Syftet med detta arbete var att ta reda på vad de tio lärarna som vi intervjuade hade för uppfattning om vad dyslexi är, samt vad de anser att det innebär att ha dyslexi. Det vi vill få kunskap om, är hur barn med dyslexi kan erhålla adekvat hjälp i klassrummet. Dessa frågor önskar vi få besvarade av våra informanter genom denna kvalitativa studie. Under intervjutillfällena har vi samtalat utifrån ett kvalitativt förhållningssätt, eftersom vi önskade ta reda hur lärarna upplever barnens situation. Vi har använt den kvalitativa metoden då vi anser att den bäst möjliggör för det fördjupade samtal vi önskar. Informanternas absoluta anonymitet är en självklarhet, därför har vi valt att ge dem nya namn. Under denna studie har vi utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori, det relationella och kategoriska perspektivet.

Under 2007-2008 har en grupp äldre studerande, en seniorgrupp, vid en folkhögskola intervjuats, om sitt liv och om sina upplevelser av att lära sig läsa och hur det format deras liv. Att lära sig läsa är en kompetens, som bidrar mycket till byggandet av den egna identiteten och integriteten. Identiteten där kropp och själ konstituerar en hel människa.Mänskliga möten består till stor del av överförandet, kommunicerandet, av olika typer av budskap. Verbal kommunikation uppstår genom samtal, genom brevväxling, läsning av böcker och tidningar. Förmågan att uppleva med ord är viktig av två skäl.

Sammanfattning Bakgrunden till föreliggande examensarbete utgörs av att svenska för invandrare, sfi, under lång tid utsatts för kritik, i många fall svepande sådan. Inte mycket uppmärksamhet har dock ägnats åt de läromedel som används på sfi. Syftet med denna uppsats är att i någon mån råda bot på detta genom att analysera två läromedel för sfi:s nivå B och C: Svenska och mycket mer (SOMM), kapitel 1-15 (Wikner och Wikner, 2003), respektive Svenska till max, Nybörjarbok och Textbok 1(McShane, 2007). Analysen görs utifrån att läromedel bör återspegla målen i Lpf 94 (Skolverket, 1994) samt kursplanerna för sfi från 2007 respektive 2009 (Skolverket 2007 och 2009). Frågeställningen behandlar i vilken mån läromedlen SOMM respektive Svenska till max kan understödja att sfi:s kursdeltagare utvecklar de förmågor som krävs för att uppnå målen för sfi.

BAKGRUND: Som lärarstudent har jag på mina vfu-placeringar uppmärksammat hur en del elever har svårt att förstå det lästa, samt att jag under en vfu-period i USA, fascinerades över hur pedagogerna arbetade med litteraturläsning. När jag senare i min utbildning kom i kontakt med undervisning i läsförståelsestrategier, väckte det mitt intresse, att undersöka detta närmare. Med hjälp av litteratur och aktuell forskning på området, försöker jag klargöra hur läsförmåga och läsförståelse definieras enligt litteraturen. Utifrån litteratur, studier och rapporter beskriver jag hur läsförståelsen ser ut bland svenska elever, samt vilka metoder som dominerar undervisningen i svensk skola. Jag belyser vidare vad aktuell läsforskning förespråkar på området.

Syfte: Studiens övergripande syfte var att undersöka hur specialpedagoger beskriver åtgärder avsedda att stödja och utveckla elevers lärande inom kommunal vuxenutbildning. Studien har även undersökt hur specialpedagoger beskriver elever i behov av stöd och om det finns några specifika svårigheter.Teori: Studien har en sociokulturell ansats. Lärande och utveckling ses som kommunikativa processer. Grunden för lärande är interaktion och samarbete. Vygotskys begrepp mediering innebär olika former av stöd i läroprocessen.

Syfte Studiens syfte har varit att undersöka hur lärares interaktion med sina elever under matematiklektionerna kan utvecklas i ett par grundsärskoleklasser, där även elever i inriktningen träningsskola ingår. Ytterligare ett syfte har varit att undersöka hur interaktionen mellan elever visar sig under lärarnas utvecklingsfas. Studiens fokus har alltså varit att utgå från ett nuläge och följa en utvecklingsprocess. Det som vi velat synliggöra är hur interaktionen såg ut vid undersökningens inledning och hur kvalitén på interaktionen har kunnat utvecklas. TeoriI studien har genomgående ett sociokulturellt perspektiv antagits, där Vygotskijs teorier om proximala utvecklingszoner har en framträdande roll.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka tre andraspråkselevers situation på gymnasiet. De tre eleverna kommer från Afghanistan, och deras hemspråk dari är en dialekt av persiskan. En fråga var huruvida interferens från hemspråket kunde märkas i elevernas skriftliga och muntliga svenska. En andra fråga var på vilken nivå elevernas läs- och begreppsförståelse låg, och en tredje gällde vilka uppfattningar de hade om att lära sig svenska och att studera på gymnasiet. Slutligen söktes svar på hur lärare kan stödja eleverna i deras språkutveckling och därmed också i deras kunskapserövrande.Den metod som valdes var inspelning av intervjuer med eleverna för att få veta deras uppfattningar, samt kunna analysera uttal, syntax och form i talet och göra jämförelser med persiskan.

Syfte: Syftet med min undersökning var att pröva en undervisningsmodell som utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och med hjälp av scaffolds, stöttning i form av lärarstöd samt samarbete mellan eleverna, arbeta med en skönlitterär bok genom högläsning. Jag ville undersöka vilka effekter när det gäller läsförståelse som kunde utläsas utifrån en sådan undervisningsmodell. De aspekter av läsförståelse jag ville undersöka var förmågan att samtala om och reflektera över texten, förstå orsakssammanhang och dra slutsatser, ställa frågor till texten samt att sammanfatta textens viktigaste tankar. Jag ville också se vilka effekter på elevernas attityd till den lästa boken som denna undervisning gav. Teori: Undersökningens utgångspunkt var lärande ur ett sociokulturellt perspektiv.

Att vara empatisk innebär att vara medveten om andra människors känslor och att handla efter dessa. Vissa forskare anser att denna intelligens är medfödd, men att den som andra intelligenser måste tränas för att utvecklas (Smith 2006; Hoffman 2000) Enligt Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Skolverket 2010) ska empatiarbete finnas med i den dagliga verksamheten, genom att arbetsmetoder som främjar förmåga till inlevelse och medkänsla med andra inkluderas.Syftet med arbetet är att undersöka hur förskolepersonal kan ta del av metoder som stöds av forskning, för att stärka och uppmuntra barns empatiska handlingar och utveckla dem. Flera forskare och författare anser att verksamma metoder i detta arbete är vuxnas närvaro och förhållningssätt, hur/att barn får använda känslor och blir bekräftade i dessa samt hur empatiska handlingar uppmärksammas i vardagen (Niss, Hindgren och Westin 2007; Öhman 2003). Genom att systematiskt tillämpa det väsentliga i sådana metoder i en småbarnsgrupp under sex månader, har jag följt och observerat vad de haft för inverkan på barnens empatiska förmåga.Observationerna i arbetet är uppdelade i två delar. Första delen visar exempel på spontana empatiska handlingar hos barnen.

Andraspråksinlärning med visuellt berättande är en undersökning där frågan om hur visuellt berättande kan främja språkinlärningen för andraspråkselever behandlas. Frågan om hur andraspråkselevernas språk skiljer sig åt då de skriftligt berättar med och utan bild kommer också att undersökas. Syftet med att undersöka den första frågan är att se hur visuellt berättande kan främja språkinlärningen för elever med svenska som andraspråk. Syftet med den andra frågeställningen är att se om språket skiljer sig åt då andraspråkseleverna skriver med eller utan bild och i så fall hur det skiljer sig åt. Det som motiverar studien är behovet av att hitta arbetssätt som är bildpedagogiska och samtidigt språkutvecklande.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur nyanlända elevers språkliga och kulturella erfarenheter av matematik togs tillvara i matematikundervisningen i några förberedelseklasser. Stu-dien avsåg dels att belysa hur deras lärare arbetade med fokus på medvetenhet om språkliga och kulturella skillnader kopplat till matematiklärande. Den avsåg också att undersöka hur eleverna upplevde matematikundervisningen i Sverige. Fyra frågeställningar formulerades. Teori: Den empiriska delen av undersökningen bestod av fallstudier i förberedelseklasser.

Abstract Titel: Reciprok undervisning ? några elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett långsiktigt arbete med läsförståelsestrategier. Författare: Susanne kristensen Typ av uppsats: Examensuppsats (15 hp) Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Lotta Anderson Program: Specialpedagogprogrammet 90 hp Datum: 2015-05-20 __________________________________________________________________________ Syfte: Det primära syftet med denna studie är att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstå några elevers erfarenheter av ett långsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundära syftet är att undersöka hur några pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas läsförståelse. Preciserad frågeställning: Hur ser eleverna på läsförståelse och på arbetet med Reciprok undervisning? Hur läser eleverna nya mer avancerade texter idag? Hur värderar och tänker eleverna kring sin egen läsförståelse idag? Hur upplever några undervisande pedagoger elevernas förmågor inom läsförståelse idag? Teoretisk ram: Denna studie vilar på Vygotskijs (2010) sociokulturella teorier som utgår ifrån det lilla barnets lust att lära som grundar sig på imitation och att människan lär och når sin proximala utvecklingszon i samspel med varandra.

Denna studies avsikt är att identifiera problem och söka möjligheter, vid genomförandet av matematikkurs B vid samhällsvetenskapsprogrammet på en gymnasieskola. Vidare prövas och ges förslag till åtgärder av identifierade problem. Rektor och matematiklärarna på den skola studien genomfördes önskade att någon med utifrånperspektiv skulle hjälpa till med att hitta förklaringar till varför elevernas studieresultat på samhällsvetenskapsprogrammet sjönk markant mellan de två obligatoriska matematikkurserna A och B. Skolans förslag var att jag skulle vara med på lektioner och försöka identifiera faktorer, något som jag kom att kalla ?bromsfaktorer?, och utifrån dem föreslå åtgärder.

Sammanfattning Uppsats/Examensarbete: 15 hp Program och/eller kurs: Speciallärarprogrammet, SLPHAH12 Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Vt/2015 Titel: En hjälpande hand ? Elevers uppfattningar om en strategimodell vid textuppgifter i matematik Författare: Anna Egard Bengtsson och Åsa Lindskog Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Therese Vincenti Malmgren Nyckelord: Lässtrategier, Matematik, Mathematic literacy, Problemlösningsstrategier, Textuppgifter Problemområde Utgångspunkten i vår studie är de nedåtgående läs- och matematikresultaten i svensk skola. I Lgr11 finns problemlösning nämnd både som en förmåga att utveckla och som ett centralt innehåll i matematik, men dagens matematikundervisning utgår i alltför hög grad från enskilt räknande i läroboken. För att utveckla elevers förståelse i textuppgifter behövs, enligt oss, både språket och matematiken lyftas fram i undervisningen och för detta behövs strukturerade problemlösningsstrategier. Syfte och preciserade frågor Syftet är att ta reda på elevernas uppfattningar om strategier vid textuppgifter i matematik. Vi har utvecklat en modell som på ett enkelt och strukturerat sätt stödjer eleverna när de arbetar med textuppgifter.