Studien har tagit reda på vilket av direktsända- eller inspelade nyhetsinslag som är mest trovärdig hos mottagaren. För att ta reda på svaret producerades två stycken nyhetsinslag som innehöll exakt samma information. De handlade om att Facebook bygger nya serverhallar i Luleå. Inslaget som skulle likna ett direktsänt inslag, spelades in på platsen där Facebook bygger serverhallarna. Projektansvarige blev intervjuad på platsen.

Jag är född och uppvuxen i en liten by som heter Dyvik och som ligger precis innanför Ljusterö i mellersta/norra stockholms skärgård. Jag har alltid vistats mycket i skärgården både kring platsen där jag växte upp men även runtom i hela skärgården då jag hela mitt liv har seglat mycket. Stockholms skärgård är där mina rötter ligger och jag har alltid velat göra ett projekt som utgår ifrån mig själv och platsen där jag kommer ifrån och som har format mig.Stockholms skärgård har dessutom förutom ett fantastiskt och i många fall unikt naturliv dessutom ett rikt kulturarv. Det finns en enorm mängd historia och närheten till Stockholms stad gör platsen mycket speciell. Staden och havet.

Stadsodling och förtätning är två högst aktuella ämnen idag inom hållbar stadsutveckling som har fått och får allt mer uppmärksamhet inom politiken och olika medier på senaste. Dessa ämnen är nära kopplade till den gröna miljön och dess betydelse för människa och miljö och utgör bakgrund för arbetet. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag till en fickpark med odlingstema på en offentlig plats i stadsdelen Limhamn i Malmö. Som inspirationskälla används fruktlunden som svar på odlingstemat. Huvudfokus ligger på parkens utformning, vilka element och funktioner som fickparken bör innehålla och vilket växtmaterial som kan vara lämpligt. Arbetet grundar sig på litteraturstudier inom ovan nämnda bakgrundsområden.

Det här examensarbetet handlar om minneslundar för sällskapsdjur. Arbetet syftar till att ge en ny, förbättrad gestaltning av en befintlig minneslund men också till att ta reda på vad som är viktigt att tänka på vid gestaltning av liknande platser. Jag har genom en kunskapsinventering sammanställt en rad viktiga punkter. Kunskapsinventeringen bygger på litteraturstudier,samtal samt studiebesök.Den valda platsen för gestaltningsförslaget ligger i Falun. Jaghörde talas om den här platsen och att den inte var helt uppskattad och det var därför jag valde det här ämnet.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka kvalitéer från hälsoträdgårdar som skulle kunna tillämpas på Stora Torget i centrala Uppsala för att dämpa stress och möjliggöra återhämtning för stadens invånare. I denna uppsats belyser jag problematiken kring människors psykiska ohälsa och det faktum att stress idag kan klassas som en folksjukdom i Sverige. Arbetets syfte har lett fram till en frågeställning som fungerat som utgångspunkt och målet har varit att besvara denna. För att besvara denna fråga och finna de stressdämpande kvalitéerna studerades litteratur främst inom ämnena miljöpsykologi och hälsoträdgårdars utformning. Litteraturen kompletterades med egna platsbesök vid två hälsoträdgårdar och samtal med personer som är verksamma vid dessa platser. Metoderna platsbesök och samtal användes för att få mer kunskap om trädgårdarnas utformning och vilka kvalitéer de innehåller som kan dämpa stress. Det jag fann i litteratur och genom de samtal jag genomförde överrensstämde till stor del och därmed kan tillförlitligheten hos dessa metoder ses som god.

Syftet med arbetet är att undersöka och diskutera Stora torg i Kristianstad och om hur man genom en omgestaltning av torget kan göra platsen mer tilltalande, attraktiv och levande..

Genom att skriva den här uppsatsen vill jag uppmärksamma behovet av planering i städer i tredje världen, då urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket på dessa platser varje dag. Genom att beskriva två genomförda projekt ? där planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa på hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invånare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som använts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrån, vilka åtgärder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det är viktigt att förstå att man ofta inte kan välja att använda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstår beroende på vilket fall det handlar om.

La?nder och sta?der la?gger allt mer fokus pa? att arbeta med det egna varuma?rket och har da?rmed fa?tt ett mer fo?retagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt anva?nder de sig i allt sto?rre utstra?ckning av evenemang som ett marknadsfo?ringsmedel. Evenemang av olika slag har pa? sa? viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg.

Generalklausulen ska vara tillämplig inom hela förmögenhetsrätten, vilket talar för att det således inte bör vara ett bekymmer att tillämpa den vid ett befogenhetsöverskridande i en- lighet med aktiebolagsrätten. Detta är dock inte solklart med tanke på att aktiebolagslagen föreskriver annat. Ett bolag kan t.ex. bli bundet av en rättshandling som företagits av bo- lagsföreträdare eller särskild firmatecknare där denne genom rättshandlingen överskrider sin befogenhet. Bolaget blir härvid bunden av rättshandlingen såvida bolaget självt inte kan påvisa att tredje man varit i ond tro.

Denna uppsats handlar om ledarskap och hur ledarskap bedrivs på distans.Studien fokuserar på det ledarskap som sker i bemanningsbranschen där konsultchefen leder bemanningskonsulter på distans. I det ledarskap som utövas finns även en påverkan utav en tredje part som går att finna i det kundföretag som hyr in konsulterna. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för det ledarskap som uppkommer och utövas i bemanningsbranschen och att identifiera de problem som kan uppstå när ledarskapet sker på distans. Vi jämför också distansledarskapet med ett traditionellt ledarskap för att förstå på vilket sätt de skiljer sig i ledarskapets utövande. Slutligen är vårt syfte att få en inblick i hur ett distansledarskap i bemanningsbranschen påverkas när det även är en tredje part involverad..

Förändringar pågår ständigt i samhället och är beroende av många olika processer. Så är även fallet längs kusten, vilket avspeglar sig bl a i bebyggelsen och nyttjandet av landskapet. Under början av 1900-talet blev kusten ett alltmer attraktivt rekreationsområde och stora områden togs i anspråk för fritidsbebyggelse. Idag är bilden en annan och kustzonen har blivit allt mer attraktiv som permanentbostadsort. Detta ställer nya krav på både miljön och bebyggelsen i kustlandskapet.

Längst ut på piren i Värtahamnen har jag velat skapa Operastaden, en mikrostadsdel som är en egen värld helt uppbyggd kring opera. Hit skulle alla operarelaterade verksamheter flytta, såsom operahögskolan och baletthögskolan. Mellan byggnaderna skulle folk springa i sina scenkläder, dekorer skulle lastas in och ut, och sångarna skulle värma upp sina stämmor på gården. Platsen skulle genomsyras av operaproduktion, och ta intryck av den dramatiska omgivande produktionsmiljön i hamnen. Inåt platsen skulle allt vara smyckat som dekorer, och scenografier och olika miljöer skulle vara uppbyggda för att vara experimentscener, där det blir oklart om vem som är besökare och vem som är skådespelare.Ta ett bad poolen i Mallis-miljö, eller picnica vid sjön bland tonerna från Verdi, operans förtrollade värld gör att du inte längre behöver bry dig om vad som är fantasi eller vad som är verklighet. Opera är inte längre begränsat till om du har råd att betala en biljett, eller om du är för rastlös för att sitta i stolen genom alla tre akter..

Sammanfattning Syftet med detta arbete är att försöka reda ut huruvida de tre läromedlen jag valt att analysera lever upp till vad Lpo-94 har som mål. Jag har fått fram resultaten genom att göra en analys av tre läromedel i ämnet religion för år 4-6. Två av läromedlen, Religion och liv (1986) samt Religion (1993) är båda böcker skrivna innan Lpo-94 började gälla, den tredje boken Religion (2005) Den tredje boken är en referens till de båda andra böckerna. Detta då den är skriven efter Lpo-94 och borde då sålunda kunna ge eleverna de verktyg och kunskaper som efterfrågas i Lpo-94 samt att den kommer att analyseras med samma verktyg och på samma sätt som de andra böckerna. I resultatdelen kommer jag påvisa hur läromedlen inte helt lever upp till vad Lpo-94 vill att läromedlen ska göra. Nyckelord; läromedelsanalys, religion.

Vadstena fick stadsrättigheter för mer än 600 år sedan. Kort därefter tillkom rådhuset och därmed även den öppna platsen runtomkring byggnaden. Denna plats kom att kallas rådhustorget och har länge fungerat som en mötesplats för invånarna. När staden haft besök av kända politiker eller kungligheter har rådhustorget varit den självklara arenan för dem att möta Vadstenas invånare på. Därför har torget inte endast varit en plats där torghandel och dans runt julgran skett, men även en plats för demokratiska arrangemang och representationer av olika slag. När motortrafiken blev allt vanligare i mitten av 1900-talet ställdes Vadstena inför ett dilemma. Innerstaden var inte konstruerad för den typen av trafik vilket skapade ett svårläst och svårförståeligt infrastrukturnät.

Mitt syfte med den här uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas på när de går på rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjälp av barns perspektiv som min teoretiska utgångspunkt och använde mig av speciella platser, platsidentitet och platskänsla som teoretiska begrepp.Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn från förskoleklassen till årskurs 2. För att få variation i min studie valde jag en flicka och en pojke från varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil så att inget som barnen berättade gick miste.Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas på olika sätt och att olika lekar kan utspela sig där samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade även att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar när vi skapar det vi tror är perfekta miljöer för barn.