Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger ser på lek och dess relation till barns lärande. Frågeställningarna som vi i studien utgår ifrån är följande: ? Hur ser pedagogerna på barns lek? ? Hur ser pedagoger på relationen mellan barns lek och lärande? Vår uppsats är en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Empirin samlades in genom intervjuer, intervjuerna genomfördes i en sexavdelnings förskola i Skåne, till intervjuerna medverkade fyra förskollärare med långa yrkeserfarenheter. Vi använde oss av ljudinspelningar när intervjuerna genomfördes. Vi har använt oss av två kända teoretiker, Lev Vygotskij (1896-1934) och Jean Piaget(1896- 1980) samt skandinaviska nutida forskare, för att analysera, förstå och fördjupa oss i det som pedagogerna har delat med sig av under intervjuerna. Resultatet av arbetet visar att pedagogerna anser att leken är en viktig del i förskolan och menar att det är i leken som barn utvecklar sitt mångsidiga lärande i olika ämnesområden så som matematik, natur, teknik, språk och även skapar sociala färdigheter.

Hur utformas spelkaraktärer för att förmedla skräck till betraktaren?  Spelkaraktärer inom survival-horrorgenren har flera konventioner baserade på skräckgenrens tidigare historia. Både kvinnliga och manliga karaktärer har tydligt fokus på sexualisering. Kropp och klädsel används för att markera avstånd från betraktarens kultur. Färger som betonar sexualitet, våld och ondska återkommer i karaktärernas utformning.

Bakgrund: Genom tusentals år har människor och sällskapsdjur levt sida vid sida. Tidigare studier har fokuserat på de fysiska, psykiska och sociala effekterna djur har på människor.Syfte: Syftet med denna litteratur studie är att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har i omvårdnaden av den äldre människan.Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databasernaCinahl och Swemed. I studien användes metodprocessens åtta steg enligt Polit och Beck (2004). Tre kategorier framkom ur analysen. Dessa tre kategorier var: sällskapsdjurs betydelse för den äldre människan, sällskapsdjur som terapi och problem som kan uppstå för den äldre människan som vill umgås med djur.Resultat: Resultaten visar att sällskapsdjur har en viktig roll för många äldre människor.

Syftet med vår uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsföräldrar och socialsekreterare, få kunskap om och djupare förståelse för små barn som lever i familjehem. Våra frågeställningar blev därmed: Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare av små barn som placeras? Vid ett omhändertagande, hur kan man bibehålla relationen mellan barn och biologiska föräldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsföräldrar? Hur skiljer sig en placering som är frivillig från en tvångsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsföräldrar/socialsekreterare angående barns återförening till biologiska föräldrar? Resultatet från intervjuerna visade på att såväl familjehemsföräldrar som socialsekreterare upplever svårigheter vid placering av små barn och att man bäst bevarar relationen mellan biologiska föräldrar och barn genom kontinuerliga umgängen. Familjehemsföräldrar har inte upplevt några svårigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som är mest gynnsam för barnet. Både familjehemsföräldrar och socialsekreterare framför att målet är att barnet ska återförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svårigheter när barnet känner tillhörighet i familjehemmet..

Studiens syfte har varit att utifrån fyra teman om: våld, relationen; våldet och barnen, iden om den gode fadern och framtiden söka djupare förståelse kring hur fyra våldsutövande fäder ser på sitt föräldraskap samt hur de talar kring relationen till sina barn. Jag avsåg även söka förståelse kring vad fäderna ansåg som viktigt i relationen till sina barn och hur de efter våldshandlingar i hemmet resonerar kring återuppbyggnad av relation till sina barn. Jag utgick från nedanstående frågeställningar:1. Hur talar fäderna kring sitt våld?2. Hur ser relationen mellan fäderna och barnen ut och hur tror de att barnen påverkas av våldet?3. Vilken föreställning har fäderna om ett gott föräldraskap i relation till sin egen roll som pappa?4. Hur arbetar fäderna idag på relationen till sina barn? Mot bakgrund av studiens syfte och frågeställning valde jag att arbeta utifrån en kvalitativ ansats där jag i studien utgått från fyra respondenters livsvärld. I studien utgick jag från det hermeneutiska perspektivet då jag ämnade söka förståelse kring hur fyra våldsutövande fäder talar om sina barn och deras relation.

Syftet med denna uppsats är dels att beskriva den historiska tendensen avseende föräldrars aktivitet i relation till grundskolan mellan tidigt 1990-tal och sent 2000-tal. Vidare är syftet att förklara tendensens karaktär med hänvisning till den decentralisering och marknadsanpassning som skolväsendet genomgick vid åren kring 1990. Resultaten av uppsatsens empiriska undersökning visar att föräldrars aktivitet, uttryckt i antal anmälningar av grundskolan till Skolverket, stadigt ökade mellan 1993 och 2008. Resultaten visar även hur kontrollen över grundskolans resurser flyttades från staten till kommuner, privata och kommunala skolenheter, och familjer, vid åren kring 1990. Enligt det teoretiska resonemang som förs i uppsatsen förändrade omfördelningen av resurser inom skolväsendet innehållet i relationen mellan grundskola och familj.

Briger, Julia & Levin, Emma (2013). Vårdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgång. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på om vårdnadshavarna känner att de är delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgång. Detta har vi valt att undersöka genom ett föräldraperspektiv för att försöka skapa en förståelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar.

Förväntningar inför föräldrarollen och i vilken utsträckning som dessa infrias har betydelse för anpassningen till föräldraskapet och den nyblivna förälders hälsa. Studiens fokus var oväntade upplevelser i föräldrarollen och hur dessa står i relation till tankar och förväntningar inför rollen. Fyra heterosexuella par som fått sitt första barn för mellan fem månader och två år sedan intervjuades i studien. Det semi-strukturerade intervjuerna transkriberades för att sedan menings-koncentreras och tematiseras. Meningskoncentreringen resulterade i fyra huvudteman: Tid, Prestation, Relationen till barnet och Relationen till andra.

SammanfattningTitel: Event ? ett relationsskapande verktygNyckelord: eventmarknadsföring, relationer, kommunikationFrågeställning: Hur fungerar event som ett relationsskapande verktyg?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur event påverkar, förstärker och utvecklar relationen mellan företag (uppdragsgivare) och konsument (besökare).Metod: Det är en kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssätt. Sex öppna individuella intervjuer har genomförts, detta för att ämnet skall vara helt uttömt.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen inleds med en bakgrund till ämnet eventmarknadsföring. Vidare följs detta upp av teorier angående relationer och kommunikation.Empirisk studie: Data är insamlad via öppna individuella intervjuer som har skett via telefon eller ett personligt möte med tre eventbyråer och tre företag som använder event i sin marknadsföring.Slutsats: Event fungerar som ett relationsskapande verktyg i den mån att det påverkar, förstärker och utvecklar relationer. Detta görs med hjälp av inslag, så som sinnen, som ej nyttjas lika frekvent i vanliga marknadsföringskanaler.

Phytoremediation is a technique using the ability of plants to absorb pollutants in their biomass from contaminated soils and remediate it. The plants are then harvested and the soil gets purified. This method is more environmental-friendly than the normally used methods for soil remediation. Glasriket in Småland is an area with large amount of pollutants including arsenic, cadmium and lead. This area must be cleaned from these metals because of the high threat to the environment ant the health of people who live here.

Relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ är en viktig faktor för idrottsrelaterad framgång. Många forskare framhäver dess vikt och menar att det ibland är den mest avgörande faktorn. Vidare är det bevisat att engagemang är viktigt för individens idrottsrelaterade prestationer.Syftet med undersökningen är därför att undersöka huruvida relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ har ett samband med individens engagemang och om det föreligger skillnader mellan lagidrott och individidrott.Kvantitativ datainsamlingsmetod användes och undersökningen gjordes på 108 stycken (79 pojkar och 29 flickor) unga tävlingsidrottare i åldern 15-18 år. Undersökningen är en tvärsnittsstudie med frågeformulär baserat på tidigare forskning. Analysen gjordes med korrelationsanalys, både för totala gruppen av respondenter och på de olika idrottstyperna individuell idrott (n=55) och lagidrott (n=53) samt genom en multipel regressionsanalys.Resultatet visade på ett positivt, medelstarkt samband där en förändring i engagemang kan förklaras av en förändring i relation till 20 procent.

Chattande har på kort tid blivit en mycket vanlig sysselsättning bland framförallt ungdomar. Denna studie syftar till att öka förståelsen för chattkulturen, genom att åskådliggöra hur chattare ser på, och själva använder, lögner. 101 gymnasieelever har besvarat en enkät, utifrån vilken resultatet har analyserats. I undersökningen framkom att hur fel en osanning är påverkar om den betraktas som en lögn eller inte. Ju mer fel, desto troligare är det att den anses vara lögn.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

Anknytningsmönster och förklaringsstil (attribution) är två mentala modeller som påverkar hur vi ser oss själva, andra och vår omvärld. Tidigare forskning visar att ett samband existerar mellan konstrukten men ingen forskning har undersökt relationen mellan anknytningsmönster och de mentala modellerna av förklaringsstil. Syftet med denna studie var därför att se hur dessa relaterar till varandra. I studien deltog 54 psykologistudenter och konstrukten mättes genom en sammansatt enkät med mätinstrument för anknytningsmönster och förklaringsstil. Resultatet visade att personer med trygg anknytning gjorde fler optimistiska förklaringar till negativa händelser (snarare än positiva händelser) medan personer med otrygg anknytning gjorde fler pessimistiska förklaringar.

Under senare år har det skett en uppluckring av inställningen att samhället skall bära ansvaret för äldres vård och omsorg. Mycket på grund av att ekonomin är kärvare, men även att behovet av prioriteringar inom vård och omsorg växer. På senare tid har man sett att i bedömningar av äldres behov räknar man inte bara med makars insatser för varandra utan även om det finns vuxna barn som kan bistå den äldre. I en rapport från om äldre uppskattas att man i biståndsbedömningen i ca en fjärdedel av landets kommuner väger in anhörigas möjligheter att hjälpa. Upplevelsen av att vårda en familjemedlem med en demensproblematik i hemmet är ett komplext fenomen som påverkar familjen på olika sätt.