Syfte: Att analysera hur Aftonbladet använde olika strategier och retoriska begrepp under rapporteringen av svininfluensan, samt hur mediers makt kan beskrivas utifrån Foucaults teori. Teori: Medieretorik, encoding/decoding, budskapsstrategier, diskursteori, diskursens makt Metod: Kritiskt granskande analyser i form av kritisk diskursanalys och kritisk retorikanalys. Resultat: Aftonbladet använder sig utav medvetna eller omedvetna strategier och retoriska begrepp för att sända ut ett visst budskap. Makten att kunna försöka påverka kan, enligt Foucaults teori, komma ifrån staten i första hand. Därför är användningen utav strategier och retoriska begrepp nödvändig för att bibehålla makten att kunna försöka påverka och övertyga läsarna..

Denna uppsats undersöker hur argument som bygger på statistik kan förstås utifrån den klassiska retoriken. Utgångspunkten är den vanligt förekommande uppdelningen av bevismedel som antingen tillhörande konsten eller inte, där statistik ofta placeras i den senare kategorin. Denna uppdelning undersöks kritiskt genom en nyläsning av Aristoteles, Cicero och Quintilianus.Uppsatsen visar att Cicero ger ett bättre retoriskt perspektiv än Aristoteles eller Quintilianus för att förstå hur statistikargumentation fungerar. Därför används just Ciceros topiker (loci) såsom de är systematiserade i verket Topica för att analysera två debatter om jobbfrågan mellan Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfvén under valåret 2014. Analysen finner främst 9 loci i debatterna, och belyser därmed flera olika sätt som statistik kan användas för att skapa argument i retoriska syften..

Lokal politik har en viktig roll i samhället och dess faktakonstruktion kan ha en påverkan på individen. Lokalpolitikern konstruerar i sina anföranden beskrivningar av verkligheten som görs trovärdiga genom retoriskt arbete. Arbetet använder en diskurspsykologisk metod för att undersöka kommunpolitikers anförande i debatten rörande kommunens styrdokument, Inriktning, verksamhet och ekonomi (förkortat IVE) för åren 2015 till 2018. Studien kommer fram till att problem och lösningar görs till fakta genom användandet av offensiv och defensiv retorik. I konstruerandet av problemet finns också ett konstruerande av en politisk motståndare som föranlett problemet.

I min uppsats har jag valt att undersöka Dansk Folkepartis bok Danmarks fremtid dit land - dit valg. Jag har främst gjort en retorisk analys av materialet utifrån Lennart Hellspongs bok Metoder för brukstextanalys. I kombination med den retoriska analysen har jag även valt att använda Teun van Dijks bok Elite discourse and racism för att få en breddare förståelse av materialet. Med hjälp av van Dijks bok och hans diskussion av olika retoriska strategier och diskurser försöker jag göra det lättare att förstå och se Dansk Folkepartis sätt att påverka. Jag för även en kortare diskussion av bilder och dikter som förekommer i boken..

SamanfattningStudiens syfte är att observera vilken påverkan pedagogers och lärares frågor har på barns delaktighet och inflytande i förskolan och grundskolan.  Frågeställningarna som behandlas är vilken typ av frågor som förekommer i verksamheterna, i vilka interaktionell sammanhang de förekommer samt vilken funktion frågandet som praktik fyller. Metoden för datainsamling är etnografiska observationer och videoinspelningar. Materialet har samlats in på en förskoleavdelning med barn i åldrarna ett till fem år samt barn i en skolklass år ett i åldrarna sex till åtta år. För att skapa struktur åt observationerna användes ett observationsschema.

Uppsatsen syftar till att genom hermeneutik och retorisk teori analysera Johannes Anyurus verk "Det är bara gudarna som är nya" och försöka utröna dess retoriska funktion, framför allt dess relation till den epideiktiska genren så som den definieras av Lawrence Rosenfield.Jag fann att "Det är bara gudarna som är nya" i första hand syftar till att berätta för berättandets och berättarens skull, samt att den på intressanta sätt ställer sig i en intertextuell dialog med många andra verk och olika sorters berättelser.Slutligen diskuterar jag lite kring verkets retoriska funktion och dess möjliga relationer till existerande teorier, samt den epideiktiska genren och dess relation till poesi som uttrycksform. Jag finner att verkets retoriska funktion med all önskvärd tydlighet är att förmedla tidigare okända sanningar om livet som författaren ser det, och att han uppnår detta förmedlande genom ett mycket kreativt användande av metaforer.Den generella slutsats jag når är dock att mer forskning borde göras på den epideiktiska genren ? den innehåller sannolikt mer än man hittills har hittat..

Syftet med studien a?r att med utga?ngspunkt i tre svenska konfektionsfo?retags ha?llbarhetsrapporter underso?ka pa? vilket sa?tt retorik anva?nds fo?r att framsta?lla trova?rdighet. Uppsatsen har ocksa? fo?r avsikt att i detta avseende ja?mfo?ra de olika fo?retagens rapporter och identifiera om och i sa? fall vilka skillnader och likheter som ryms i deras retorik. Metoden som används är kvalitativ fallstudie da?r det tilla?mpas en retorikanalys av ha?llbarhetsrapporter.

Fyra analysander intervjuades om deras upplevelser av den psykoanalytiska situationen. Materialet analyserades med hjälp av EPP (empirical phenomenological psychologial) -metoden. Resultatet beskriver fenomenets meningsstruktur som en helhet och visar på den psykoanalytiska situationens generella kännetecken: den psykoanalytiska situationen som något svårfångat, som ett upprepat omprövande, som ett arbete, den präglas av konflikter och motstånd, en upplösning av tid och rum, ett möte med analytikern, ett rum för självutforskande och avslutningsvis, identitetsskapande självreflektion. Resultatet visar att upplevelsen av den psykoanalytiska situationen är något upplösande som bryter med den vanliga livsvärldsupplevelsen. Den är något irrationellt svårfångat.

Lärare i svenska har ett uppdrag att undervisa eleverna i retorik. Med detta uppdrag kommer dock inget om att läraren själv ska tillämpa disciplinen. Denna studie undersöker därför om lärarna tillämpar sina ämneskunskaper i retorik i sin undervisning. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av tre lärares lektioner i svenska på gymnasiet. Lektionerna observerades utefter ett observationsschema som lyfter fram specifika delar av retoriken.

Specialarbete, 15 hpSvenska spraket, fdrdjupningskurs, SV1301Vt 2012Handledare: Barbro Wallgren Hemlin.

Med den här uppsatsen så ville jag testa om, och i så fall hur, Aristoteles teorier om pathos, det retoriska bevismedlet att övertyga med känslor, fungerar i vår moderna tid. Hur kan texter som nedtecknades för mer än två millennier sedan fortfarande ligga till grund för den retorikutbildning som praktiseras i våra skolor än idag? Så till att börja med har jag utrett Aristoteles begrepp och gjort min egen tolkning av hans arbete. Jag har vägt det och diskuterat det emot vad andra moderna forskare har sagt om termen. När jag sedan hade det klart för mig var nästa steg att se hur jag kunde använda denna kunskap för att få svar på min ursprungliga frågeställning.För att ta reda på det så använde jag en kombination av närläsning och ett studium av Den retoriska situationen och försökte med de resultaten förklara hur pathos rörde sig i tre olika tal.

AbstractTITEL Michelle Obamas och Ann Romneys roll i det strategiska varumärksbyggandet av Barack Obama och Mitt Romney under valkampanjen 2012FÖRFATTARE Sophie Björkqvist & Elina Schu?lerHANDLEDARE Ulf PetäjäEXAMINATOR Ronny SeverinssonTYP AV RAPPORT C-uppsatsÄMNE Medie- och kommunikationsvetenskapSEKTION Sektionen för Hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad 2012SYFTE Syftet med studien är att undersöka Michelle Obamas och Ann Romneys retoriska verktyg och argument som används i särskilda tal, som hjälper till att bygga presidentkandidaterna Barack Obama och Mitt Romneys varumärke under valkampanjen 2012. Studien ämnar också öka förståelsen kring att presidentkandidaterna ses som varumärken och inte politiker.METOD Retorisk analys och strategiskt varumärkesbyggandeSLUTSATSER Analysresultatet påvisar att genom olika retoriska verktyg hjälper kandidatfruarna till i varumärkesbyggandet av respektive presidentkandidat. Michelle Obamas tal är bättre än Ann Romneys genom att hon använder sig bättre av de retoriska verktygen och även modellen för varumärkesbyggande.NYCKELORD Politik, retorik, personligt varumärkesbyggande, presidentkandidat, kandidatfruar.

Utifrån de analyser vi gjort har det visat på tydliga tendensergällande studenter och vilken typ av reklam de anser varabäst. Finess och en spännande grafisk utformning har varitåterkommande hos alla respondenter, vare sig det handlarom färg eller grafiska element bör form ses som enavgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren.Den retoriska utformningen skall heller inte underskattasmen finns inte samspelet mellan god form och grafik har detvisat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten är.Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererattill att denna del är den som först läggs märke till om någon,därav är det också i denna fas ett intresse har skapats ellerinte..

Denna studie fokuserar på den retoriska framställningen av ekologiskt livsmedel inom ramen för miljökommunikation och ekologiska teoriperspektiv. Syftet är att analysera vilka föreställningar som kopplas till begreppet ekologiskt livsmedel. Vidare undersöks svenska myndigheters och organisationers syn på ekologiskt livsmedel i förhållande till dagligvaruhandelns retoriska framställning av ekologiskt livsmedel. Metodiken bygger på två insamlingsmetoder. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med myndigheterna Livsmedelsverket, Konsumentverket och Jordbruksverket.

Med den här uppsatsen så ville jag testa om, och i så fall hur, Aristoteles teorier om pathos, det retoriska bevismedlet att övertyga med känslor, fungerar i vår moderna tid. Hur kan texter som nedtecknades för mer än två millennier sedan fortfarande ligga till grund för den retorikutbildning som praktiseras i våra skolor än idag? Så till att börja med har jag utrett Aristoteles begrepp och gjort min egen tolkning av hans arbete. Jag har vägt det och diskuterat det emot vad andra moderna forskare har sagt om termen. När jag sedan hade det klart för mig var nästa steg att se hur jag kunde använda denna kunskap för att få svar på min ursprungliga frågeställning.För att ta reda på det så använde jag en kombination av närläsning och ett studium av Den retoriska situationen och försökte med de resultaten förklara hur pathos rörde sig i tre olika tal.