Målet med detta examensarbete är att ta fram en lösning som gör det möjligt att utforma fönster och bostadshus i olika stil och fortfarande kunna bygga enligt energihusprinciper. En röd stuga med vita knutar och fönster som ser likadana ut i alla väderstreck är ett exempel. I lågenergihus är väggar, golv och tak mycket väl isolerade, de har ett mycket lågt U-värde. Fönster och dörrar, som har ett jämförelsevis högt U-värde, bryter detta klimatskal, vilket gör dem till kritiska punkter för energiläckage. Fönster ger upphov till önskade och oönskade energiflöden, till exempel dagsljus, värmeförluster, strålningsvärme och luftutbyte. I energihus är det särskilt viktigt att kunna kontrollera dessa flöden för att uppnå komfort och minimera energiförlusterna. Arbetet resulterade i IsoSol, en utvändig jalusi som rullas upp ovan fönstret och döljs i väggkonstruktionen när den inte används.

Sjukhus kan upplevas som generellt tråkiga och intetsägande, oftast med vita väggar ochfärglös inredning. För att skapa balans i tillvaron och stärka välbefinnandet och den fysiskahälsan bör människan vara tillfreds med sin omgivning. Det är sjuksköterskans ansvar attskapa en trygg och harmonisk miljö i omvårdnaden. Syftet med studien var att undersöka omutformningen av vårdmiljön avseende hur färg, natur och utsikt, konst och design samt estetikkan påverka patientens välbefinnande. I studien användes Nightingale, Watson och Erikssonsomvårdnadsmodeller och läror inom antroposofin och Feng shui samt färgens betydelse somteoretisk referensram.

Syfte: Vårt syfte med föreliggande arbete är att, mot bakgrund av existerande forskning, beskriva försvarsstrategier vid fientliga företagsförvärv. Vi avser även att undersöka ett antal fientliga förvärvserbjudanden och därigenom utreda vilka försvarsstrategier som förekommer och i vilka kombinationer dessa används. Målsättningen är även att göra en bedömning av vilka försvarsstrategier som är mest effektiva vid fientliga angrepp. Metod: Vi har främst använt oss av en kvalitativ metod. Uppsatsen kan delas in i tre olika metodiska faser.

Skolans roll som socialisationsagent är vida omtalad. I ett land som Sverige, där jämställdhet är ett högprioriterat område, borde verksamheten i skolan därför vara präglad av ett genusperspektiv. Gymnasieskolans styrdokument, i form av läroplaner samt kurs- och ämnesplaner, formulerar skolans värdegrund och strävansmål. Däri står att skolan ska fostra eleverna till demokratiska och jämställda samhällsmedborgare som inte räds att uttrycka sina ståndpunkter.I den traditionella kanonförmedling som skolan ägnat sig åt i decennier, har kvinnliga författare sällan lyfts fram, varför kvinnliga perspektiv och livsvillkor inte har uppdagats och diskuterats i klassrummen. Med detta som utgångspunkt har jag sökt finna en förståelse för hur svensklärare i gymnasieskolan resonerar och arbetar med sin litteraturundervisning.Med hjälp av samtalsintervjuer med fyra svensklärare har jag försökt klargöra deras litteraturuppfattningar, gällande synen på litteraturundervisningens syfte, urvalsprocesser för texter och eventuella genusperspektiv i detta sammanhang.Resultaten visar att endast en av de fyra lärarna har en medveten genuspedagogik och aktivt strävar efter att finna en balans mellan kvinnliga och manliga författare i sin undervisning.

SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kärleksrelationer konstrueras på ett ensidigt sätt i läromedel, med ett starkt kärnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det främst är kvinnor som skildras i den privata sfären (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstående eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelämnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snävt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte är att analysera hur familjer och kärleksrelationer konstrueras genom text och bild i läromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarläromedel för sfi. I analysen används Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). Utgångspunkten för analysen är frågeställningar utarbetade från språkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006).

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Det finns ett tydligt samband mellan konflikter och sjukskrivningar i organisationer. Det är oundvikligt med konflikter i organisationer dock upplevs de av flera som något jobbigt. Det är inte konflikter i sig som är det huvudsakliga problemet utan hur konflikten hanteras. Det ärdärför viktigt för chefer att ha kunskap i konflikthantering. Genom denna undersökning vill vita reda på hur butikschefer inom detaljhandeln arbetar med konflikter och konflikthantering medarbetare emellan.

Den här uppsatsen har till syfte att återge en designprocess, genom att beskriva ett uppdrag och de ställningstaganden som gjorts med hänsyn därav. Uppdraget har varit att designa belysningsarmaturer för offentliga toaletter i exklusivare miljöer, såsom hotell, restauranger och kontor där man vill ha en funktionell belysning av ansiktet. En ljussättning vars avsikt är att ge ett naturligt ljus som underlättar ögats uttolkning av ansiktet och huden, som i sin tur skapar förutsättningar för en bättre sminkning.Löpande behandlar uppsatsen förhållningssättet som designer i relation till interna ställningstaganden samt gentemot belysningsföretaget Zero, som varit uppdragsgivaren.Uppsatsen tar upp ljuset och hur det förhåller sig till människans sinnesförnimmelser på olika sätt. Här beskrivs studier av ljussättning i olika typer av badrumsmiljöer, känslor inför toalettbesök, hur ljuset beskriver sin omgivning och armaturtyper som kan tillgodose den belysning som eftersträvats.Vidare beskrivs färg utifrån olika aspekter; såsom kulturella konventioner, färgsymbolik samt hur ögat upplever kulörer, för att nå fram till vilken typ av kulör som kan lämpa sig i badrumsmiljöer.Metoden beskriver designprocessen genom att redogöra för de metoder som använts för att skapa en förståelse för uppdragsgivaren, marknaden och formspråk. Denna process beskriver även skissande och idégenerering, samt konstruktionsplanering och produktionsrelaterade ställningstaganden.Resultatet är två armaturer; dels en väggarmatur, som är tänkt att ge ett riktat ljus mot ansiktet då den placeras i det vänstra övre hörnet om en spegel.

I uppsatsen analyseras representationen av romsk etnicitet i de amerikanska filmerna Dracula (1931, Browning), Thinner (1996, Holland), Drag Me To Hell (2009, Raimi), Draculas Son (1943, Siodmak) och Varulven (1941, Waggner) samt afroamerikansk etnicitet i Night of the Living Dead (1968, Romero), De Fördömdas Drottning (2002, Rymer), Draculas Son och Svart Mystik (1943, Tourneur). Syftet med uppsatsen är att blottlägga representationen av icke-amerikanska etniciteter genom analys av handling och bildspråk, samt jämföra framställningen med respresentationen av de amerikanska karaktärerna i valda filmer. Målet var att undersöka och kritiskt granska stereotypa bilder. Metoden vilar på en personlig, hermeneutisk tolkning av forskningsobjekten där den egna upplevelsen av filmerna står i centrum. Jag har även använt mig av intersektionalitet för att täcka alla identitetsskapande aspekter så som genus, etnicitet, religion, sexualitet med mera.

Kvinnan kan du sälja igen -och- igen -och- igen, tills hon är död.Så säger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna på Palmedagarna i Västerås under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men även med att rehabilitera redan utsatta.Trafficking är inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hälft fanns det prostituerade från Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ?vita slavhandeln?. Den ersattes senare av den ?svarta slavhandeln? som kan delas in i fyra vågor och handlar om kvinnor som kommit till västvärlden.

Under 70-talet förändrades det hawaiianska folkets etniska identitet, då en frihetsrörelse uppstod. Det finns anledning att begrunda om identitet och samhällsförändringar har en ömsesidig relation, där förstärkning respektive försvagning av identitet är beroende av samhällsutveckling. Frihetsrörelsens framväxt reflekterar den problematik som hawaiianerna har stött på. Rörelsens mål är att utveckla en stark etnisk identitet bland det hawaiianska folket, genom olika projekt som knyter dem med en utveckling av kulturen. Det utfaller sig relevant att analysera samhällsutveckling visavi identitetens förändring.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka 3D-formatet som attraktion inom filmmediet och dess förändring över tid samt dess möjliga framtid. Inom detta undersöktes också hur det nya 3D-formatet (som i uppsatsen kallas det digitala 3D-formatet) har påverkats av tekniska och ekonomiska omständigheter. 3D-formatet har under uppsatsen jämförts med ljudet och färgens utveckling mot standard för att se ifall 3D-formatet följer en liknande riktning och själv håller på att gå över till en standard.Grunden i uppsatsen har legat på teorin av Tom Gunnings cinema of attraction och utifrån den teorin har analysen fokuserat på hur filmer från olika tidsperioder har används sig av 3D-formatet. Analysen har också granskat filmernas genrertillhörighet och dess användning av slogans.Resultatet var i korthet att 3D-formatet fortfarande är en attraktion men att den inte längre följer Gunnings teori. Numera är 3D-formatet invävt i narrationen genom att kameran och skådespelarnas agerande följer med i 3D-formatets rörelse. Innovationen pausar därför inte längre berättelsen för att visa sin attraktion. 3D-formatet följer både ljudet och färgens utveckling till vis del. Färgen är den innovationsom 3D-formatet mest påminner om.

Temat för denna uppsats är att i en svensk kontext undersöka kulturella identiteter som befinner sig på gränsen mellan olika nationella och kulturella kategorier. Bakgrunden till att belysa denna typ av gränsposition är att i den korsas uppfattningar om svenskhet och främlingskap, tillhörighet och utanförskap, inkludering och exkludering.Uppsatsens syfte är att föra en teoretisk diskussion med empiriska illustrationer bestående av intervjumaterial från en ung kvinna som adopterats till Sverige från Indien och en ung man som migrerat till Sverige från Nicaragua. Genom sin hudfärg är dessa personer bärare av en annorlundaskapets markör i förhållande till den vita normen.Problemformuleringen gäller hur ursprungets diskurs upprättar villkor för kulturellt identitetsskapande på gränsen samt vilka möjligheter som finns att gå bortom dessa villkor. Det teoretiska ramverket bygger på konstruktivistisk forskning kring nation(alism), rasifiering, kulturella identiteter, representation och makt/kunskap.Uttryck för ursprungets diskurs hämtas i intervjupersonernas berättelser samt i en granskning av dominerande vetenskapliga och massmediala framställningar av "invandrarkillar" och "utlandsadopterade" i Sverige. I diskussionen kring både "invandrarkillar" och "utlandsadopterade", spelar metaforer om "rötter" och "rotlöshet" en speciell roll.

Denna undersökning försöker skapa en förståelse för vad som egentligen händer när klädjätten H&M samarbetar med kända modedesigners som Viktor & Rolf, och den paradox som uppstår när det billiga och tillgängliga möter det dyra och exklusiva. Litteraturstudier ger en förståelse för vilka mekanismer som ligger bakom konstruktionen av ett varumärke och dess immateriella berättelse. Genom intervjuer med olika personer synas samarbetet utifrån olika perspektiv. Även konsumenternas berättelsekonstruktion granskas något, för vilka är egentligen dem vi sett springa in på H&M när dörrarna öppnas och slåss över kläder? Vad är det de egentligen köper? Genom ett deltagande i kommershysterin när H&M släpper de åtråvärda kläderna för försäljning, granskas fenomenet på nära håll.Uppsatsen kommer fram till att det är de immateriella berättelserna som är avgörande för den hysteri som kläderna ger upphov till.

I många svenska städer går det att upptäcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strävar efter en expansiv stadsutveckling. Det är ett hybridlandskap, en expanderad stad där skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt gränslinje. Staden innehåller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belägna som tenderar att glömmas bort, åsidosättas eller placeras i ett väntans läge vid planering. Dessa tomma ytor och håligheter utan definierad funktion är platser som befinner sig i ett gränsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket påverkar den angränsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.