Den här studien utgår ifrån utomhuspedagogiken sedd både ur elevers och lärares perspektiv. Påverkningar som utomhuspedagogiken har på elever blir belysta och även de krav som ställs på pedagogen. Studien belyser förutsättningar som finns för att utevistelse ska bli genomförbart. Både fördelar och nackdelar som finns med utomhuspedagogik framträder i studien. Skillnader mellan hur ofta naturen används i undervisningen på låg- och mellanstadiet tags också upp.

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i hur pedagoger anser sig använda bilderböcker i sitt pedagogiska arbete på förskolan. Undersökningen avser att utröna om pedagogerna hade några speciella tankar om varför de läser bilderböcker med barnen på förskolan. Pedagogernas syn på läsmiljöns betydelse för högläsningen undersökts också. Metoden som används är kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. Sex pedagoger från sex förskolor intervjuas och lika många läsmiljöer observeras.

Avregleringen av apoteksmarknaden innebär att nya aktörer kommer att inträda på marknaden och hela marknadsstrukturen kommer att ändras. Konkurrensen blir givetvis hård då alla aktörer vill slåss om marknadsandelarna och det blir vitalt att fokusera på kundens behov. Syftet med denna uppsats är att segmentera  apoteksmarknaden. För att identifiera kundgrupper kommer vi att genomföra en kundundersökning i Stockholm som baseras på sexkonkurrensmedel. Slutsatserna är att det finns tre kundsegment på apoteksmarknaden.

Huvudsyftet med studien har varit att undersöka hur minoritetselever kan tillgodogöra sig svenska språket och matematikundervisningen på bästa sätt. I uppsatsen redogörs för matematiskt och språkligt lärande, samt den aktuella forskning som finns i ämnet. Detta ligger till grund för hur studien är utformad. Undersökningsgruppen består av 89 elever från åk 3 och 4. Eleverna är nivågrupperade i A- till E-nivå, beroende på språklig kompetens hos den enskilda eleven.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.

Syftet med studien är att visa på ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de två kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om användandet av gruppindelningar med hänsyn till tigare och talare. Vår studie tar sin utgångspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien är inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrån två olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strävade efter att få tigarna att bli talare.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring användandet av barnlitteratur i ett normutvecklande syfte. En intervjustudie har genomförts innefattande sju förskollärare som gett sina reflektioner gällande bokval, dess innehåll samt hur de menar sig kunna använda litteratur i barngruppen i normutvecklande syfte. Forskare betonar vikten av boksamtal och dess inverkan på barnets förståelse av texten för att sedan kunna knyta an till sin egen livsvärld. Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade förskollärarna inte känner till begreppet boksamtal. Däremot kan vi se att de samtalar kring den lästa boken vid temaarbeten.

Detta examensarbete handlar om den icke-verbala kommunikationen mellan pedagogen och barnet i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter pedagoger har av den icke-verbala kommunikationen i samband med konfliktsituationer mellan den vuxne och ett barn. Avsikten var även att undersöka vad pedagogerna uppfattar som viktigt när det gäller icke-verbala signaler i konfliktsituationer, samt hur de använder eller skulle kunna använda sin kropp som ett redskap i dessa situationer.De teoretiska utgångspunkterna har drag av det socialpsykologiska perspektivet och delar av arbetet stöds på Brodin och Hylanders tolkningar av Sterns teorier och texter om barns självutveckling. Min undersökning gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Fem pedagoger fördelat på två kommuner intervjuades.

Arbetets syfte är att göra en jämförande undersökning utifrån likheter och skillnader i undervisningsmetoderna för läs- och skrivutveckling mellan lärarstudenter på högskolan i Kristianstad och yrkesverksamma lärare ute på fältet. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att undersöka hur pedagoger förhåller och använder sig av olika undervisningsmetoder. Resultatet av vår undersökning visar att de intervjuade pedagogernas undervisningsmetoder till stor del påminner om det lärarstudenter på högskolan i Kristianstad fått med sig i utbildningen. Genom att intervjua verksamma pedagoger har vi bekräftat att det inte finns en metod som passar alla barn, utan att varje pedagog utarbetar sin metod för läs- och skrivutveckling utifrån barnets förutsättningar, genom att plocka det bästa ur varje erkänd metod. Resultatet visar också att det inte bara är frågan om vilken metod som är bäst lämpad för läs- och skrivutveckling, utan också att pedagogens förhållningssätt till undervisningen är viktig, liksom miljön runtomkring det lärande barnet.

Syfte och frågeställningarVårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i VillGott-projektet i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar:1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk?3.

Stroke drabbar varje år ca 25 000-30 000 människor i Sverige och är den tredje vanligaste dödsorsaken. Det är ofta förödande att drabbas, både för patienten och för de anhöriga. Som sjuksköterska bidrar man med stöd och har en betydande roll under rehabiliteringstiden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de strokedrabbades situation och undersöka hur dessa patienter kan stödjas. Frågeställningarna var: Hur upplever en patient som drabbats av stroke sin situation ca ett år efter insjuknandet? På vilket sätt kan sjuksköterskan under vårdtiden bemöta och stödja patienter som drabbats av stroke? Metod: Litteraturstudien bygger på nio kvalitativa studier och en som är kombinerad kvalitativ och kvantitativ.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett antal förskolepedagoger tänker kring förskolebarns utagerande beteende; vad sådant beteende är, vad orsaken till det är samt hur man bör hantera det som pedagog. Jag har använd mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat fem pedagoger. Frågan vad utagerande beteende hos barn är associerar informanterna först till olika slags konkreta yttringar, som bråk och skrik. Man associerar också till avvikande, störande beteenden. Orsaker till utagerande beteende associerar man till en mängd olika faktorer som hemmiljö, psykologiska faktorer och förhållanden i själva förskolemiljön.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka uppfattningar ett antal pedagoger har kring mobbning mellan flickor i förskolan. Med uppfattningar menar vi om pedagogerna i förskolan anser att det försiggår mobbning mellan flickor och om de har några erfarenheter kring ämnet. De data som vi använt oss av har varit tidigare forskning inom detta område. För att inhämta vår information har vi utfört intervjuer med sex pedagoger på två olika förskolor i Norrland.Informationen från våra intervjuer har sedan behandlats och analyserats. Resultatet av intervjuerna påvisade att de flesta pedagoger direkt eller indirekt medger att mobbning mellan flickor kan vara svårare att upptäcka än mellan pojkar, detta menar de beror på att flickors mobbning är mer subtil.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka huvudräkningskunskaper några elever i år 3 har. Vi har gjort en empirisk undersökning bestående av kvalitativa intervjuer och löpande observationer av 11 elever i skolår 3 och deras lärare. Vi ville kartlägga deras tankemetoder och strategier vid sju olika huvudräkningsuppgifter. Resultaten visade en stor spridning på eleverna. Några valde olika strategier beroende på uppgifterna, andra valde alltid samma metod och en tredje kategori hade svårigheter med att räkna uppgifterna utan hjälpmedel.

Syftet med arbetet var att undersöka om elever studerande A-kursen i matematik på gymnasiets första år var bättre på att lösa procentuppgifter än elever i årskurs sex på grundskolans senare år. Vidare ville vi undersöka om elever i årskurs sex klarade att räkna procentuppgifter som finns i läromedlen för skolår nio samt om det är någon skillnad i svårighetsgraden på procentuppgifterna i läroböckerna? För detta användes en diagnos med nio uppgifter tagna ur matematikläromedel för årskurs sex och årskurs nio på grundskolans senare år. Vi har i enlighet med Möllehed (2001) försökt hitta uppgifter i vår diagnos med en varierande svårighetsgrad på problemen. Vid vår analys av valda läromedel såg vi att svårighetsgraden på uppgifterna inte har förändrats markant.