållanden, krav, ung i chefsrollen samt förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhållanden innebär stressiga arbetsdagar med många arbetsuppgifter.

Syftet med denna studie är att undersöka andraspråksinlärares förståelse av språkliga skämt som ordvitsar och ordlekar i svenskan samt vilka bakgrundsfaktorer som påverkar inlärningen.Metoden har varit att spela upp ett monolog innehållande vitsar för grupper av elever som studerar svenska som andraspråk och som på ett frågeformulär uppger om de hör humor i vitsarna eller ej samt om de, vid nejsvar, förstår ? eller inte förstår -  ord och meningar men inte något som är roligt i dem samt att sammanställa data från dessa insamlingar och göra jämförelser mellan startålder, studietid samt vistelsetid i Sverige och de erhållna svaren.Resultatet bekräftar rön från tidigare forskning, nämligen att förståelse av ord och ordkombinationer som är  idiomatiska, flertydiga eller liknande, vilket oftast är fallet med ordvitsar, är lägre för L2-studerande än för L1-studerande, särskilt för dem som  påbörjat sina studier i andraspråk i högre ålder, då förmågan till inlärning av ord och ordkombinationer, är som störst fram till tonårsåldern, men även för dem som vistats kort tid i målspråkslandet samt studerat målspråket kortare tid.En slutsats blir att humor och ordvitsar borde presenteras och förklaras för andraspråkselever så tidigt som möjligt, dels för att möjligheten till lexikoninlärning är större ju yngre man är, dels för att inlärning av ordvitsar ger de studerande ett större ordförråd samt möjlighet att uppfatta den humor som sköljer över oss i olika media..