Syftet med studien var att undersöka relationen mellan commitment gentemot organisationen och chefs-commitment i en svensk kontext med hjälp av TCM Employee Commitment Survey. Metoden för att undersöka detta var en webbenkät som delades ut till sammanlagt 188 personer, med en svarsfrekvens på 35%. Respondenterna arbetade i tre olika organisationer inom offentlig sektor. I enkäten fick respondenterna ta ställning till påståenden rörande sin organisation och sin närmaste chef. Resultatet visade att ju lägre continuance commitment är gentemot närmaste chef, desto högre är affective commitment gentemot organisationen.

Svenska elevers läsförmåga har försämrats sedan mitten på 1990-talet. Den andel elever som tidigare har klarat av att vara textrörliga och använda olika lässtrategier har minskat kraftigt och andelen elever som räknas som svaga läsare har ökat med fem procentenheter på tre år. I intervjuer säger några lärare att de inte vet hur de skall arbeta med skönlitteratur i skolan för att hjälpa eleverna att utveckla dessa lässtrategier. En annan lärare säger att hon inte vill förstöra elevernas rena läsupplevelse genom att få eleverna att samtala om de skönlitterära texter de läser. Samtidigt får lärare mindre tid till lektionsplanering och även detta säger lärarna påverkar hur mycket de kan ta in skönlitteratur i undervisningen.

Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anställer arbetstagare som därefter hyrs ut till kundföretag som strävar efter högre flexibilitet i schemaläggningen av arbete. Finns det ingen efterfrågan av arbete blir dessa anställda utan sysselsättning trots att de har anställning i ett bemanningsföretag. Syftet är att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anställda vad gäller arbetsförhållanden och relationen till arbetsledaren. Uppsatsen är utförd som en flerfallsstudie byggd på intervjuer med arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB.

Bakgrund: Kunders inköpsprocess skiljer sig mellan industriella marknader och konsumentmarknader. När organisationer gör inköp handlar det ofta om stora belopp och komplexa produkter. Relationen mellan det köpande och det säljande företaget brukar vara tätare än vid vanliga konsumentinköp. För att den säljande organisationen ska förstå hurde mest effektivt ska erhålla kunder är det nödvändigt att identifiera de olika faserna i kunders inköpsprocess och undersöka vad som påverkar kundernas beteende vid inköpet. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur SMHIs kunders beslutsprocess ser ut vid inköp och vilka faktorer som påverkar denna process.

Syfte och problemområde: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som har hjälpt par till att få en förbättrad relation samt att se om det finns könsskillnader i synen på dessa faktorer. Vi ville också se vad som var verkningsfullt i familjerådgivningens behandling.Metod: Utgångspunkten var par som genom samtal i familjerådgivning upplevde sig ha fått en bättre relation. Intressebrev skickades ut genom två olika familjerådgivningsbyråer i Göteborgsområdet och par i bekantskapskretsen tillfrågades också om medverkan. Sammanlagt tio kvinnor och män intervjuades var för sig kring sin bakgrund, relationen, familjerådgivningen, vardagslivet, familj och nätverk. För analys av materialet användes meningskategorisering och indelning i teman: vardagsliv, relationen och individen.

Denna kandidatuppsats redogo?r fo?r den underso?kning som har gjorts fo?r att ta reda pa? hur universitetsutbildningar inom medie- och kommunikationsvetenskap i Sverige, som uppger i sin programinformation att de utbildar kommunikato?rer, gestaltar arbetsmarknaden fo?r kommunikato?rer. Underso?kningen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet a?r insamlat genom dokumentanalys av programbeskrivningar samt intervjuer med programansvariga. Urvalet besta?r av nio svenska utbildningar som a?r representerade av sju la?rosa?ten.

Offentlig upphandling har till syfte att undvika snedvriden konkurrens och ge anbudsgivare likvärdiga möjligheter att tilldelas ett offentligt kontrakt. Däremot krävs det ingen offentlig upphandling när en offentlig myndighet utför ett uppdrag i egen regi. Det finns även möjligheter för myndigheter att utföra verksamhet genom fristående enheter, som då jämställs med verksamhet i egen regi. För att sådan verksamhet ska undantas från upphandlingsskyldighet ställs särskilda kriterier upp för relationen mellan myndigheten och den fristående enheten. Kontrollkriteriet kräver att den upphandlande myndigheten har kontroll över den fristående enheten som den har över sin egen förvaltning och verksamhetskriteriet att den fristående enheten bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Situationer där myndigheter samarbetar med andra myndigheter genom avtal har också på senare tid ansetts omfattas av undantag från upphandlingsskyldighet.

Detta kandidatexamensarbete behandlar en matematisk idealisering av spricktillväxt i en halvcirkelskiva, med givna randvärden. Ett samband kunde härledas mellan spricklängden beskriven av och den idealiserade deformationen f på randen till skivan. Informellt kan detta skrivas enligt relationen nedan, där cm och Fm är två explicit givna funktioner..

Bakgrund: Sjuksköterskan upplever många olika situationer vid vård av barn på sjukhus och tillgodoser både barnets och hela familjens behov. Genom att bygga upp den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterskan och barnet eller familjen skapas trygghet och möjligheter att uppnå mål med omvårdnadsarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva känslor som sjuksköterskan upplever vid vård av barn på sjukhus.Metod: En allmän litteraturstudie som beskrev resultatet från utvalda vetenskapliga artiklar med inspiration av latent innehållsanalys, där det efter kondensering framkom teman. Artiklarna söktes fram i databaser samt vid manuell sökning.Resultat: I resultatet framkom fem teman: (1) Känslor relaterat till arbetsförhållanden, (2) Känslor relaterat till kunskapsnivå, (3) Känslor relaterat till omvårdnadssituationer, (4) Känslor relaterat till att kunna behålla sin professionalitet samt (5) Motstridiga känslor relaterat till sjuksköterskan.Slutsats: Sjuksköterskor som vårdar barn upplever olika känslor som kan påverka dem på flera sätt både i arbetet och i vardagen. Genom ökad medvetenhet kring de känslorna skulle omvårdnadsarbetet kunna underlättas vid det svåra arbete som vård av barn kan innebära..

Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Varannan kvinna och var fjärde man riskerar att drabbas av depression någon gång under livet. Vid depression ses en ihållande nedstämdhet och en generell hämning infinner sig. Tankeinnehållet präglas av depressiva tankar som kan visa sig genom hopplöshet, skuldkänslor och känslor av misslyckande. Syftet med litteraturstudien var att, med stöd av Jean Watsons karativa faktorer nr 2, 4 och 5, belysa hur en relation mellan en patient med depression och sjuksköterskan kan skapas.

Denna studie behandlar relationen mellan jämställdhet på samhällsnivå och individuell subjektiv hälsa genom att korrelera data från 23 europeiska länder. Materialet erhålles ur European Social Survey ed. 4.0 samt Förenta Nationerna. För att utröna i vilken utsträckning individuell hälsa i allmänhet och de olika könen i synnerhet påverkas av samhällets jämställdhetsgrad utförs linjär sannolikhetsregression i SPSS Statistics 18.0. En metod som gör det möjligt att ta hänsyn till andra tänkbara komponenter som kan tänkas påverka relationen där emellan.

SammanfattningInformellt ledarskap och hierarkibildning i grupperSyftet med denna uppsats är i huvudsak att studera hur man som formell ledare påverkar hierarkibildning och styrkan i det informella ledarskapet. Ett andra syfte har också varit att undersöka huruvida den interaktiva forskningsdesignen är tillämplig i en magisteruppsats. Den metod jag har använt är strukturerade och ostrukturerade observationer som jag har reflekterat över tillsammans med en praktiker. Detta har skapat lärprocesser hos oss båda och har genererat kunskap.De resultat jag har kommit fram till är att relationen mellan den formella ledaren och varje enskild gruppmedlem är viktig. Den relationen förhindrar hierarkibildning och avlastar den känslomässiga stress som kan föregå hierarkibildning, genom bland annat konfliktlösning.

Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre inre motivation.

Syftet med studien var att undersöka projektbeställares syn på relationen med projektledare.Detta skulle förhoppningsvis skapa en större förståelse för projektbeställarens roll i relationenmed projektledaren. Studien utfördes med Wisén och Linbloms (1993) indelning avprojektdirektivet i två dimensioner, kontrakt samt process, som utgångspunkt. Dessa tvådimensioner var utgångspunkter för studien där kontraktet sågs som det formella dokumentetsom upprättas i inledningen av ett projekt och processen som den öppna och ärliga dialog sombör finnas mellan projektbeställaren och projektledaren. Den öppna och ärliga dialogen deladestudien in i begreppen kommunikation och förtroende och studien fokuserade därmed på trehuvudaspekter av relationen mellan projektbeställare och projektledare: Det formella kontraktet,kommunikation samt förtroende. Efter att ha gjort denna indelning valde studien att benämnaWisén och Lindbloms term projektdirektiv som projektrelation, detta då begreppetprojektrelation syftar till en utförligare beskrivning av ämnet.

Uppsatsen fokuserar på informationssökning i sociala nätverk och om vi vet tillräckligt om de resurser som finns i våra nätverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medvetna gymnasieelever är om potentiella informationskällor inom ramen för deras sociala nätverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nätverket. Tre frågeställningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur långt sträcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nätverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskällor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra användning av nätverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser två till tre steg bort i nätverket. I majoriteten av fallen vet även respondenterna tillräckligt om sina nätverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.