Denna uppsats ämnar öka förståelsen för vad som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga med utgångspunkt i fyra av Malmös bostadsområden. För att besvara uppsatsens frågeställningar har en kombination av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder genomförts. Analys av respondenternas svar har bidragit till identifiering av tre kategorier av fritextsvaren. Resultatet av uppsatsen visar att upplevelser av fysisk och social oordning samt kriminalitet/gäng anges som viktiga faktorer för vad som gör en plats otrygg. Visuell kontroll som främst syftar till belysning har visat sig vara en annan viktig faktor, dock inte lika viktig i områden med majoriteten individer av utländsk bakgrund.

Wiklund, Marie-Louise (2007) Lärares syn på specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildning, Malmö högskola. Syftet med detta arbete är att beskriva och undersöka lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Baserat på lärarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man använder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemål och behov som finns. Med hjälp av en strukturerade intervjuer vill jag åskådliggöra lärarnas syn på specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat på att specialpedagogen är en viktig person i skolan. Att undervisa är vad lärare är vana vid att specialpedagogen gör.

Anknytning är en livslång process och partnerrelationen är den vanligaste formen av anknytning i vuxenlivet. Huvudsyftet med studien var att med hjälp av enkäter undersöka om vuxen romantisk anknytning är relaterat till val av copingstrategier. Urvalet består av 68 universitetsstudenter, varav 36 kvinnor och 32 män. Resultatet visar att trygga individer söker emotionellt stöd i större utsträckning än otrygga individer som istället oftare tillämpar självdistraktion och uppgivenhet. Till skillnad från tidigare studier finns det inga samband mellan trygg anknytning och problemfokuserade copingstrategier respektive otrygg anknytning och emotionsfokuserade copingstrategier, vilket är förenligt med Cheng och Cheungs teori om flexibel coping.

En återkommande debatt i pressen är huruvida gatukonst/spontankonst, såsom graffiti, är en konstform som bidrar till stadsrummet eller är klotter och ska behandlas som ett olaga tillbud på stadsrummet. Debatten behandlar ofta graffiti och sträcker sig alltifrån tillåtande av lagliga väggar för graffitikonstnärer till en uppfattning att graffitiutövare är grovt kriminella och att en nolltolerans ska hållas gentemot graffiti. De olika partipolitiska organisationerna förhåller sig olika till frågan, och det gör också debattörerna på våra stora svenska dagstidningar; åsikterna går isär. Jag finner denna schism intressant och vill i detta arbete djupare undersöka de olika åsikterna och bakgrunden till dessa. Genom att titta på olika infallsvinklar från olika ämnesområden såsom arkitektur, sociologi, kulturgeografi, dagspress med flera vill jag få fram en mer sammansatt bild än den som ibland upplevs i mediedebatten.

Enligt en rapport från Socialstyrelsen 2013 framgår det att få förskolor arbetar systematiskt med att förebygga en miljö där allergi kan uppstå. Ca 80 % av landets förskolor hade fuktskador eller en konstruktion som innbar en förhöjd risk för fuktskador. Endast 40 % av skololorna hade ett ventilationssystem som godkänts genom en så kallad godkänd ventilationskontroll.Barn är inkännande. De absorberar och uttrycker det som vuxna i deras omgivning medvetet eller omedvetet projicerar. Om de känner sig trygga och glada är det en reaktion av de vuxna som omger dem.

I dagens samhälle sker en förtätning av staden och det är ofta på bekostnad av grönytorna då det anses att de inte blir tillräckligt använda (Grahn, 1991, s. 6). Men det är samtidigt bevisat att man mår bättre av att vistas i naturen än bland bebyggelsen i staden. Speciellt stor effekt har naturen för återhämtning från stress (Sahlin, 2010, s. 29).

I samband med min utbildning till fysisk planerare stötte jag på begreppet trygghet flera gånger. Dock nämndes detta sällan i samband med belysning, utan endast andra aspekter togs upp. Därför tycker jag att det behövs närmare undersökning av hur vi egentligen upplever att en trygg miljö ska vara. Det behövs närmare undersökning av hur denna upplevda trygga miljö påverkas av en annan sorts belysning. Detta leder således till att denna uppsats behandlar ämnet trygghet i relation till belysning, med en inriktning på rörelsestyrd belysning.

Marknaden som handelsplats lever kvar i Sverige än idag. Flera marknader har stor popularitet och har blivit en mötesplats för många människor. I en av Sveriges största städer finns en sådan marknad. Marknadsplatsen har under längre tid dragits med nedläggningshot eftersom fastighetsägaren och staden har andra planer för området. Reaktionerna mot en eventuell nedläggning har varit stora och i denna uppsats har det undersökts ett annat alternativ, nämligen om marknaden kan omlokaliseras. Frågorna som har ställts är ?Vilka aspekter kan bidra till en lyckad omlokalisering?? och ?Hur skulle hyresgästen och brukarna påverkas??. Med brukarna avses de som nyttjar lokalen, det vill säga marknadens besökare och säljare. För att komma fram till ett resultat har kortare intervjuer hållits med 62 av marknadens brukare. Längre intervjuer har genomförts med marknadens ägare, fastighetsägaren och representant från staden. Litteratur och vetenskapliga artiklar har eftersökts i väletablerade databaser utifrån nyckelord i uppsatsens problemformulering. Teorierna som uppsatsens slutsatser grundats på handlar om människors behov, förändringars innebörd, risker med omlokalisering samt relevant lagrum. Slutsatsen är att brukarna kommer att följa med till en ny lokal och deras påverkan kommer att vara minimal om en mötesplats kan uppstå. Många av brukarna bor i närområdet och en ny lokals mest optimala placering är i samma område. Det är viktigt att lokalen är lättillgänglig oavsett färdsätt och att lokalhyran är relativt låg. Bra parkeringsmöjligheter är, enligt säljarna, viktigt. Nyckeln till marknadens framgång är ett stort och varierat utbud, och det är en förutsättning för framtidens marknad. Förändringen en omlokalisering innebär, är mildare än om marknaden tvingas lägga ner. För att förändringen ska kunna genomföras på bästa sätt bör marknadens ägare liksom flera brukare ändra inställning och arbeta aktivt för förändring. En förändring kan leda till en ännu bättre marknadsplats, om människor vågar se möjligheterna..

Denna studies syfte var att få en fördjupad kunskap om hur lek kan stimulera barn till ett språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Utgångspunkten för studien var det sociokulturella perspektivet på språkutveckling och lärande genom lek. I undersökningen deltog tre pedagoger som arbetar i en förskola lokaliserad i utkanten av staden Malmö till vilket jag har anknytning som lärarkandidat. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden där jag intervjuade tre förskollärare. Resultatet av studien visar att de tre intervjuade pedagogerna var eniga om att dilaogmetoden socialt utvecklande och språkutvecklande i leksituationer. Pedagogernas uppfattning var att dialogmetoden kan användas vid utomhus- såväl som vid aktiviteter inomhus.

Kalmar är i dagsläget i en kraftig expansionsfas. En satsning med ett stort internationellt mässcentrum och hundratals bostäder i norra Kalmar innebär att staden sätts på kartan på ett nytt sätt, inte bara som den historiska staden. För att centrala Kalmar ska kunna behålla sin särställning som stadens kommersiella centrum krävs det att även det utvecklas. Det är dock inte helt okomplicerat. Kvarnholmen har en begränsad yta och stora delar av den består av värdefull bebyggelse.

De senaste årens kulturarvsdiskussioner har präglats av sambandet mellan kulturarv och regional utveckling. Utgångspunkten för denna uppsats är en upplevelseanläggning; den så kallade Trelleborgen i den sydskånska staden Trelleborg. Borgen är en rekonstruktion av en fjärdedels ringborg som man funnit spår av i samband med uppdragsutgrävningar under slutet av 1980-talet.Uppsatsen belyser ett exempel på kulturarvsproduktion, där stora resurser satsas i investeringsprojekt kopplade till kulturarv. Risken är dock överhängande att många av dessa projekt misslyckas till följd av aldrig införlivade kulturpolitiska visioner, eller som ett led i konkurrensen om turisterna..

Varje år tar två sjökaptensprogram, ett fyraårigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treårigt program som kräver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmännen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvändiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmännen från de olika programmen. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod där personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmän, fem från varje program, som tagit examen från Sjöfartshögskolan i Kalmar våren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet från intervjuerna visade att styrmännen var nöjda med sina förkunskaper från Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Titel: Sluten societetsborg eller trygg fristad?Författare: Emma Karlsson & Jani KorhonenKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistisk och masskommunikation vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Karin FogelbergSidantal: 35 exkl. bilagorUppdragsgivare: Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen.Syfte: Vårt syfte är att, ur ett trygghetsperspektiv, undersöka hur människor som på olika sätt har erfarenhet av Eriksberg upplever området där.Metod och material: 5 stycken kvalitativa djupintervjuer med personer som har koppling till Eriksberg, intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och spelades in med bandspelare, varefter de transkriberades till text.Huvudresultat: Våra resultat visar att Eriksberg är ett område som upplevs som modernt och tryggt, men samtidigt också som en form av segregation, då endast vissa har råd att bo där. De visar även att arkitekturen spelar en roll för människors upplevelse av trygghet, bland annat att de känner sig mer trygga med ökad belysning..

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur barns lärande, trygghet, behov och fysisk miljö påverkas av stora barngrupper. Vi valde att använda oss av kvalitativ metod i form av ett ostrukturerat frågeformulär med öppna frågor. Enkäten vände sig till pedagoger på några förskolor i Eskilstuna, då vi ville ha pedagogernas tankar om barns lärande i stora barngrupper, eftersom de är aktiva i verksamheten. I resultatet så framkom det att barns lärande påverkas både positivt och negativt av stora barngrupper. Resultatet visade även att det är svårt att tillgodose alla barns behov, räcka till som pedagog för att alla barn ska vara trygga och att samlärandet är viktigt.