Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i fallföretaget EuroMaint. Vi har använt en kvalitativ metod, genom att vi bland annat intervjuat ett antal olika aktörer med god insyn i EuroMaint, för att möjliggöra en djupgående analys. Vi har konstaterat att EuroMaint har brister i sin interna kvalitet och att dessa kan förbättras genom att införa ett Balanced Scorecard. Detta gäller även tjänsteföretag som har liknande förutsättningar som EuroMaint. Vi uppmärksammar också att det främst är processen förenad med att helhjärtat införa ett Balanced Scorecard som genererar dessa förbättringsmöjligheter, inte själva styrkortet i sig.

Detta projekt har producerats i samarbete med Abu Garcia i Svängsta, Blekinge. Vårat projekt är en interaktiv produkt presentation gjord i flash med inslag av 3d, video och ljud. Våran tanke är att användaren ska kunna se hur en Ambassadeur Record fiskerulle ser ut både på insidan och utsidan, hur den fungerar och vad som gör den så unik. Det finns också video filmer som beskriver tillverknings processen, och hur man som förstagångs användare använder en Ambassadeur rulle. Design och bakgrundsljud är anpassad så att den ska väcka en känsla av fiske och fridfull utomhus miljö..

Min tanke med detta arbete var att undersöka om pedagogiskt drama kan användas som arbetsmetodik i näringslivet för att arbeta med självkänsla i en personalgrupp. Den frågeställning jag använt mig av är vilket värde en personalgrupp finner i att arbeta med självkänsla genom pedagogiskt drama. Som huvudsaklig teori har jag använt mig av Mia Marie F. Sternudds personlighetsutvecklande perspektiv inom pedagogiskt drama där man fokuserar på individens utveckling och dess reflektion kring sina upplevelser av de dramatiska övningarna. För att få svar på detta har jag utfört ett projekt i en personalgrupp på ett företag i Malmö där jag observerat processen samt utfört kvalitativa intervjuer med två av deltagarna. Efter att ha bearbetat intervjuerna kom jag fram till att pedagogiskt drama är en utmärkt metod att använda sig av i syfte att arbeta med självkänsla.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Under hösten 2012 har detta examensarbete utförts på uppdrag av Jämtkraft AB på kraftvärmeverket i Lugnvik. Anläggningens vattenkrets fylls på med ca 100 ton kallt vatten varje dygn. Lika mycket processvatten lämnar också kretsen som vattenläckage vilket resulterar i stora energiförluster. På kraftvärmeverket i Lugnvik lämnar största delen av dessa läckageflöden via två utblåsningstankar, en vid pannan och en vid turbinen. Från dessa utblåsningstankar dumpas ångan på anläggningens tak och läckaget i vätskefas späds med kylvatten till en utloppstemperatur på 40°C till avlopp.

SyfteSyftet med arbetet är att utvärdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs på två skolor i en västsvensk kommun under läsåret 10/11. Syftet med utvärderingen är att undersöka vilka förutsättningar som inverkar på projektet, projektets inverkan på några av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan på elevernas resultat. Syftet med utvärderingen är också att ge förslag till förbättringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien är en utvärderingsforskning som utgår ifrån en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvärderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men också att förklara hur resultatet har uppstått. Underlaget för utvärderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gång och dels av intervjuer vilka tolkas utifrån en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.Själva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar på en sociokulturell grund i den mening att lärande äger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgångspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

I uppsatsen redogörs för hur processen kring offentlig skulptur kan gå till, med Borås kommun och Charlotte Gyllenhammars skulptur Ute (2004) som exempel. Uppsatsen innehåller en redogörande del om organisationen kring inköp av offentlig skulptur samt en undersökande del vad gäller det specifikt valda fallet.Den analytiska delen utgår från Göran Sonesson och Anders Marners semiotiska teorier och skulpturen analyseras utifrån begreppen uttryck och innehåll med fokus på hur skulpturen uppfattas och tas emot av publiken, referentialitetsbegrepet. Analysen innefattar även perspektiv på platsen och vad den har för betydelse för hur verket uppfattas, utifrån Christian Norberg-Schulz teorier..

Syftet med min studie är att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att använda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill också utforska hur användandet av ?casemetoden? som inlärningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att använda en specifik undervisningsform, som ?casemetoden?.Undersökningen visar att casemetoden är lämplig undervisningsform för lärare att använda om lärare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det är ett roligt och motiverade arbetssätt jämför med den traditionella undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig själv i den lärande processen och lär ut konsten att presentera sin åsikt och ta emot andras.

SyfteSyftet med arbetet är att utvärdera ett projekt kring implementeringen av Matematik-UtvecklingsSchema som genomförs på två skolor i en västsvensk kommun under läsåret 10/11. Syftet med utvärderingen är att undersöka vilka förutsättningar som inverkar på projektet, projektets inverkan på några av pedagogerna i processen samt projektets eventuella inverkan på elevernas resultat. Syftet med utvärderingen är också att ge förslag till förbättringar i en vidare implementering av MatematikUtvecklingsSchema.TeoriStudien är en utvärderingsforskning som utgår ifrån en programteoretisk ansats. Programteorins funktion visar sig genom att utvärderingen avser att dels beskriva resultatet av projektet, men också att förklara hur resultatet har uppstått. Underlaget för utvärderingen utgörs dels av de MUS-diagram som samlas in under projektets gång och dels av intervjuer vilka tolkas utifrån en reflexiv ansats med en hermeneutisk grund.Själva instrumentet MatematikUtvecklingsSchema vilar på en sociokulturell grund i den mening att lärande äger rum i ett socialt sammanhang.MetodStudien tar sin metodiska utgångspunkt i ett programteoretiskt analysschema.

Denna reflexiva rapport undersöker processen att utveckla ett implementationsförslag för ett användargränssnitt till ett spel som ska lära ut riskhantering till körskoleelever. Den reflexiva rapporten genomför också en analys av användargränssnittet och innehåller därför en kort genomgång av riktlinjer och gränssnittsprinciper från människa-datorinteraktion (MDI) samt teorin om Flow. Den reflexiva rapporten avslutas med en utvärdering av arbetsprocessen och lärdomar kring arbetet. Slutsatsen som dras är att riktlinjer och principer från MDI samt Flow inte alltid kan appliceras på ett gränssnitt i ett sådant tidigt utvecklingsskede men en designer kan fortfarande få mycket användbara reslutat av att göra en analys..

Uppsatsens syfte har varit att se hur två olika förskolor arbetar med bildskapande. I denna forskning ville vi även betrakta och belysa pedagogens roll i den bildskapande processen. Detta har gjorts genom observationer av en bildskapandeaktivitet på de två förskolorna samt intervjuer av två pedagoger som arbetar där. Uppsatsen är även utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplade till vårt ämne. Arbetet visar att pedagogens roll är avgörande för hur kvaliteten och utformningen vid en bildskapandesituation ser ut.

Uppsatsen analyserar hur aktörer inom ANDT-politiken på ett effektivt sätt kan delta i processen för framtagande av policy och implementering och på vilket sätt ANDT-politiken är präglad av government respektive governance. Government råder främst inom specifika fält. Governance analyseras genom tre perspektiv. När brukarstyrning tillämpas råder inte governance. Mål- och resultatstyrning har präglat ANDT-politiken.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

SyfteStudiens syfte var att ta reda på hur klasslärare gör när de märker att en elev är i behov av särskilt stöd. Den empiriska enkätundersökningen avsåg att besvara syftet utifrån fem frågeställningar. I enkätundersökningen gavs informanterna möjlighet att gradera föreslagna alternativ. Enkätundersökningen innehöll även en fråga om antal år i yrket för att försöka se ett mönster om svaren skiljde sig åt beroende på yrkeserfarenhet.TeoriBegreppet frirum är centralt i den teori Berg (2009) har konstruerat. Skolan som institution sätter gränser och skapar därmed frirum för det vardagsarbete som enskilda skolor bedriver.

Introduktion till artikelserien:Arkitekturen tillhör historiskt en av de stora konstarterna, men håller det här på att förändras? Förr räknades en fastighet ge vinst på 50, eller kanske 100, års sikt ? i dag är byggbranschen otåligare. Allt mer byggs för att krängas direkt, och det påverkar arkitektgebitet. Byggherrarna har börjat inkräkta i den kreativa processen, med efterfrågan på att bygga ekonomiskt, sälja snabbt och tjäna mycket. Samtidigt ropar man från arkitekthåll efter mer konstnärlighet.