Syftet med uppsatsen är att undersöka den gudsbild som framkommer i texter skrivna av ärkebiskop emeritus Desmond Tutu. De texter som behandlats är tillkomna mellan år 1976 och 2010 och härstammar från så väl böcker som brev, artiklar, tal, intervjuer samt predikningar. Uppsatsen är genomförd i form av en kvalitativ litteraturstudie. I resultatet framkommer att Tutu representerar en gudsförståelse där Gud framför allt står för kärlek, befrielse, seger och försoning. Tutus Gud uppmanar till världsligt engagemang och agerar i historiska och politiska situationer. Den Gud som Tutu talar för är en Gud som tar ställning för de förtryckta och som även har en särskild kärlek och omsorg för syndaren.

Enligt styrdokumenten för grundskolan är det av vikt att alla barn har rätt till den hjälp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad på sina villkor är en rättighet för allaelever. Då det är rektor som är ansvarig för verksamheten i skolan är det betydelsefullt hurrektor ser på begreppet inkludering när det gäller elevers rätt till specialundervisning.För att få reda på hur några rektorer tänker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjälp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden då det ger ettförutsättningslöst samtal utifrån en enda fråga: Hur tänker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angående inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet.

We are soldiers, not policemen.Denna uppsats rör det vakuum som ofta uppstår när en regim faller samman på grund av krig, och dess ordningsmakt upplöses, eller av annat skäl inte förmår upprätta ordningen. Ofta inträffar plundring och upplopp i det ?polisiära? tomrum som inträffar från det att den tidigare regimens ordningsmakt drar sig undan, till dess att en ny poliskår träder in och bör-jar återupprätta lag och ordning. Av olika skäl frånsäger sig den intervenerande makten inte sällan arbetsuppgifter av mer ?polisiär? natur, alltifrån att bevaka samhällsviktiga byggnader till att dirigera trafik.I stor utsträckning följde kriget i Irak våren 2003 detta mönster från tidigare konflikter; ordningsmakten drog sig undan, plundring utbröt och koalitionen, bestående främst av USA och Storbritannien, nekade inledningsvis till att det var deras uppgift att ingripa mot laglösheten.

Genom en kvantitativ innehållsanalys studeras mediernas användning av opinionsundersökningar och dess gestaltningar av politiken tre veckor innan svenska riksdagsvalet 2010. Uppsatsens syfte ämnar kartlägga omfattningen av kapplöpningsjournalistik i politiska opinionsundersökningar i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studiens frågeställningar berör det visuella, vem som citeras samt flera variabler inom kapplöpningsdimensionen. Tidigare forskning om mediernas gestaltningar i sammanband med opinionsundersökningar är främst internationell. Studien tillämpar gestaltningsteorin som förklarar kapplöpningsjournalistiken i opinionsundersökningar.

Monroedoktrinen skapades 1823 av den amerikanske presidenten James Monroe. Sedan dess har doktrinen utgjort en betydande del av den amerikanska utrikespolitiken gentemot Latinamerika. Medvetet eller omedvetet har doktrinen blivit en integrerad del i den amerikanska säkerhets- & utrikespolitiken. Genom Monroedoktrinen och dess korollarier har USA haft en förevändning att intervenera närhelst de ansett att intressena, som ska tillvaratas i doktrinen, har utmanats. Vi har i denna uppsats valt att analysera tre fall av amerikansk intervention i Latinamerika med målet att finna en gemensam drivkraft bakom amerikansk utrikespolitik i Latinamerika.

In October 2006 the media began investigating the four ministers Billström, Borg, Borelius and Stegö Chilò who were all being accused of miner tax fraud. The two women, Stegö Chilò and Borelius became the primary victims of an extensive media hunt where the media already had made their minds up; the women had to go. The more the women tried to explain themselves, they only seemed to be digging themselves into a deeper hole and ten days into the ?hunt?, the media got their way, the women resigned while the men, even today remain on their positions. What was it then that made the outcome so different regarding the four ministers when the only thing to really set them apart was their genders?With support of theories from Giddens, Habermas and Thompson as well as theories regarding media, gender and the medias ethical responsibility we have in a qualitatively narrative analysis studied 20 articles from Dagens Nyheter and Expressen.

During the last years social media have developed and become a place where all kind of people can meet and interact with each other without any kind of physical contact to one another. We belive that this development also has made it easier for political parties and organisations to spread their propaganda to the people that uses social media without them knew from whom the information is coming. With this in mind we decided to do a study about the social media Facebook and how the users of Facebook think they are being influenced by political propaganda from organisations and private persons. In our study we decided that we wanted to know why our respondents are using Facebook, if they have payed attention to two political questions, one international question and one national question, that have been noticed recently and if they feel that they are being influenced of political propaganda when they are using Facebook. We have concluded that our respondents, depending on how old they are, do feel that they are being influenced by political propaganda when they are using Facebook. We have also noticed that the younger part of our respondents feel that they are using Facebook because their friends do it and that they have noticed the international political question more than the national political question. In the older category of respondents the reason of why they are using Facebook was to maintain a conection with their friends and they had noticed the national political question more than the international political question. .

Denna uppsats behandlar den orangea revolutionen ur ett transitionsperspektiv och försöker teoriprövande utröna om denna revolution kan anses som en demokratisk transition i enlighet med transitionsterin.Uppsatsen är teoriprövande till sin karaktär och kontrasterar den politiska processen i Ukraina mellan den första omgången i presidentvalet den 31 oktober 2004 och den tredje omgången den 26 december 2004 med transitionsteorin.Uppsatsen baseras på en fältstudie genomförd under december 2005 i Kiev, Ukraina. Fältstudien består dels av en intervjuserie genomförd med ukrainska politiker, akademiker, tidningsmän, nationella organisationer samt internationella organisationer men också av primärkällor i form av tidningsartiklar från i Ukraina.Denna studie når i sin analys fram till att den orangea revolutionen kan förklaras enligt transitionsteorin men framlägger också de avvikelser som denna uppvisar i förhållande till transitionsteorin.Nyckelord: Ukraina. Den orangea revolutionen. Transition. Förhandlingar.

Idag betonas medborgarnas möjlighet, rättighet och ansvar att delta i samhällslivet och ha inflytande över frågor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta på hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. Utifrån kommunala tjänstemän som arbetar med samhällsplanering, medlemmar i en pensionärsorganisation, föräldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjälar i ett bostadsområde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras på kvalitativa studier med intervjuer och observationer.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

I denna uppsats utförs en kvalitativ innehållsanalys av presidentvalfilmer från valet 2012. Syftet är att få en förståelse kring hur de två partierna använder sig av tv-reklam som marknadsföring och hur de kommunicerar till nuvarande och potentiella väljare med hjälp av reklamfilmer. Med utgångspunkt i teorin om semiotik, retorik, politisk kommunikation och negativ politisk reklam så analyseras de semiotiska och retoriska verktyg som används i valfilmerna. Resultaten är liknande varandra och både Demokraterna och Republikanerna har valt att använda sig av negativ reklam där de smutskaster motståndaren och där de använder sig av pathos som den mest genomgående appellformen i filmerna. Generellt sett så skiljer sig inte de två olika partiernas sätt att kommunicera.

The purpose of this essay is to examine the Swedish governments discourse on integration of immigrants and thereby examine what social reality it constructs. The aim is to examine how integration and immigrants are constructed within the discourse. The method and theory being used in this essay is discourse theory. As a methodological instrument we use the policy on functional impairment as a comparison. The material being analyzed in this essay is political documents on the strategy on integration policy and the strategy on the policy of functional impairment.

In 1998 a new regional development policy was introduced by the Swedish government. A central feature in the policy was the formation of partnerships at the regional level. The partnerships were meant to consist of local and regional stakeholders, representing a great variety of interests, who would collaborate in order to improve regional development. The new policy was promoted, besides being more efficient, as a way to broaden political participation and to break male-dominated structures.This thesis discusses whether the regional partnership actually favours ?women's interests?, in terms of how the relationship of power between women and men is constituted by the model.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.