Syftet med denna studie var att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre åldrar genom intervjuer av några lärare. I studien intervjuades tre verksamma lärare i grundskolans yngre skolår. De forskningsfrågor jag har försökt besvara är; Hur kan lärarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstås ha inverkan på den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lärarna sitt upplägg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lärarna som kan förstås som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frågorna används bricolage, som innebär att jag använt mig av en ostrukturerad analysmodell där man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar på snäva definitioner av vad teknik är och osäkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolåren samt hur svårt det är för ett nytt obligatoriskt ämne att etablera sig i skolan då det påverkas starkt av dess traditioner genom tidigare läroplansformuleringar.

På senare år har man i dags- och fackpress kunnat läsa om att Den yngre generationen som äntrar arbetsmarknaden är ovilliga att ta chefsjobb. Man har kunnat läsa om att de som faktiskt gör det har sämre hälsa, är mer stressade och saknar befogenheter i högre grad än äldre chefer. Unga chefers ledarskap skiljer sig från traditionellt ledarskap och unga ställer andra krav på sin arbetssituation och på chefsrollen. Unga människor födda mellan slutet av 70- och 90-talet har helt andra värderingar än äldre som värdesatte hårt arbete, sparande och trygghet i livet.Generation Y, som den unga generationen har kommit att kallas, uppskattar fritid och frihet allt högre. De har kallats lata, bortskämda och krävande men också välutbildade, ambitiösa och socialt ansvarstagande.

Stroke är en av våra stora folksjukdomar och årligen insjuknar 35 000 människor varav 20 procent är mellan 19 och 64 år. Det innebär stora omställningar i livet för de yngre iarbetsför ålder som insjuknat i stroke då de ofta har en familj att ta hand om och ett arbete att gå till. Syftet med studien varatt belysa faktorer som påverkar de yngre patienterna vid återanpassning till livet efter stroke. Studien genomfördessom en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom det att de yngre patienterna främst upplevde att information, rehabilitering, stöd och dolda funktionshinder är de faktorer som mest påverkar återanpassningen till livet efter stroke.

Företags behov av att särskilja sig på dagens marknad är idag större än någonsin. Detta då konkurrensen har ökat och därmed antalet valmöjligheter. Med dagens teknologi är det även möjligt att kopiera allt som ett ?lyckat? företag gör. Samtidigt har den digitala revolutionen bidragit till att konsumenter har vant sig vid att kunna få vad som helst, när som helst och var som helst.

Studien syftar till att kartlägga vad den nya generationen, även kallad Generation Y, motiveras av i arbetslivet och om det skiljer sig mellan inre eller yttre motivationsfaktorer. Eftersom Generation Y skiljer sig från tidigare generationer finns ett behov att förstå vad som krävs för att attrahera och behålla denna unga arbetskraft. Organisationer står inför stora pensionsavgångar och för att inte gå miste om värdefull kompetens krävs alltmer från organisationerna för att möta den nya generationens krav på arbetet. Utifrån denna problematik ser vi det viktigt att belysa och lyfta fram den nya generationen för att öka förståelsen för vilka faktorer som Generation Y värdesätter i arbetslivet. Undersökningen som gjordes utgick från en kvalitativ ansats och utgjordes av intervjuer som analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.

Titel: Morgondagens morgontidningar ? en studie om att nå den yngre publikenFörfattare: Klara Andersson och Johan DahlquistUppdragsgivare: Göteborgs-PostenKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (jmg), Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 20112011 2011Handledare: Jenny WiikAntal ord: 19693Syfte: Att undersöka hur morgontidningar ska nå den yngre publikenMetod: Kvalitativ studie med djupintervjuerMaterial: Analys av djupintervjuer med tolv ungdomar från olika gymnasieskolor runt om i Göteborg. Vi valde fem skolor med olika typer av inriktningar och program för att få demografisk spridning hos respondenterna.Huvudresultat: Våra tre huvudresultat är att morgontidningarna har ett starkt symboliskt värde hos ungdomar, att tillgången till Internet i mobiltelefonen har möjliggjort för morgontidningar att konkurrera med gratistidningar om den nisch som tidigare varit unik för dem samt att de skillnader som finns i ungdomars sociala bakgrunder också kommer till uttryck i vilket innehåll som de är intresserade av..

Ett ovårdat språkbruk bland de yngre eleverna är något som har uppmärksammats av studiens författare. Ett ovårdat språkbruk definieras i studien till svordomar och/eller könsord i relation till svordomar. Syften med studien är att undersöka vad erfarna lågstadielärare anser är ett ovårdat språkbruk. Vidare är syftet att ta reda på hur lågstadielärare enligt sina erfarenheter uppfattar orsaker till ett ovårdat språk och hur de bemöter de yngre elever som använder ett sådant språk. Undersökningen har skett genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer.

Syftet var att med en enkätstudie undersöka om det fanns någon upplevd skillnad mellan två produktionsflöden inom stålindustrin gällande arbetsrelaterad stress och tillfredsställelse. Val av flöde baserades på sjukfrånvarostatistiken då flöde 1 hade en högre korttidssjukfrånvaro än i flöde 2. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon mätbar skillnad mellan yngre och äldre arbetstagares arbetsrelaterade stress och tillfredsställelse.Resultaten visade en signifikans för delmåttet rolltydlighet där de äldre deltagarna skattade rolltydligheten högre än de yngre deltagarna. Resultaten visade också signifikans för arbetstillfredsställelse för delmåtten belysning, ljud, smuts och temperatur där deltagarna i flöde 2 var mer nöjda än i flöde 1. De yngre jämfört med de äldre visade sig uppleva mer psykosocialt stöd och deltagarna i flöde 1 upplevde sig ha en högre grad av autonomi än deltagarna i flöde 2, äldre deltagare upplevde sig även ha en bättre autonomi än de yngre deltagarna.

Forskning på vad som motiverar Generation Y är begränsad då generationen är relativt ny på arbetsmarknaden. Trots detta finns det mycket föreställningar om hur denna generation beter sig. Dagens arbetsgivare står inför utmaningen att uppfatta vad den nya generationen på väg in på arbetsmarknaden drivs av i arbetet samt att kunna tillgodose detta. Syftet med studien var att beskriva vilka drivkrafter den svenska Generation Y upplever att de har i relation till arbetet. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats och utgjordes av semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: Idag satsar distributörerna i detaljhandeln på differentiering genom att lansera egna märkesvaror till flera olika segment och till högre priser. Detta brukar kallas den fjärde generationens EMV och det är ett relativt nytt koncept i Sverige i jämförelse med andra länder. Detaljhandelskedjan Axfood är en aktör som har inlett en utökning genom lanseringen av Garant som vi anser vara en EMV av fjärde generationen.Problem: Leverantörernas varumärken har under lång tid ansetts vara ?riktiga? märken medan distributörernas egna märkesvaror endast är för priskänsliga konsumenter. Tidigare studier visar att konsumenter är villiga att betala ett högre pris för LMV pga.

Kumla kommun är en växande kommun som har som mål att ha minst 25 000 invånare år 2025. En stadsutveckling och ökat näringsliv tror kommunen kommer leda dem i rätt riktning och som en del av stadsutvecklingen satsas det nu i stort på den nya stadsparken som är i full gång att anläggas sedan några år tillbaka. En stor del i den är Sjöparken, innehållande stora grönytor, sjöar, promenadstråk m.m. Det senaste projektet i Sjöparken, som invigts under våren är Växthuset. Det är en byggnad innehållande palmhus, orangeri, kameliahus, restaurang samt en del som de kallar Möjligheternas Växthus och som kommer att fungera i rehab- och integreringssyfte.

Kan kärleken övervinna religionen? Min frågeställning har varit: Kan blandäktenskap fungera trots de olika motsättningarna som finns mellan olika religioner och kulturer?Den metod jag har använt mig av är kvalitativ metod, främst fenomenografisk metod baserad på intervjuer. Själva tillvägagångssättet har skilt sig åt eftersom jag använt mig av olika typer av material såsom litteratur, Internet och heliga skrifter. Jag har också intervjuat personer som befinner sig i ett blandäktenskap/relation samt personer i ledande ställning i församlingarna. Jag har letat efter tidigare forskning i Högskolan i Gävles databaser, men mycket av mitt arbete har haft sin utgångspunkt i egen erfarenhet samt i en dokumentär som visades på SVT1 (Inte som min syster).Uppsatsen syftar till att ge en inblick i och belysa hur de två olika religionerna, kristendom och islam är uppbyggda samt ge en förklaring till olika begrepp som förknippas med blandäktenskap.

Syftet med den här uppsatsen var att diskutera hur 20-30 åringar konsumerar nyheter och hur de skulle vilja konsumera nyheter.Idén till det här arbetet uppkom i samband med att vi upptäckte att SVTs stora nyhetsprogram Aktuellt och Rapport tappade tittare och lockade väldigt få unga konsumenter.  Vi valde en fokusgrupp som vår metod till att undersöka frågeställningarna; Hur konsumerar 20-30 åringar nyheter idag? Hur vill 20-30 åringar konsumera nyheter? Vilka slutsatser kan vi dra av resultatet för att få fram hur SVT borde producera och distribuera sina nyheter till unga vuxna i framtiden? Vi gjorde också en intervju med biträdande programdirektör för nyheter och samhälle på SVT. I den här uppsatsen har vi kommit fram till att SVT har de resurser som behövs för att göra kvalitativa nyheter till de unga. Det svåra är att producera och distribuera nyheter till en generation som lever i konvergenskulturen där all media är i ständig förändring.

Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie i intervjuform undersöka hur kontaktmannaskap som arbetssätt fungerar på ett boende för yngre demenssjuka i Gävle kommun. Studien riktar sig till verksamheter inom olika kommuners omsorg, med det faktum att gruppen yngre människor med demenssjukdom i dag år 2009 är en mindre grupp i Sverige, men som kan komma att öka i framtiden. De frågeställningar som styrt denna studie är hur man arbetar med kontaktmannaskap på ett boende för yngre demenssjuka, hur utsedd kontaktman upplever kontaktmannaskap som arbetsmetod och hur deras relation i interaktion påverkas genom att använda detta arbetssätt. Den kvalitativa undersökningen grundar sig på enskilda intervjuer med fyra kvinnliga informanter som arbetar på ett boende för yngre med demens. Dessa kvinnor är utsedd kontaktman till enskild yngre demenssjuk som bor på det särskilda boendet. Fokus i denna undersökning är interaktion och kontaktmannaskap med ett slutresultat i kapitel 5 som visar en mångfacetterad bild av kontaktmannaskapets innebörd för den utsedde kontaktmannen och den yngre demenssjuke på det utvalda boendet. För att kunna bearbeta det empiriska materialet har vi använt oss av teorin symbolisk interaktionism.

Ett arbetgivarvarumärke syftar till att organisationen bygger upp ett varumärke som arbetsgivare för att lättare kunna attrahera och behålla rätt kompetens. Det är viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare då Den yngre generationen kommer in på arbetsmarknaden i allt större utsträckning de kommande åren. Studien syftar till att öka förståelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumärken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. Utifrån studiens teoretiska referensram, som utgår från teori om generation Y och arbetsgivarmärken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare.