Sök:

Sökresultat:

295 Uppsatser om Den rena kärleken - Sida 6 av 20

ArbetsDax - för psykiskt funktionshindrade : Talet om klienter, samordnare och samverkan i en verksamhet för arbetslivsinriktad rehabilitering

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade mÀnniskor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom dÄ att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella pÄ operativ nivÄ som kallades samordnare.Syftet med framstÀllningen har varit att utifrÄn olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktÀr och samordnarens professionskaraktÀr. Det förstnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att den sprÄkliga praktiken utgjorde nÄgot högst vÀsentligt inom verksamheten - sÀrskilt med fokus pÄ hur klienter, samordnare och samverkan framstÀlldes. Det sistnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med nÄgot kvalitativt/kvantitativt annorlunda Àn professioner pÄ de "rena" myndigheter, frÀmst försÀkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktÀren inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Riksdagen och frÄgan om personlig integritet : en diskursanalys

SammanfattningSyftet med föreliggande uppsats var att ta reda pÄ hur allians respektive opposition konstruerar och framstÀller resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det Àven att urskilja nÄgra övergripande perspektiv utifrÄn riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begrÀnsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har anvÀnts som metod för undersökningen dÀr nÄgra av Jonathan Potters begrepp tillÀmpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjÀlp av analysverktyget en likhet i sÀttet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika stÄndpunkter.

LÀrares tankar om litteraturlÀsning och litteratursamtal i skolan : En intervjuundersökning med fyra lÀrare i grundskolans tidigare Är

Svenska elevers lÀsförmÄga har försÀmrats sedan mitten pÄ 1990-talet. Den andel elever som tidigare har klarat av att vara textrörliga och anvÀnda olika lÀsstrategier har minskat kraftigt och andelen elever som rÀknas som svaga lÀsare har ökat med fem procentenheter pÄ tre Är. I intervjuer sÀger nÄgra lÀrare att de inte vet hur de skall arbeta med skönlitteratur i skolan för att hjÀlpa eleverna att utveckla dessa lÀsstrategier. En annan lÀrare sÀger att hon inte vill förstöra elevernas rena lÀsupplevelse genom att fÄ eleverna att samtala om de skönlitterÀra texter de lÀser. Samtidigt fÄr lÀrare mindre tid till lektionsplanering och Àven detta sÀger lÀrarna pÄverkar hur mycket de kan ta in skönlitteratur i undervisningen.

Attityder till skolans naturvetenskap bland elever i grundskolans tidigare Är

Det hĂ€r arbetet handlar om vad elever vill lĂ€ra sig mer om i ett naturvetenskapligt och teknologiskt innehĂ„ll i grundskolans tidigare Ă„r. Min studie Ă€r en del utav ROSE-projektet (The Relevance of Science Education) och mina resultat visar att eleverna i hög utstrĂ€ckning Ă€r intresserade utav naturvetenskap och teknik, precis som 15-Ă„ringar i tidigare ROSE-undersökningar visat sig vara. Även om mĂ„nga intressen mellan Ă„ldersgrupperna visade sig vara gemensamma sĂ„ Ă€r eleverna i grundskolans tidigare Ă„r mer intresserade av rena faktakunskaper Ă€n av större samhĂ€lleliga frĂ„gor. Dessa resultat indikerar att tidigare diskussioner som handlar om elevers sjunkande intresse för naturvetenskap och teknik Ă€r för allmĂ€nna i betydelsen att de inte tar tillrĂ€cklig hĂ€nsyn till innehĂ„ll, Ă„lder och riktar för lite uppmĂ€rksamhet till eleverna i dessa sammanhang. Resultaten har implikationer för dem som Ă€r ansvariga för styrdokument, lĂ€romedel, fortbildning och lĂ€rarutbildning.

TvÄ medier, ett format: Niklasson synar

TV och Radio Àr tvÄ olika medier med mÄnga skillnader, men ocksÄ mÄnga likheter. De samproduktioner som har gjorts, mellan dessa tvÄ medier, har yttrat sig i antingen stora galor och musikevent, eller i form av tv-dokumenterade radiosÀndningar. I denna rapport har vi önskat ta samarbetet mellan de olika medierna till en ny nivÄ och vi har utvecklat ett Talkshowformat som tillfredsstÀller bÄde en radio- och en TV-publik. Vi har genom en förstudie, med analyser av samsÀndningar och rena radio- och TV-format, kommit fram till en rad nyckelkomponenter som krÀvs för att detta ska fungera. Detta har vi gjort med hjÀlp av kvalitativa publikundersökningar.För att formatet ska fungera krÀvs det att publiken i de bÄda medierna fÄr en sÄ likvÀrdigupplevelse, av innehÄllet, som möjligt.

De vanligaste bristerna i svensk djurhÄllning : med inriktning pÄ lantbrukets djur och hÀst

SammanfattningStatens Jordbruksverk ansvarar för den centrala kontrollen av djurskyddet i Sverige. De kontrollerar och sÀkerstÀller att samhÀllet fungerar enligt de lagar som riksdagen bestÀmt. De utövar offentlig kontroll, samordnar kontrollmyndigheterna samt ger dem stöd, rÄd och vÀgledning. Sedan 2009 har lÀnsstyrelserna ansvaret för djurskyddskontrollerna i Sverige.Under Är 2010 utförde Sveriges lÀnsstyrelser 12 882 kontroller och det skrevs 1541 förelÀgganden och förbud. Under samma Är uppmÀttes antalet lantbruksdjur- och hÀstföretag till 21 586 med nötkreatur, 17 509 med hÀst, 8 657 med fÄr, 1 695 med svin samt 102 med fjÀderfÀn.

Polisen i Glesbygden

I Sverige kommer det att År 2010 finnas 20 000 poliser i yttre tjĂ€nst, och riksdagen föreslĂ„rhöjda anslag för att klara de kostnader som kommer av ökat manskap. PĂ„ landsbygden mĂ€rkerman lite av det ökade antalet poliser. Regeringen vill spara in pengar pĂ„ att stĂ€nga nerstationer dĂ€r det i realiteten saknas förutsĂ€ttningen för att bi behĂ„lla en polisiĂ€r nĂ€rvaro,samtidigt mĂ„ste de ha i Ă„tanke att vĂ€rna om den enskildes sĂ€kerhet.I JĂ€mtland ligger Sveriges sjĂ€tte största kommun Strömsund. HĂ€r har antalet poliser krymptfrĂ„n 16 poliser till 10 pĂ„ ca 20 Ă„r.Hur har detta pĂ„verkat polisens arbete? Finns det nĂ„got positivt med att Ă€ndĂ„ jobba pĂ„ ettsĂ„dant litet stĂ€lle trotts att arbetsbördan pĂ„ den enskilde Ă€r stor.

Den dolda smutsen : Vad döljer sig i nystÀdade hotellrum?

Inledning: Det har lÀnge varit viktigt att kartlÀgga de hygieniska riskerna i ett restaurangkök, men fÄ vet hur det ser ut pÄ hotellrum. KartlÀggningar har gjorts pÄ vad gÀster först lÀgger mÀrke till och stÀdningen Àr en av dem. FrÄgan Àr om man kan göra en HACCP-plan, Hazard Analysis and Critical Control Point för hotellrum.Syftet med studien var att undersöka och i förekommande fall avslöja den dolda smutsen som finns i nystÀdade hotellrum samt att undersöka om man kan göra en HACCP-plan för hotellrum.Metod och material: Bakterieprov togs för att kunna analysera vad som finns kvar nÀr rummet anses som rent. Tio mÀtpunkter har valts ut i rummet, provtagningen har skett pÄ fem hotell, tre rum pÄ varje hotell. För att kunna se den dolda smutsen i badrummen har en UV-lampa anvÀnts.Resultat: Proverna visar att sÀngklÀderna Àr relativt rena i jÀmförelse med fjÀrrkontroll, telefon och omrÄdena i badrummen.

Ätbara insekter, nutid eller framtid?

Att Àta insekter benÀmns som entomophagy. Cirka tvÄ miljoner mÀnniskor pÄ jorden berÀknas Àta insekter i dagslÀget. Det Àr dock inte vanligt förekommande i vÀstvÀrlden dÀr entomophagy ofta möts med avsky. Eftersom insekter Àr resurssnÄla och nÀringsrika kan livsmedlet dock vara av betydelse för att mÀtta vÀrldens vÀxande befolkning utan att samtidigt tÀra pÄ miljön. DÀrmed bör Àtbara insekter Àven vara av intresse i Sverige.

Dansen : En fenomenologisk studie av dansen som kÀnsla, kropssdisciplin, konst samt dess rum

Dansen har funnits som en del i vÄra liv vÀldigt lÀnge och den finns som ett inslag i högtider och firande, den syns pÄ TV och pÄ scener. Trots att dansen Àr sÄ nÀrvarande i mÄngas liv har det gjorts lite forskning pÄ omrÄdet. Denna uppsats syfte var att beskriva grundlÀggande essenser i det som vi kallar för dans. Med en fenomenologisk metod som tog hÀnsyn till den sociala basen för dansen analyserade jag semistrukturerade intervjuer gjorda med fem dansare om deras upplevelse av dans och deras förhÄllande till den. Resultatet visade pÄ bÄde en upplevelse upprymdhet under dansen, en kÀnsla av flöde och en kick.

Insamling, rening och anvÀndning av vatten i den hÄllbara hemtrÀdgÄrden.

Utan vatten inget liv. MÀnniskor Àr beroende av rent vatten för sin överlevnad. I mÄnga lÀnder orsakar idag bristen pÄ rent vatten sjukdomar och för tidig död. VÀrldens problem med sötvatten i form av brist och svÄra föroreningar orsakade av mÀnniskan kan te sig kolossala. Befolkningsökning och Àndrade levnadssÀtt pÄverkar.

Mikroalger för hÄllbar energiproduktion - Chlorella vulgaris i en kretsloppsanpassad alg-biogasprocess

Odling av mikroalger för framstÀllning av biogas Àr ett relativt outforskat omrÄde. Den forskning som hittills utförts har pÄvisat lovande resultat tack vare möjligheten att utnyttja resurser som idag gÄr till spillo, eller till och med utgör miljöproblem; mikroalgerna kan rena bÄde nÀringsrikt vatten (exv. avloppsvatten) och koldioxidutslÀpp (rökgaser frÄn industrin) dÄ de tar upp föreningar innehÄllande kvÀve, fosfor och kol frÄn dessa kÀllor. Den producerade biogasen kan ersÀtta fossila brÀnslen. Dessutom skapas en rötrest som kan Äterföras till odlingsmarker vilket sluter nÀringskretsloppet.

Text och meningsskapande : Analys av meningsskapandet i mötet mellan elev och lÀrobokstext i fysik

Detta examensarbete syftade till att studera meningsskapandet i mötet mellan elever i skolÄr nio och en text ur deras lÀrobok i fysik. Arbetet utgick frÄn ett pragmatiskt perspektiv och prövade praktisk epistemologisk analys, PEA, för att angripa den meningsskapande processen i detta möte. Det prövade angreppssÀttet PEA styrde metoden dÄ analysen utgick frÄn en pÄgÄende aktivitet, i detta fall mötet mellan elev och en lÀrobokstext i fysik. Mötet spelades in och observerades för att transkriberas och analyseras. Tydligt framkom att de meningar som skapades hos eleverna pÄverkades av lÀrobokens erbjudna innehÄll.

Miljöfaktorers pÄverkan pÄ ornelukt

SAMMANFATTNING Sedan lĂ„ng tid tillbaka har hangrisar kastrerats för att undvika ornelukt, en fekal-urinliknande doft som uppkommer i galtkött vid tillagning. Kastrationen Ă€r smĂ€rtsam och forskarna letar nu efter alternativ till det kirurgiska ingreppet. I denna litteraturstudie har jag valt att fokusera pĂ„ hur man kan hindra produktion och upplagring av orneluktsĂ€mnena androstenon och skatol i subkutant fett genom att förĂ€ndra grisarnas miljö. Stallhygienen har visat sig ha betydelse för ornelukt dĂ€r smutsiga grisar har betydligt högre halter skatol i subkutant fett Ă€n rena grisar. Även ljus och temperatur har en inverkan pĂ„ orneluktsĂ€mnena. Höga temperaturer och korta ljusperioder ger ökade halter av androstenon och skatol.

StyrelseansvarsförsÀkring för bostadsrÀttsföreningar : Vad Àr det som försÀkras?

Styrelser i bostadsrÀttsföreningar har ett omfattande ansvar för beslut de tar rörande föreningens ledning och förvaltningen av föreningens angelÀgenheter. Lider en part skada av styrelsens beslut kan styrelsen bli skadestÄndsskyldig utifrÄn bestÀmmelserna i bostadsrÀttslagen och lagen om ekonomiska föreningar. Utredningen har visat att denna skadestÄndstalan kan avse sak- och personskador samt rena förmögenhetsskador. Ansvaret Àr sÄledes vidstrÀckt och kan komma som en överraskning dÄ mÄnga bostadsrÀttsföreningsstyrelser kan bestÄ av lekmÀn.För att skydda sig mot dessa skadestÄndansprÄk tecknar mÄnga bostadsrÀttsföreningar ansvarsförsÀkringar för sina styrelseledamöter. Detta innebÀr att ansvarsförsÀkringen tar pÄ sig betalningsansvaret vid eventuell skadestÄndsskyldighet.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->