Bilden av ?manligt? och ?kvinnligt? har i skräck- och action-filmer/TV-serier länge varit väldigt stereotyp. Kvinnan har ofta spelat rollen som den utsatta, den svaga, det som kallas ?Damsel in distress? i karaktärsbeskrivningar. Mannen har å sin sida varit den mer eller mindre felfria hjälten, som alltid vet råd.

Syftet med undersökningen är att se hur alkoholen påverkade gärningspersoner och brottsoffervid misshandelsfall i Halmstad 1915 till 1925. Jag vill klargöra vem som var offer, det villsäga offrens socialklass och kön. Jag tittar också på vilken påverkan alkoholen hade kopplattill just dessa faktorer.Att det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och misshandelsbrottslighet på ettnationellt plan var känt sedan tidigare. Det hade emellertid aldrig gjorts någon undersökningpå ett lokalt plan i Halmstad. Det finns inte heller någon specifik forskning på brottsoffren idessa fall.

Sjuksköterskor kommer i hälso- och sjukvårdsarbete i kontakt med framtida föräldrar och skulle, om de hade kunskap, kunna informera om faktorer som påverkar fertiliteten hos kvinnor och män. Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter kunde om kvinnans och mannens fertilitet innan sjuksköterskeutbildningens kurs om detta samt om kunskapen i fertilitet utvecklades under utbildningen. För att göra det fick en klass sjuksköterskestuderanden på en högskola i Mellansverige vid två tillfällen svara på en enkät som handlade om fertilitet. Det var 49 studeranden med en medelålder på 30,5 år som svarade på enkäten både före samt efter genomgången kurs där gynekologi ingick. Huvudresultatet visade att andelen som sades ha inhämtat sin kunskap om fertilitet från sjuksköterskeutbildningen ökade till 30 % från 4 %.

Det här examensarbetet har syftat till att få svar på hur kvinnor skildras i förhållande till män i mellanstadiets läroböcker i historia. Arbetet började i 1960-talets läroböcker och sträckte sig 50 år framåt i tiden för att kunna svara på frågan hur skildringen av kvinnor har förändrats över tid. Dessutom har läro- och kursplanernas synpunkter på jämställdhet i undervisningen undersökts för att kunna ge ett svar på frågan om hur väl läroböckernas framställning av kvinnor stämmer överens med dessa styrdokuments synpunkter. Arbetet är en kvalitativ textanalys, dock med ett kvantitativt inslag, som har tagit sin utgångspunkt i Hirdmans genussystem och teorier kring den stereotypa kvinnan. Arbetets främsta resultat är att kvinnan till stor del utelämnas från beskrivningarna i läroböckerna samt att hon jämförs med mannen och skildras som antingen mindre fulländad än honom eller som en annorlunda art med andra egenskaper.

Ett antal tidigare studier som skriver om åldersskillnader inom parrelationer diskuterar jämställdhet inom dessa men har inte undersökt det direkta sambandet mellan åldersskillnader och jämställdhet inom parrelationer. Syftet med den här studien var att undersöka huruvida heterosexuella par med åldersskillnader, jämfört med par inom ramen för åldersskillnadsgenomsnittet, tenderar att vara mindre jämställda när mannen är äldre, och mer jämställda när kvinnan är äldre. Jämställdhet har mätts utifrån fördelning av hushållsarbete och barnavård samt attityd till jämställdhet inom familjen. Linjär regressionsanalys har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till beteende (fördelning av hushållsarbete och barnavård) och logistisk regression har använts för att undersöka åldersskillnader i relation till attityder (till jämställdhet inom familjen). Undersökningen har utförts utifrån data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000.

Syftet med undersökningen är att se hur alkoholen påverkade gärningspersoner och brottsoffervid misshandelsfall i Halmstad 1915 till 1925. Jag vill klargöra vem som var offer, det villsäga offrens socialklass och kön. Jag tittar också på vilken påverkan alkoholen hade kopplattill just dessa faktorer.Att det fanns ett samband mellan alkoholkonsumtion och misshandelsbrottslighet på ettnationellt plan var känt sedan tidigare. Det hade emellertid aldrig gjorts någon undersökningpå ett lokalt plan i Halmstad. Det finns inte heller någon specifik forskning på brottsoffren idessa fall.

Syfte och frågeställningar: Syftet med min undersökning är att granska ett urval läroböcker i karaktärsämnen på Handels och administrationsprogrammet utifrån ett intersektionellt perspektiv med särskilt fokus på genus. Frågeställningen lyder: Hur beskrivs män och kvinnor genom bilder och illustrationer i läroböckerna?Material och metod: Intersektionalitet är en övergripande inriktning för studien då även klass och i viss mån etnicitet uppmärksammas, studien fokuserar dock på genus. Rådande heteronormativitet samt överlag den manliga dominansen visas genom granskning av tidigare studier av läromedel. Den värdegrund som ska råda i skolan konstateras handla om relationen mellan individer.

Syftet med uppsatsen är att försöka få en inblick i och förståelse för hur homosexuella män upplever fördomar, möjligheter att vara öppna och möjligheter att stå emot den makt som heteronormativiteten innebär. Studien är kvalitativ med hermaneutiken som vetenskaplig ansats, och jag har genomfört sex djupintervjuer med homosexuella män för att ta reda på hur synen på deras egna platser i tillvaron påverkas av samspelet med den sociala omgivningen. Resultatet visar att homosexualiteten som stigmat består av samt det offentliga samhällets struktur begränsar den homosexuella mannens livsmöjligheter, och hur väl den homosexuella mannen lyckas integreras i samhället beror på hur den sociala kontexten ser ut, men även på vilken relation den homosexuella mannen själv har till homosexualiteten. Ingen av respondenterna upplever dock ett omfattande utanförskap. Vidare visar resultatet att det finns flertalet olika strategier för att hantera sin öppenhet och att dessa varierar beroende på situation, och att männens band till vänner och familj i stor utsträckning inte påverkas negativt av stigmat..

Han tror på sig själv, medan hon inte vågar är en kvalitativ studie av hur männen och kvinnorna skildras i Svenska Dagbladets näringslivstexter. Hur media bidrar till att föra vidare de genusmönster som redan existerar av män och kvinnor, alltså att männen är handlingskraftiga och starka och kvinnorna tillbakadragna och mjuka.Författaren har analyserat 20 texter ur Svenska Dagbladet Näringsliv med hjälp av en kvalitativ textanalys med diskursteoretisk inriktning. Syftet var att undersöka hur SvD skildrar maktens män och kvinnor. De teorier författaren har utgått ifrån är bland andra Yvonne Hirdmans teorier om genus och Anita Göranssons definitioner av makt.Studien visar att Svenska Dagbladet följer de genusmönster som redan existerar. Kvinnan är alltså i texterna i SvD Näringsliv osäkrare än mannen och mannen är handlingskraftigare och positivare än kvinnan.

Syftet med denna uppsats är att analysera och redogöra för de frågor som uppkom i Arbetsdomstolen (AD) 2005:92. Vi kommer även att diskutera de genusfrågor som är relevanta för domen samt ge en allmän beskrivning på genusfrågor vad gäller föräldraledighet i arbetslivet. Vi avgränsar oss till föräldraledighetslagens 10, 11, 12, 14 och 17 §§, och den traditionella synen på mannen och kvinnan på arbetsplatsen. Vi har belyst det sociologiska perspektivet kring föräldraledighet genom en kvalitativ arbetsmetod och könsrelaterad diskriminering på arbetsplatsen vid föräldraledighet. Vi beskriver även föräldraledighetslagen ur ett rättdogmatiskt perspektiv för att ge en bild av vad som är gällande rätt.

Vi har i denna uppsats valt att titta på några av de behandlingsmetoder som finns för männen som begått ett brott mot en kvinna. Vi vill även veta om de har någon effekt och hur det kommer sig att männen blir placerade under behandling för sina handlingar. Vidare har vi dessutom tittat lite på internationella metoder. Det har varit viktigt för oss att försöka utreda begreppet ?våld mot kvinnor? och vilka brott som åsyftas.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur svenska icke-muslimska kvinnor ser på muslimska kvinnor, samt på vilket sätt svenska författare har skildrat kvinnan och islam. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och textanalys har min vetskap blivit större.Urvalet svenska akademiska författare som studien bygger på vill visa att kränkningen av kvinnor inte handlar om religion utan om hur Koranen har blivit feltolkad samt hur resten av världen ser på den muslimska kulturen. Bland författarna finns teorier om att kvinnan är ett offer för samhället, feltolkningar och fördomar men även ett offer på grund av bristen på jämlikhet inom islam.Kunskapen om islam är inte så stor hos intervjupersonerna. De är kluvna i sin bild av den muslimska kvinnan. Dels ses hon som ett offer i slöja, kuvad och underlägsen.

Framställningen av män och kvinnor i läromedel kan påverka elevers bilder av och kunskaper om kön och jämställdhet inom idrott och hälsa, beroende på hur läromedlen används och problematiseras i undervisningen. Därför är det viktigt att både elever och lärare blir medvetna om läromedlens budskap. Det har också idrottsvetenskaplig relevans eftersom den kunskap som skapas om människor utifrån ett idrottsligt perspektiv också inkluderar genusassociationer om hur en idrottande man eller kvinna bör vara och om hur de ska utöva idrott eller fysisk aktivitet på ett lämpligt sätt. Vårt syfte är att undersöka hur maskuliniteter respektive femininiteter och relationen dem emellan framställs i det idrotts- och hälsorelaterade innehåll som presenteras i läroböcker i idrott och hälsa för gymnasiet. Våra frågeställningar utgår från syftet och handlar om hur maskuliniteter, femininiteter och relationerna dem emellan framställs.

Denna uppsats belyser könsstrukturer på universitetsfältet, med syfte att undersöka om och varför detspråkliga begreppet forskare tillskrivs manligt kön av studenter som läser forskningsreferat i kurslitteraturen.Metoden som använts är experimentell och består av en könsneutral provtext, där en refererad forskare enbartnämns vid efternamnet Björk, och ett frågeformulär där 92 studenter har fått tillskriva denna forskare ett kön.Resultatet visar att 71 procent av de studenter som besvarat frågan tror att den refererade forskaren är enman. Det finns även en tendens till att de äldre studenterna har en större benägenhet att tillskriva forskarenmanligt kön än vad de yngre studenterna har.Resultatet har utifrån Simone de Beauvoir tolkats som att kvinnan fortfarande betraktas som det Andra iförhållande till mannen, som utgör normen inom akademien. Att begreppet forskare tillskrivs ett visst könhar, utifrån Pierre Bourdieu, tolkats som att studenterna besvarat frågan utifrån föreställningar som finnsinternaliserade i deras habitus, som i sin tur står under stark påverkan från de inre strukturer påuniversitetsfältet som framhäver mannen som det dominerande könet..

Jämställdhet har länge varit ett omtalat ämne. Trots att Sverige tidigare blivit utnämnt till världens mest jämställda land finns det fortfarande mycket att göra för att uppnå fullständig jämställdhet (SOU 1998:6). Uttaget av föräldraledigheten är starkt snedfördelat där kvinnan tenderar att ta ut den största delen av ledigheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka om åldersskillnaden inom parrelationer har någon påverkan på fördelningen av föräldraledigheten. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats som uppsatsen ämnar studera; Hur ser fördelningen av föräldraledigheten ut då mannen är äldre, yngre respektive jämngammal med kvinnan?Uppsatsen baserar på levnadsnivåundersökningarnas (LNU) datamaterial som samlades in år 2000.