Volvo Powertrain vill på grund av ökad efterfrågan öka produktionstakten av 13 liters cylinderhuvuden. Bearbetningen är uppdelad i produktionslinjer som består av grupper med CNC-maskiner som betjänas av en portalrobot i ett enstycksflöde. Målet för produktionstakten i grovdel 2 har satts till 33 cylinderhuvuden per timma. Volvo Powertrain har också genom sitt produktionsuppföljningssystem, Duga identifierat maskinernas tidsförlust för väntan på portalroboten som en signifikant del av den planerade produktionstiden.Syftet med detta arbete är dels att genom simulering analysera och fastställa om maskinernas tidsförluster för väntan på portalroboten stämmer med verkligheten, dels att genom simuleringsbaserad optimering hitta realistiska förbättringsförslag för att uppnå uppsatt mål för produktionstakten. Arbetet behandlar inte de ekonomiska konsekvenserna med föreslagna åtgärder, kvalitetsbrister eller bemanning vid produktionslinjen.För att svara på frågan om maskinernas tidsförluster på grund av väntan på portalrobot gjordes först en simuleringsmodell över en produktionscell.

SammanfattningOm en fastighetsägare implementerar outsourcing i företaget finns risk för att kontrollen över den outsourcade verksamheten går förlorad. Brister i kontroll gör det svårt för fastighetsägare att mäta om de efterfrågade och avtalade tjänsterna har uppnåtts eller inte. Forskning om kontroll och uppföljning av verksamhet inom fastighetsbranschen som är utlagd på entreprenad är begränsad. Syftet med denna studie var att undersöka hur fastighetsägare kontrollerar och följer upp den verksamhet som lagts ut på entreprenad. I en teoretisk referensram beskrivs motiven till outsourcing samt för- och nackdelar med denna.

I en organisation är det viktigt att formulera både kortsiktiga och långsiktiga mål för att kontinuerligt stämma av färdriktningen, men också för att i god tid vidta nödvändiga åtgärder. Statliga eller icke vinstdrivande organisationer bör mäta hur effektivt de tillgodoser intressenternas behov och därför bör konkreta, realistiska och mätbara målsättningar definieras. Det har diskuterats kring verksamhetsmålen i landets kommuner och problematiken är att målformuleringarna ofta kan bli alltför många, oklara samt att de ibland kan stå i konflikt med varandra. Syftet med denna uppsats är: att identifiera och analysera viktiga orsaker som ligger till grund för målens utformning i Luleå kommuns balanserade styrkort. För att kunna besvara syftet utfördes en fallstudie inom Luleå kommun.

I denna demografiska framskrivningsstudie har Sveriges tre storstadsområden (Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö) jämförts med avseende på de demografiska variablerna migration, fruktsamhet, dödlighet, ålder och kön. Detta har genomförts via tre befolkningsframskrivningar för varje storstadsområde mellan år 2010 till 2035, utifrån dels ett lågt scenario där utgångspunkten varit antaganden kring låg fruktsamhet och flyttningsöverskott, dels ett medelscenario med realistiska antaganden, samt dels ett scenario med höga antaganden. Framskrivningarna utfördes med kohort-komponentmetoden, vilket innebar att varje kohort för samtliga storstadsområden skrevs fram individuellt utifrån scenarierna, vilket gjorde det möjligt att kvarhålla köns- och åldersstrukturerna hos befolkningarna. Resultatet indikerar att storstadsområdenas befolkningar kommer att åldras i betydande grad oavsett scenario, men att Storgöteborg kommer att ha fler invånare i 65+-åldern än de övriga utifrån både medelscenariot och det höga. Storstockholm förväntas dock ha den högsta procentuella ökningen av denna grupps antal medlemmar från år 2010.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad slöjdlärare och lärare som undervisar i historia på grundskolan, skolår 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska ämnet historia och det praktiska ämnet slöjd. Undersökningen svarar på frågorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlärare samarbeta för att levandegöra historieämnet? Hur skulle ett gränsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkät till textillärarlistan, ett forum för textillärare, har jag fått svar på vilka möjligheter och hinder som uppstår eller kan uppstå för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger även en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist på erfarenheter ger också en bild om hur det ser ut på olika skolor, vilket överensstämmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har använt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieämnet, slöjdämnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning.

Frågeställningen för den här studien är: ?Hur fungerar samverkan inom räddningstjänsten vid en räddningsinsats i Stockholms län??. Intervjuer av kvalitativ art har genomförts med personer på olika ledningspositioner vilka arbetar inom de olika räddningstjänsterna i området. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån en modell som är framtagen av en händelseprocess av en tänkt olycka (Figur 9). Att kunna larma varandras styrkor kortar sannolikt larmhanteringstiden.

Detta examensarbete är skrivet på uppdrag av SSAB Tunnplåt AB i Finspång. Syftet är att, för en framtida produktionskapacitetsökning, utreda konsekvenser på materialflöde och lagerbehov i lagren för förvaring av råmaterial, färg och färdigt material. Examensarbetet skall också ge förslag på åtgärder för att, ur lagringssynpunkt, klara av kapacitetsökningen. Produktionstakten är idag 110 000 ton plåt per år och ökningen kommer att ske linjärt, med ett delmål vid 150 000 ton per år och en slutlig toppkapacitet på 170 000 ton per år. Inventeringen av råmaterialförrådet visar att materialet har en genomsnittlig liggtid på sex dagar och att lagernivån varierar mycket över veckan.

De tolkningsramar som individen utgår ifrån i mötet med omvärlden kan ofta tydliggöras och observeras genom vardagliga rutiner. I de spelvillkor som datorspelaren anpassar sig till genom sin sysselsättning, bemöts flera sociala och intellektuella behov hos den datorspelande tonåringen. I detta examensarbetet har jag samlat information rörande ungas datorspelsanvändning genom semistrukturerade intervjuer, och ett kompletterande enkätsunderlag. Med hjälp av samtida sociala teorier rörande senmodernitetens livsvillkor utforskas komplexiteten som ryms inom spelupplevelsen. Tonåringarna i undersökningen uttrycker att de föredrar spel med tydliga samband till deras övriga intressen, och smarta spel som kräver strategiska förhållningssätt.

Uppsatsens syfte ligger i att undersöka huruvida filmteoretikern David Bordwells två inflytelserika berättarmodeller från 1980-talet fortfarande återfinns inom samtida filmproduktion. Jag fördjupar mig i det klassiska- respektive konstfilmsberättandet och jämför vidare de typiska elementen från de två berättarmodellerna med formatet slow cinema. I definitionen av slow cinema utgår jag ifrån filmvetaren Matthew Flanagans utredning av vad formatet innebär samt de tre byggstenarna han anser vara mest väsentliga. Dessa är långa tagningar, en ickeberättande struktur och skildringar av realistiska, vardagliga skeenden. Med en utgångspunkt i detta utför jag en närläsning av Alfonso Cuaróns film Gravity (2013).

Den Europeiska Unionen är idag inne i en intensiv process som syftar till att ha en autonom förmåga att genomföra militära krishanteringsoperationer från år 2003. Denna uppsats syfte är identifiera eventuella brister i denna kapacitet. För detta ändamål nyttjas en metod av Gunnar Sjöstedt som i sin utvecklade form innebär att analys genomförs av gemensamma mål, resurser, managementsystem för hantering av kriser samt beslutsfattning. Hela analysen sker utifrån den realistiska teoribildningen som väl lämpar sig för att nå syftet. Det empiriska materialet utgörs av fördragstexter, ordförandeskapens slutsatser, relevanta officiella EU-dokument samt samtal med officiella EU-tjänstemän.

Idagens samhälle är det många som är inaktiva och den fysiska aktiviteten minskar fortfarande (Ståhle, 2008). Reflektioner till denna minskning kan vara tidsbrist, ekonomiska faktorer samt brist på kunskap. På grund av denna minskning av den fysiska aktiviteten behövs det något som motiverar människor till en ökad fysisk aktivitet. Efter reflektioner kring detta blev en träningsbroschyr svaret. En träningsbroschyr som har en text som de flesta människor ska förstå, med färg som lockar till läsning och övningar som ska kunnas utföras med endast kroppsvikt och var du än befinner dig.

Bakgrund:Motivation handlar till grunden om en önskan att vilja förbättras eller förändras och kan därmed beskrivas som en kemisk process i kroppens egna belöningssystem och om arbetet i sig är tillfredsställande så ökar motivationen. Den inre och yttre motivationen skiljer sig åt, genom att den inre kommer från ens egen vilja att åstadkomma något och den yttre från ett utomstående förhållande, exempelvis genom ökad lön eller en befordran. Motivation kan ses som en riktning och intensitet i ens strävan att åstadkomma något och det kan ske av två orsaker, att själv vilja det eller att andra vill, men även ses som ett temporärt tillstånd. Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Nybro Transport AB motiverar sina medarbetare för att uppnå företagets gemensamma mål, samt vad som enligt medarbetarna motiverar dem. Metod:I uppsatsen har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsansats med både primär- och sekundärdata, genom att arbeta efter det abduktiva arbetssättet.

Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrån korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. Människor har kognitiva begränsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporära begränsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begränsningarna måste människor förenkla problem med olika former av heuristiker så att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begränsas. Ekonomiska problem under risk präglas allmänt av stor komplexitet, därför är det ett område där det är förhållandevis lätt att urskilja olika heuristiker.

Metod: Den kvantitativa metoden bestod av en enkätundersökning med 20 standardiserade frågor som ställdes till studenterna i årskurs ett och två på Fastighetsmäklarprogrammet. Sammanlagt genererade enkäten 99 svar. Den kvalitativa delen av metoden bestod av öppna intervjufrågor som ställdes till fyra av de största mäklarkontoren.          Resultat & slutsats: Resultatet vi kom fram till är att studenternas kunskaper kring pensionssparande, semesterersättning, sjuklön och föräldrapenning för fastighetsmäklare var dåliga. De flesta var medvetna om att den vanligaste löneformen bland fastighetsmäklare är helt provisionsbaserad lön. Många hade förhållandevis bra inblick i vad en fastighetsmäklare tjänar i månaden om man jämför med statistiken som finns tillgänglig angående detta.

Ferruform AB är ett fristående helägt dotterbolag till Scania och är beläget i Luleå. Ferruform tillverkar chassikomponenter till Scanias lastbilar, exempelvis bakaxelbryggor, sidobalkar och tvärbalkar. Företaget har bedrivit produktion sedan 1968, under 2007 hade man cirka 630 anställda och en omsättning på 1,2 miljarder kronor. Anläggningen etablerades 1967 och är för närvarande Luleås största verkstadsindustri. Syftet med detta examensarbete var att skapa ett underlag åt Ferruform för att fatta beslut om fortsatt utredning eller projektering gällande hur man ska rationalisera, effektivisera och höja kvaliteten i de två sista arbetsstationerna av rullformningslinjen.