Vårt syfte med denna studie är att se hur pedagoger som verkar inom ämnet idrott och hälsa förhåller sig till ämnesplanen på idrottslektionerna samt vilka ledarstilar som pedagogerna använder sig av. För att få fram ett bra resultat på detta utfördes det observationer på två stycken pedagoger. Detta kompletterades med ett samtal med pedagogen innan och efter lektionen. Studien har klargjort för oss att det inte går att ge en pedagog en specifik ledarstil utan att det är föränderligt och att pedagogerna ändra sig beroende på olika klasser och situationer. Pedagogen använder den ledarstil som den känner fungerar bäst för den specifika situationen.

Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

BakgrundI den presenterade bakgrunden beskrivs den fysiska inomhusmiljön och dess påverkan på barns utveckling och lärande. Den teoretiska ramen utgår från Vygotskijs och Säljös socio-kulturella perspektiv som redogör för att barnet lär i samspel med sin omgivning.SyfteVi undersöker pedagogers uppfattningar och beskrivningar om den egna förskolans fysiska inomhusmiljö, och hur planlösningen styr pedagogernas förutsättningar att förändra miljön.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod. Intervju och observation är de redskap som använts. I intervjuerna ingår tre pilotintervjuer och fem respondenter intervjuades därefter på de två förskolorna som ingår i studien. Analysen inspireras av den fenomenografiska analysen.ResultatResultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med sin fysiska inomhusmiljö men önskar att de fick mer kompetensutveckling inom ämnet, de önskar även att de fick större resurser att röra sig med.

Pettersson, Emma och Svensson, Sara (2009) Vad sker i dialogen mellan pedagog och barn? En observationsstudie vid en förskola. Examensarbete 15 hp, Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola Denna studies syfte var att få en fördjupad kunskap om vad som sker i dialogen mellan pedagog och barn på en avdelning vid en förskola i en mindre stad i Sverige. Studiens frågor var; Hur ser dialogen mellan pedagog och barn ut? Hur ser pedagogen på dialogens betydelse? För att få svar på frågorna observerades en avdelning under en vecka med stöd av videokamera, även intervjuer med tre pedagoger på avdelningen genomfördes.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka dilemman pedagoger i förskolan kan mötas av när det finns barn i barngrupp med skyddad identitet. De frågeställningar som har varit utgångspunkt för studien är vilka dilemman framträder i det pedagogiska arbetet med identitetsskyddade barn? Hur bemöter pedagogerna barn med skyddad identitet? Samt hur kan pedagogernas erfarenheter bidra till att utveckla arbetet för barn med skyddad identitet? Metoden för att ta reda på detta sker via kvalitativa intervjuer som sedan har analyseras. De resultat som framkom var att det råder en osäkerhet hos pedagoger hur de ska agera samtidigt som det är viktigt för pedagogen att veta hur pedagogen ska agera om det uppstår ett kritiskt läge. Det framkom även att förskolan är en miljö som är svår att hålla identitetsskyddad och att öppning och stängning av förskolan är kritiska moment utifrån en säkerhetssynpunkt.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en pedagog arbetar med datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen, vilka för- och nackdelar pedagogen ser med arbetssättet, samt elevernas attityder till arbetet. Undersökningen är en fallstudie av en pedagogs sätt att arbeta med Tragetonmetoden. Såväl observationer som intervjuer av pedagogen och elever har genomförts.Resultatet visar att pedagogens sätt att arbeta med datorn som verktyg kompletteras med andra läs- och skrivinlärningsmetoder och Tragetonmetoden utgör således ett av flera sätt för eleverna att lära sig läsa och skriva. Resultatet visar att pedagogens inställning till datorn påverkar huruvida den används för lärande och hur väl arbetet vid datorerna utvecklas. Pedagogen menar att eleverna lär sig skriva lättare och snabbare med hjälp av datorn och att arbetet på datorn är lätt att nivåanpassa efter varje elevs behov.

Syftet med den här studien är att undersöka om det går att kombinera genrepedagogik och bedömningsmatriser och vilka för- och nackdelar det kan innebära för dels pedagogen, dels eleverna. Uppsatsen innehåller en sammanfattning av aktuell forskning på området. I studien presenteras en beskrivning av arbetet med cirkelmodellen kring den argumenterande genren parallellt med införandet av en bedömningsmatris i en grupp vuxenstuderande. Dessutom genomfördes en enkät med elevgruppen för att ta reda på deras åsikter om arbetet. Resultatet av den presenteras i studien.   Undersökningens resultat visar att bedömningsmatriser och genrepedagogik är en gynnsam kombination, framförallt för pedagogen.

Syftet med den här studien är att undersöka om det går att kombinera genrepedagogik och bedömningsmatriser och vilka för- och nackdelar det kan innebära för dels pedagogen, dels eleverna. Uppsatsen innehåller en sammanfattning av aktuell forskning på området. I studien presenteras en beskrivning av arbetet med cirkelmodellen kring den argumenterande genren parallellt med införandet av en bedömningsmatris i en grupp vuxenstuderande. Dessutom genomfördes en enkät med elevgruppen för att ta reda på deras åsikter om arbetet. Resultatet av den presenteras i studien.   Undersökningens resultat visar att bedömningsmatriser och genrepedagogik är en gynnsam kombination, framförallt för pedagogen.

Syftet med uppsatsen är att först kartlägga och lyfta fram det huvudsakliga och viktigaste innehållet i Martinus kosmologi, återgiven i hans huvudsakliga verk; Det Tredje Testamentet, Livets Bok. Jag ämnar också undersöka vem eller vad som Martinus varit påverkad av. Allt detta så att man sedan kan diskutera och finna svar på:? Vad är det huvudsakliga innehållet i Martinus Kosmologi?? Vad är målet och vägen för människan?? På vilket sätt har Martinus påverkats av andra?.

Att må bra är målet för många av oss när vi gör entré i tredje åldern. Nu ska vi få möjlighet att njuta vårt otium innan för många krämpor sätter in och vi nödgas kanske bosätta oss på särskilda boenden. Uppsatsen undersöker vad vi kan göra för att fortsätta må bra. Det finns redan idag en hel del forskning på området som pekar på vad som är bra för oss. Vi ska inte glömma att inte minst landets ekonomi mår bra av att äldre människor mår bra.

Den här uppsatsen handlar om bildämnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss människor. Via grottmålningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fått redskap att uttrycka, känna och förmedla olika budskap från urminnes tider tills idag.Syftet med denna studie är att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildämnets undervisning utövas i grundskolans tidigare år. Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger på fem olika skolor som alla undervisar i ämnet bild i skolans tidigare år.

Detta examensarbete är gjord i Södertälje Centrum. Arbetet är indelat i tre delar. Första delen tar upp allmän information och fakta om Södertälje. Andra delen hittar man den analys som jag arbetat med, det vill säga Ortsanalys. Denna del avslutas med en slutsats som står som bakgrund för den tredje delen av arbetet, förslagsdelen.

Abstract Titel: Viktiga vardagsmöten - om pedagogens yrkesetiska ansvar i mötet med förskolebarnen. (Important everyday encounters - Teachers Ethical Responsibilities during contact with Preschool children.) Författare: Anette Nilsson Bakgrund: Fokuserar på ?det nära? mötet med barnet, ansvaret i yrkesrollen, i vilka situationer pedagogen kan ställas inför val som utgör etiska dilemman, samt om betydelsen av den vuxnes personliga erfarenhet som redskap i förskolevardagen. Dessutom tas upp vad som är skrivet i styrdokument och i lärares yrkesetiska regler. Problemområdet: Etik och ansvar i mötet med förskolebarnen Syfte: Att undersöka hur pedagogerna tänker om etik, etisk och professionellt ansvar, om viktiga faktorer i mötet med barnen i vardagen samt om betydelsen av tidigare erfarenheter. Frågeställningar: Vad anser pedagogen vara viktigt i bemötandet av barnen? Hur tänker pedagogen om professionellt respektive privat ansvar? Vilka etiska konflikter/dilemman uppfattar pedagogen som svåra? Hur beskriver pedagogen förhållandet mellan egna erfarenheter (bakåt i livet) och sitt handlande i vardagen i verksamheten på förskolan? Metod: Intervjuer med förskollärare i två steg - en skriftlig och en med hjälp av ljudupptagning.

Syftet med denna uppsats är att granska effekterna av regional integration på FDI hos de länder som blev medlemmar i EU 2004 samt 2007. Utifrån teori gällande sambandet mellan regional integration och FDI, analyseras empirisk data över stock och flöden av FDI till de nya medlemsländerna i syfte att utreda förekomsten av investeringsalstring och/eller investeringsomfördelning inom denna integration av typen öst-väst där det råder stora skillnader i inkomstnivå mellan medlemsländerna. Analysen visar att FDI till de nya medlemsländerna, både från andra medlemsländer och tredje land, har ökat till följd av ländernas medlemskap i EU. Mätt i absolutvärde kan det konstateras att FDI från andra medlemsländer är avsevärt mycket större än FDI från tredje land. Vidare har de nya medlemsländerna upplevt investeringsalstring och investeringsomfördelning från andra medlemsländer samt investeringsomfördelning där FDI från EU15 flyttar från tredje land till de nya medlemsländerna.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har till utomhusmiljön, vilken funktion utomhusmiljön har i den dagliga verksamheten och vilken roll pedagogen tar utomhus. Den utomhusmiljö som beskrivs och diskuteras i arbetet är inte bara gården i anslutning till förskolan utan också naturmiljöer utanför och hur de integreras i verksamheten.Den forskning som presenteras har fokus på samspelet mellan individer och miljö och visar att barn påverkas av den miljö de vistas i. De är aktiva och interagerar aktivt med miljön och individer i den. Det sociala samspelet är viktigt för barnets utveckling. Därför är pedagogens roll en viktig del att diskutera då det är pedagogen som står för tryggheten för barnen samt utvecklingen av verksamheten.