Studien berör viktiga omständigheter kring lärare-elevrelationen. Syftet var att undersöka några faktorer som kan främja denna relation. I vår litteraturgenomgång har vi belyst olika faktorer som kan påverka samspelet, ur ett lärarperspektiv. Några av dessa faktorer är lärarens självinsikt, lärarens empatiska förmåga, lärarens maktinflytande och kommunikationens betydelse. I den empiriska delen har vi i en kvalitativ studie undersökt uppfattningar hos åtta lärare på två skånska skolor om relationen till eleven.

Studien berör samspelet i lärare-elevrelationen och har ett socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever ser på relationen till sina lärare, både så som de upplever att den är och så som de önskar att den skulle kunna vara. Det är således gymnasieelevers uppfattningar som är det centrala i uppsatsen. Arbetet har genomförts genom en djupare litteraturstudie där olika faktorer som påverkar samspelet har belysts, både ur ett lärare- och elevperspektiv. Därtill har åtta gymnasieelever intervjuats.

Studien avsåg att undersöka elevers, lärares och skolkuratorns attityd till lärarrollen med fokus på relationer mellan elev och lärare. Syftet var att undersöka hur elever upplever och definierar en bra lärare. Tidigare forskning visar att skolan och relationen till lärare har stor påverkan på elevers välmående. En kvalitativ metod användes genom halvstrukturerade intervjuer med fokusgrupper och skolkurator samt frågeformulär med lärare för att ta del av deras egna upplevelser av hur en bra lärare är. Resultaten analyserades med hjälp av teorier om socialisation, sociala roller, resiliens och känsla av sammanhang.

Denna uppsats syftar till att undersöka ett antal nyckelbegrepp och betydelsen av dessa i interaktionen mellan konsult och klient. Nyckelbegreppen är förtroende, osäkerhet respektive säkerhet, roller och prioriteringar i relationen mellan konsult och klient. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie med djupintervjuer bestående av revisorer från Deloitte & Touche i Malmö samt deras kunder. Förtroende visade sig vara en förutsättning för relationen. Det skapades av den kompetens konsulten visade samt personkemin mellan konsult och klient.

Relationen mellan spelare och system-styrda spelkaraktärer är viktig för spelupplevelsen (Freeman, 2004), men ignoreras alltför ofta. Detta examensarbete undersöker om denna relation kan stärkas med hjälp av småprat och ?conversational storytelling?. För att komma fram till ett svar definieras begrepp som dialog, småprat och relationer i bakgrunden. Vad som definierar en djup karaktär tas också upp, eftersom djupa karaktärer krävs för att väcka emotionell respons hos spelare (Adams & Rollings, 2007).

Relationer är ett av de grundläggande band vi har i livet och är en viktig aspekt för den psykiska hälsan. Denna studie behandlar en speciell typ av relation, nämligen relationen mellan kontaktpersoner och deras brukare. Studien fördjupar sig i kontaktpersonernas egen upplevelse av många gånger en diffus relation som de har till sina brukare. Den diskuterar om den betalda relationen mellan kontaktpersonerna och brukarna är vänskaplig eller om den är mer professionell i sin natur samt belyser en del etiska problem som kan uppkomma i den här typen av relation. Den aktuella studien innefattar en kvalitativ ansats och bestod av semistrukturerade intervjuer i syfte att belysa relationen mellan kontaktpersoner och sina brukare.

AbstractUppsatsen är en kvalitativ studie som handlar om kommunikation via mobiltelefonen mellan föräldrar och tonåringar. Vi har intervjuat åtta personer, fyra tonåringar i åldern 14-17 år samt deras mammor. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad mobiltelefonen betyder för relationen mellan föräldrar och tonåringar.I bakgrunden har vi tagit upp den fasta telefonens och den mobila telefonens historia och utveckling samt tonåringarnas syn på att hantera och använda sig av mobiltelefonen. Teorier vi valt att använda är Margaret Meads kulturbegrepp, Anthony Giddens begrepp rena relationer samt tid och rum och slutligen Erving Goffman teori om roller och regioner.Relationen mellan föräldrar och tonåringar har med mobiltelefonen som hjälpmedel genomgått en förändring. Vi ser det som att en ny tillitsrelation skapats där tonåringar och föräldrar informerar varandra kontinuerligt vilket framförallt sker under helger och kvällar.

Utifrån vår B-uppsats vi skrev våren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fått under våra studier, har vi uppmärksammat en variation på tillgången av det bildskapande materialet ute på de berörda förskolorna. Hur materialet är presenterat kan skilja sig genom att materialet står i barnens höjd, på öppna hyllor eller bakom låsta dörrar.Syftet med studien är att beskriva relationen mellan fyra förskollärares syn på bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i åldrarna ett till tre år. Vi avser att jämföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan.Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den bildskapande aktiviteten. Detta för att förstå relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om bildskapandet.Det råder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrån det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgänglighet och pedagogernas delaktighet i den bildskapande aktiviteten..

Humor har i omvårdnaden ingen erkänd roll som förhållningssättoch har sedan länge blivit förbisett. Humorns flerapositiva effekter för relationen mellan sjuksköterska och patientgör att detta är ett ämne som bör uppmärksammas ytterligare.Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskansanvändande av humor i mötet med patienten för attstärka omvårdnadsrelationen. Studien genomfördes som enlitteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar.Resultatet visar att humor är betydelsefullt för att skapa ochunderhålla relationen mellan sjuksköterska och patient samtatt humorn alltid bör utgå från patientens upplevda situation.När humor används i omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskanhar i åtanke i vilket syfte humorn används så att hälsaoch livskvalitet främjas. Fortsatt forskning inom ämnetbör fokusera på att ta fram mer vetenskaplig evidens förhumorns effekt för relationen mellan sjuksköterska och patientoch även forskning på om humor kan användas merkonkret som omvårdnadsåtgärd behövs..

Vad som är en god relation till eleverna och hur det skapas via kommunikation är en kunskapsom lärare hanterar dagligen i sin yrkesroll. Vi ser ett problem i relationen kring lärare elevrelationen om vi lärare inte möter upp våra elever via IKT. Dagens ungdomar har växt upp i envärld där mobiltelefoner, datorer och internet ger ständiga möjligheter till att kommunicera.Samspel och relation är den viktigaste faktorn för att föra kunskap vidare till nästa generation,nu finns det även en ny arena för denna kunskapsöverföring och det är IKT. Vårt syfte är att sevilka erfarenheter eleverna har av olika kommunikationsformer via IKT med sina lärare. Samtelevens erfarenhet av relationen när kommunikationen via IKT sker mellan lärare elev ur ettelevperspektiv.

Syfte: Syfte med denna studie är att skapa förståelse hur lagen om anmälningsplikt har påverkat relationen mellan revisorn och klient. Vidare är syftet att undersöka om revisorer informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt idag.Metod: Studien genomfördes enligt den kvalitativa metoden i form av intervjuer inom Gävleborgs område. Intervjuer genomfördes med åtta auktoriserade revisorer och tre företagsledare.Resultat/Slutsatser: Den genomförda studien har visat att revisorer inte informerar sina klienter om lagen om anmälningsplikt än idag. Enligt de tillfrågade revisorerna har inte lagen om anmälningsplikt påverkat relationen mellan revisor och klient, utan relationen kan bara försämras med de oseriösa klienterna. Studiens företagsledare ansåg inte heller att relationen med revisorn har påverkats på grund av lagen om anmälningsplikt.

Försvarsmaktens nya personalförsörjningssystem har medfört utmaningar och aktualiserat frågor kring de nya personalkategorierna. Utifrån att personalkategorin specialistofficer i framtiden ska utgöra kontinuiteten inom förbanden är syftet med studien att undersöka specialistofficerens relation till arbetsgivaren Försvarsmakten. Arbetets ansats är att ge en ökad förståelse för specialistofficerens relationship commitment, dvs. engagemanget för själva relationen till Försvarsmakten.Studiens teoretiska ram bygger på Meyer och Allens konceptuella trekomponentsmodell om organizational commitment. Studien genomförs som en attitydundersökning i form av en enkät, med framförallt slutna påståenden men även två öppna frågeställningar där resultatanalysen innehåller både en kvantitativ och en kvalitativ del.Resultatet visar att specialistofficeren tillmäter den känslomässiga komponenten störst betydelse för relationen vilket bekräftar tidigare forskning avseende kännetecken förprofessionsyrken.

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.

Humor har i omvårdnaden ingen erkänd roll som förhållningssättoch har sedan länge blivit förbisett. Humorns flerapositiva effekter för relationen mellan sjuksköterska och patientgör att detta är ett ämne som bör uppmärksammas ytterligare.Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskansanvändande av humor i mötet med patienten för attstärka omvårdnadsrelationen. Studien genomfördes som enlitteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar.Resultatet visar att humor är betydelsefullt för att skapa ochunderhålla relationen mellan sjuksköterska och patient samtatt humorn alltid bör utgå från patientens upplevda situation.När humor används i omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskanhar i åtanke i vilket syfte humorn används så att hälsaoch livskvalitet främjas. Fortsatt forskning inom ämnetbör fokusera på att ta fram mer vetenskaplig evidens förhumorns effekt för relationen mellan sjuksköterska och patientoch även forskning på om humor kan användas merkonkret som omvårdnadsåtgärd behövs..

Bakgrund: Alzheimers sjukdom förändrar minnet hos den drabbade, detta innebär att de blir beroende av vårdande. Närstående vill oftast inte lämna dem, utan blir deras naturliga vårdare i hemmet. Detta upplevs vara en trygghet för den drabbade, då minnesstörning oftast förvärras av att flytta hemifrån. Oavsett om det handlar om naturlig vård eller professionell vård är den vårdande relationen viktigt då den lindrar lidandet. Problem: Människor drabbade av Alzheimers har svårt att uttrycka sig verbalt, något som kan förhindra att den vårdande relationen uppstår.