I denna uppsats har jag analyserat samtida politiska tal, närmare bestämt fjortonanföranden à ungefär trettio sekunder, hämtade från en partiledardebatt i SverigesRadio en dryg vecka före valet 2010.Att studera ett material som detta ur retoriskt perspektiv är spännande då mankan fråga sig om de verkligen håller ett tal i traditionell mening. En del talar för det:när partiledarna ombes att hålla ett anförande på en halv minut får de tala ostört, ochde har haft möjlighet att förbereda det de ska säga. Men andra saker talar mot:uttalandena är bara några meningar långa, och publiken finns inte inför talarnasögon, utan sitter hemma vid radioapparaterna ? eller lyssnar i efterhand på Interneteller i mp3-spelare.Den modell med vilken själva talen analyseras har anor sedan antiken, men inomden moderna retoriken studeras hela Den retoriska situationen, och två viktiga frågorhar varit vilka retoriska problem talet syftar till att lösa ? vad som är dess syfte ? ochvilken publik talaren egentligen verkar vända sig till.Frågan om vilka de sju partiledarna riktar sig till bidrar särskilt till att göra dennaundersökning relevant: det är en viktig fråga för demokratin vilka som ärpolitikernas målgrupp. Men det finns många andra anledningar att studera derasuttalanden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur media används i det retoriska spelet, då inblandade aktörer försöker påverka legitimiteten av ett internationellt företagsförvärv. För att studera detta avser vi göra en medieanalys av legitimerings- och illegitimeringsförsök gällande affären mellan Skandia och Old Mutual. Vi kommer att analysera framställningen av affären i svensk media under perioden maj 2005 till mars 2006 med hjälp av Suddaby och Greenwoods (2005) retoriska strategier, Elsbachs (1994) studie av verbala ställningstaganden och Kostova och Zaheers (1999) teori om legitimitetsproblem för det multinationella företaget. Argumentationen för att påverka legitimiteten handlade bland annat om budnivån, förflyttning av kapital ut från Sverige, affärens industriella logik och Skandiastyrelsens oenighet. Våra resultat tyder på att illegitimeringsförsöken främst bestod av en normbaserad eller historisk retorik tillsammans med en institutionell vokabulär.

I denna kandidatuppsats undersöks berättelsers retoriska funktion i tidningen Situation Sthlm. Huvudsyftet är att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna i tidningen bidrar till att uppnå tidningens publicistiska målsättning. I det ingår det underordnade syftet att undersöka om och i sådana fall hur berättelserna bidrar till att skapa identifikation hos läsarna. Materialet består av sex stycken berättelser som är tagna ur olika nummer av tidningen och samtliga berättelser handlar om hemlösa människor som själva är försäljare av tidningen. Uppsatsen bygger på teorier om vad en berättelse är, berättelsers retoriska funktion samt teorier om identifikation.

Syftet med denna uppsats är att jämföra det retoriska spelet i media runt affären mellan Old Mutual och Skandia med affären mellan MAN och Scania för att sedan belysa intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgår från Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett fientligt bud. Utifrån den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud på Scania. Vårt resultat jämförs med det från Bentemark och Pedersen (2006), där både likheter och skillnader upptäcktes. Därefter belyses intressenternas roll i debatten och det sker med hjälp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets intressenter, och Mitchell et al.

I denna uppsats har vi genom en kvalitativ textanalys jämfört hur Al Jazeera och SvD rapporteratom Sydsudan under ett tidsspann på arton månader. Underlaget för forskningen är tio artiklarfrån SvD:s webbsida och tio artiklar från Al Jazeeras webbsida. Våra frågeställningar är; Vilkaretoriska grepp använder sig de olika medierna av och skiljer sig användningen på något sätt, ochi så fall hur? Vi har även formulerat en hypotes där vi påstår att en analys av de retoriska greppenkommer att synliggöra ideologiska underliggande meningar hos respektive nyhetsleverantör.Genom att formulera tio frågor utifrån den massmedieretoriska innehållsanalysen har vikunnat synliggöra olika retoriska grepp som används av skribenterna; däribland metaforer,liknelser, personifiering, värdeladdade ord och miljöbeskrivningar.Detta är en diskursanalys där vi tillämpat semiotiska teorier om språk och retorik. Våraresultat visade att det fanns flera likheter än skillnader gällande den språkliga gestaltningen hosde båda medierna.

2010 inträffade ett vattenburet cryptosporidiumutbrott i Östersund. På grund av dess omfattning ville vi studera hur medierna beskrev utbrottet. För att besvara det valde vi att studera följande tre tidningar: Länstidningen Östersund, Östersunds-Posten och Aftonbladet. De frågor vi ville besvara var:1. Hur beskrev de tre utvalda tidningarna, Länstidningen Östersund, Östersunds-Posten och Aftonbladet, parasitutbrottet i rapporteringen?1.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

The purpose of this study is to examine a brand?s green marketing and its consumers? perception of it in order to compare these views. The idea is to find a potential gap and what effect it may have on the brand. A case study has therefore been made with the grocery market brand Coop with focus on organic food. The material used consists of texts from Coop?s website to represent their brand.

Denna uppsats undersöker hur grafisk formgivning påverkar image. Detta görs genom att se på Dagens Nyheter som exemplum på hur man kan jobba under formgivningsprocessen för att bygga image. Kopplingen mellan begreppet image och det retoriska begreppet ethos diskuteras och kopplas till det retoriska begreppet doxa. En fokusgruppsundersökning har använts som metod för att hämta inspiration till analysen. De teoretiska utgångspunkter på vilken uppsatsen primärt vilar är Daniel Chandlers sammanfattning av semiotikläran, Theo van Leeuwen och Gunther Kress tankar om sociosemiotik, Mats Rosengrens beskrivning av doxa, Jens Kjeldsens redogörelse för ethos, Peggy Brønn Simcic och Øyvind Ihlens förklaringar av image samt tankar om grafisk formgivning presenterade i boken Bild och form för informationsdesign med Rune Pettersson som redaktör.

Den 18 april 2012 anklagas mobiloperatören TeliaSonera av Uppdrag granskning för att samarbeta med diktaturer i Centralasien. Ambitionen med denna uppsats har varit att göra en retorisk analys av det försvar som TeliaSonera framställt i anslutning till anklagelserna. Jag har tagit avstamp i den klassiska retorikens teorier kring statuslära, Den retoriska situationen samt kring ethosbegreppet och kombinerat dessa med apologiateorier för att studera anklagelse och försvar. Med hermeneutikens tolkningsmetod som grund har en närläsning gjorts av; Uppdrag gransknings reportage, en inspelad tv-intervju med TeliaSoneras kommunikationsdirektör samt ett pressmeddelande på företagets hemsida. Resultatet visar hur Uppdrag granskning har anklagat, hur TeliaSonera har försvarat sig och en diskussion har först kring huruvida företaget uppfyller de etiska krav litteraturen ställer på en apologia.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

I den här uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen på ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestått av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affärsman från det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frågeställningar var:1. Skiljer sig Sch och Joh:s sätt att formulera sig och vilken betydelse får det i så fall för förhandlingen? 2.

Följande uppsats tar sin utgångspunkt ur den rådande situationen i Adenviken som präglas av illegal piratverksamhet. Adenviken med dess särskilda karaktäristik granskas i syfte att undersöka om det av militärteoretiker formulerade begreppet ?Fourth Generation Warfare? i någon mån är applicerbart på situationen. I syfte att svara upp mot uppsatsens frågeställning avhandlas begreppet 4 GW och dess historik, innebörd samt utveckling. Den empiriska delen av uppsatsen behandlar Adenviken och fokuserar på situationen i landet Somalia med dess pirater och deras illegala verksamhet.

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.