Det uppfattas idag som en självklarhet att fortsätta lära och utvecklas genom hela livet. Årligen spenderas stora summor på ledarutveckling, vilket har väckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrån en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lärande och praktisk användbarhet.Fyra frågeställningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? På vilket sätt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? På vilket sätt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lärande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna använda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att få en ingång till våra frågeställningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom området ledarutveckling. För att insamla vårt empiriska material genomfördes sju intervjuer.

Shanghai Waigaoqiao Free Trade Zone är geografiskt utmärkt placerad vid bedrivande av handel och utgör idag en internationell hub. Området har också tillgång till en god infrastruktur som ständigt förbättras. Waigaoqiao erbjuder sakkunniga konsulter och har ett starkt styrelsestöd. I framtiden då Free Trade Zones inte kommer att vara det enda valet för svenska företag som vill etablera sig i Kina, utan att behöva ingå joint ventures eller liknande avtal, kommer Waigaoqiaos handelsbefrämjande miljö att vara avgörande vid ett etableringsval i just det området. De skattefördelar och tullfördelar som idag existerar i Waigaoqiao kommer att försvinna när Kinas WTO-avtal i sin helhet träder i kraft.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att ta reda på hur lärare och elever igrundskolans tidiga år kan arbeta med en interaktiv skrivtavla på matematiklektioner samt hur en lärare kan bygga upp dess innehåll. Tanken har också varit den att bidra med att hjälpa en klass att komma igång att använda den interaktiva skrivtavlan i sin matematikundervisning. Denna studie bygger på en kvalitativ undersökning. Det är ingen generell undersökning utan jag har valt att undersöka två grundskolors erfarenheter. I undersökningen framkommer det bland annat att den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen främjar mycket lärares och elevernas utvecklings- och undervisningsprocesser.

Den här undersökningen handlar om språkutveckling med flerspråkiga barn i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien är att undersöka pedagogernas förhållningssätt och arbetssätt i förskolan för att arbeta språkutvecklande med flerspråkiga barn. Studien är en fallstudie med kvalitativt metodval, där sex pedagoger intervjuats på en förskola där majoriteten av barnen är flerspråkiga. Det empiriska materialet analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv på språkinlärning och språkutveckling, med hjälp av begreppen interaktion, den proximala utvecklingszonen och artefakter. Pedagogerna uttryckte sig positivt till flerspråkighet i förskolan och ansåg att det var viktigt att använda alla vardagliga situationer för att utveckla barnens språk genom att samtala mycket med barnen.

Syftet var att i denna studie behandla ämnet vilken åldersgruppering som är att föredra i förskolan. Syftet var att beskriva och förstå förskollärares uppfattningar om vilken indelning av barngrupper som är att föredra utifrån ett utvecklings perspektiv inom förskolan. Undersökningen byggde på rena faktastudier av litteratur samt enkäter och öppna frågor. Förskollärarna som deltog i undersökningen hade blandade erfarenheter av både åldersindelade och åldersblandade grupper. Resultatet pekar mot att förskollärarna till övervägande del var positivt inställda till åldersindelade grupper inom förskolan och att åldersblandade grupper inom förskolan till mångt och mycket ser bra ut på pappret, men att det i verkligheten verkar svårare att genomföra.

C-essay in political science by Anna Höjenberg and Maria Stenberg, spring of 2006?The Grey Zone ? An essay on the characteristics of a hybrid regime and a case study of Russia?. Supervisors: Joakim Ekman and Jonas LindeThis essay deals with the concept of hybrid regimes. The purpose is to describe the structure and the content of such a regime-type and try to create a model which can help us to analyse different countries. The essay is divided into two sections.

Denna uppsats tar upp ett begrepp inom skolans värld som kallas för prov ur ett elevperspektiv. För lärare ses prov som en nödvändighet och de väger tungt för betygssättningen beroende på hur eleven presterar. Dock kan man ändå se att det varierar från skola till skola hur tungt proven väger in i betygen/omdömen. Syftet med uppsatsen är att ta reda på elevers förhållningssätt till prov i svenska, särskilt läsförståelseprov i svenska. Genom samtalsintervjuer med sjutton elever i årskurs 5-6 har jag undersökt hur de upplever proven i skolan. Resultatet från samtalsintervjuerna har jag tolkat och analyserat utifrån Vygotskijs teori om proximala utvecklingszoner. Det jag har kommit fram till i den här undersökningen som jag har gjort i arbetet kort sagt att de flesta eleverna i undersökningen hade klart för sig varför de får läsförståelseprov i svenska, men även att det finns många fler olika sorters prov i svenska.

Sammanfattning Systemutveckling är ett av de områden som snabbt har etablerat sig på marknaden. Trots detta faktum har inte själva utvecklingsprocessen förändrats nämnvärt under åren som gått. Samma problem som fanns beskrivet i böcker från början av 90-talet cirkulerar fortfarande inom detta område. Många av de problem som uppstår inom systemutveckling kan leda till system som inte fungerar på rätt sätt. Det kan även leda till högre kostnader och missnöjda kunder som i sin tur leder till lägre inkomster.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger i årskurs 3 i grundskolan tänker och arbetar med språkutveckling i klassrummet. Vi har valt att utgå från Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, samt Skinners begrepp förstärkning. Dessutom har vi inriktat oss på forskning om läsförståelse, högläsning, samspel och olika undervisningsformer. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger på tre olika skolor i olika kommuner. Vårt resultat visar att pedagogerna är mycket medvetna om vad de gör i klassrummet och varför det görs. Det finns tydliga kopplingar mellan resultat och tidigare forskning, något som gör att vi drar slutsatsen att pedagogerna är införstådda med de olika teorier och forskning som finns på området.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhälle växer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa barnintervjuer och vårdnadshavarnas godkännande har getts, vilket är av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i två olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp såsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

Uppsatsen behandlar ett företags satsning på forskning och utveckling och dess samband med aktieavkastningen. En tidigare studie visar på att ett sådant samband existerar. I vår studie undersöks den svenska hälsovårdsbranschen mellan 1997 och 2003. Först analyserades urvalet; karaktäristiken hos företagen indikerade på ett negativt samband mellan forskning och utveckling och aktieavkastning. Företag inom hälsovårdsbranschen med stor satsning på forskning och utveckling har sämre aktieavkastning än företag med låg satsning.

En kvalitativ studie kring några lärares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begränsat till elever med läs och skrivsvårigheter i årskurs tre. för att genomföra den här studien har jag valt att intervjua fyra lärare med behörighet att undervisa elever i årskurs tre i ämnet svenska, dessa lärare valdes genom bekvämlighetsurval. Lärarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gäller IUP och elevers delaktighet men även att lärarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjälpa dem på olika sätt för att de ska nå mlen för läsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrån Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som är ett centralt begrepp i studien..

Sammanfattning Systemutveckling är ett av de områden som snabbt har etablerat sig på marknaden. Trots detta faktum har inte själva utvecklingsprocessen förändrats nämnvärt under åren som gått. Samma problem som fanns beskrivet i böcker från början av 90-talet cirkulerar fortfarande inom detta område. Många av de problem som uppstår inom systemutveckling kan leda till system som inte fungerar på rätt sätt. Det kan även leda till högre kostnader och missnöjda kunder som i sin tur leder till lägre inkomster.

Syfte Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur elever i en särskolekontext kan stödjas i sin skrivutveckling genom ett förändrat arbetssätt. Kan ett förändrat arbetssätt i form av en modellerande undervisning i en socio-kulturell kontext, och med bildstöd och skrivmallar, stödja elevers förutsättningar att formulera och överföra sina tankar till skrift?TeoriDen teoretiska utgångspunkten är det sociokulturella perspektivet på lärande där lärande sker i en social kontext och i samspel med andra människor där elevens proximala utvecklingszon utmanas.MetodStudien ingår inom det specialpedagogiska verksamhetsområdet och har en samhällsvetenskaplig relevans. Ansatsen är övervägande kvantitativ då den avser att mäta effekten av en intervention men det finns kvalitativa inslag då effektens storlek mäts genom en jämförande för- och eftertest i form av en lärarskattning av elevers texter. SlutsatserEffekten av interventionen visar på ett positivt resultat.

En komponentbaserad mjukvaruutveckling syftar till att minska utvecklings- och underhållskostnader för mjukvaruprogram. Trots att det idag inte finns någon enhälligt accepterad definition av en komponent så existerar komponentteknologier som ämnar till att minska utvecklingstiden för mjukvara genom komponenter.De olika teknologierna som undersöks i denna rapport är Microsofts COM, OMGs CORBA och Suns JavaBeans. Dessa jämförs på tekniska egenskaper, prestanda, språkberoende, plattformsberoende och distributionsstöd då dessa egenskaper är viktiga för programvaruutvecklare vid val av teknologi. Detta genomförs med hjälp av en litteraturstudie över specifikationerna för respektive teknologi. Litteraturstudien täcker även material av teknologiernas existens på dagens kommersiella komponentmarknad.Resultatet från jämförelsen pekar på att COM-teknologin kommer att dominera marknaden för komponenter på Windows-plattformarna och att CORBA kommer att smälta ihop med JavaBeans för att dominera marknaden för icke Windows-plattformar..