(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Kvinnomisshandeln ökar ständigt och betraktas som ett allvarligt samhällsproblem. Syftet med vårt arbete är att försöka få ett svar på frågan: ?varför stannar hon kvar??. Vår frågeställning är: Varför stannar en del kvinnor kvar hos män som misshandlar dem fysiskt och/eller psykiskt? Uppsatsens metodologi är kvantitativ.

Att genomgå hysterektomioperation kan för många kvinnor leda till olika upplevelser. Syftet med studien var att beskriva premenopausala kvinnors upplevelser efter hysterektomioperation. I denna litteraturstudie analysera- des 20 vetenskapliga artiklar med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade fem kategorier: Att känna befrielse och få bättre livskvalitet, att ha fortsatta eller nya besvär, att sakna menstruationen och förmågan att föda barn, att få sämre sexliv och parrelation samt att ha behov av stöd och kun-skap. Information om de förändringar som uppstår efter operationen är den viktigaste omvårdnads- interventionen för dessa kvinnor. PLISSIT-modellen är ett användbart verktyg vid diskussionen om sexualitet och sam-levnad.

Uppsatsens syfte är undersöka hur herrtidningarna Café, Slitz och Moore skildrar maskuliniteter och vidare problematisera dessa. Detta görs med att titta närmare på begrepp som heteronormativitet och maskuliniteter. Uppsatsen bygger på en innehållsanalys av tre svenska herrtidningar från år 2002-2004. Först diskuteras innehållsanalys med inriktning på kritisk diskursanalys som metod. Sedan finns en genomgång av tidigare feministiska medieanalyser.

Mitt syfte är att undersöka hur unga män porträtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förståelser av maskulinitet och sexualitet som återfinns, skapas och återskapas i berättelserna. Det empiriska materialet består av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlägga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som påverkar unga människor idag. Jag vill också se om det skapas några motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.

I denna uppsats undersöker jag om den procentuella löneutvecklingen för de män som fick barn precis efter det att den första pappamånaden infördes, januari 1995, var sämre än för de män som fick barn precis innan reformen genomfördes, december 1994. Med datamaterial från Statistiska centralbyrån, genomförs ett naturligt experiment. Den huvudsakliga slutsatsen då man jämför den procentuella löneutvecklingen av medellönerna är att även då de fäder som fick barn i januari 1995 tog ut mer föräldrapenning har inte deras löneutveckling påverkats. Löneutvecklingen för dessa fäder är densamma som för de fäder som fick barn i december 1994. Därmed finns det inget i denna uppsats som tyder på att om män tar ut en liten andel föräldraledighet sänder det en negativ signal till arbetsgivaren som justerar lönen nedåt för mannen i fråga..

Denna projektredogörelse behandlar hur bildlärare på grundskolans senare år gör sitt urval när de undervisar om konstnärer, sett ur ett genusperspektiv. Genom enkät och intervju har jag undersökt hur 10 bildlärare i Skåne resonerar kring sitt urval, då jag ville undersöka vilken syn på konstnärer inom både äldre och samtida konst som förmedlas idag. I min undersökning har jag kommit fram till att det råder en stor avsaknad av kvinnliga konstnärer i bildundervisningen och att det är få lärare som problematiserar detta tillsammans med sina elever. Med utgångspunkt i konstfeministiska teorier har jag kommit fram till att det urval som bildlärarna gör går emot ett jämställdhetstänkande som enligt skollagen ska vara integrerat i alla ämnen. Jag har valt att gestalta mitt resultat via en installation med bilder på kvinnliga konstnärer inom både äldre och samtida konst, som kan fungera som utgångspunkt för diskussion kring framtida förändringar i bildundervisningen..

Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt.

Bakgrund: Antalet kvinnor som söker hjälp för förlossningsrädsla har ökat under de senaste åren. Förlossningsrädsla är ett stort område och denna studie är inriktad mot förlossningssmärta som är en del av området. Betydelsen av bemötandet av de smärtpåverkade mödrarna är därför av stor vikt. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenheter om bemötande av blivande mödrars smärtupplevelser före och under förlossningen. Metod: Intervjustudien av kvalitativ form baserades på fem intervjuer som analyserades.

Syftet med denna studie har varit att med en diskursanalys granska tre läsläror för årskurs 1-3ur ett genusperspektiv för att uppmärksamma hur könsnormer konstrueras och reproducerasi texten. Jag har undersökt hur karaktärerna skildras, resonerat kring hur eleverna kan påverkasav böckerna och sett om läslärorna är förenliga med läroplanen. Studien är kvalitativ med etthermeneutiskt förhållningssätt. Hirdmans teorier kring genuskontraktet, isärhållandet avkönen och hierarkin med mannen som norm, är grunden till analysen.Resultatet visar att traditionella könsnormer både konstrueras och reproduceras i läslärornastext och bild men i varierande mängd. Alla tre läsläror genomsyras av en mansnorm och dentydliga uppdelningen mellan barnen bidrar till ett upprätthållande av patriarkala strukturer.Huruvida läslärorna är förenliga med läroplanen är svårt att avgöra eftersom resultatet frånanalyserna inte är entydigt och läroplanen ger utrymme för en egen tolkning..

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Syftet med denna studie var att ta reda på omdet fanns några genusmässiga skillnader i biståndsbedömningen och i beviljade insatser för äldre i ett område där det finns förväntningar om starka skillnader i könsroller. Materialet omfattade intervjuer med sex biståndsbedömare i två Tornedalskommuner där det i den ena kommunen fanns handläggare med kombinerade tjänster som biståndsbedömare och arbetsledare medan den andra kommunen hade en mera specialiserad organisation, där biståndsbedömning och arbetsledning var separerade och man kan här säga att vi från biståndsbedömarens perspektiv där det givits möjlighet att utveckla behovsbedömningsprocessen utifrån ett könsperspektiv. Metoden som användes var personliga intervjuer. Resultatet visade att det eventuellt kunde finnas vissa skillnader i ålderskategorin 80+. Tillfälliga insatser till ensamstående män kunde ges även om personen i fråga inte hade något psykiskt eller fysiskt funktionshinder.

Kön och etnicitet är två centrala variabler vid diskriminering på arbetsplatsen. Dock finns en dubbelsidighet i attityder till ledare där å ena sidan forskning visar på att den västerländska mannen ses som den självklara ledaren samtidigt som det pekar mot att det inte finns någon skillnad i ledarskap i avseende på kön och etnicitet. Studien undersökte attityder till ledarskap beroende på kön och etnicitet utifrån tre hypoteser. I studien deltog 158 högskolestudenter, varav 59 män och 99 kvinnor med en medelålder på 22.28 år. Deltagarna besvarade en enkät som bestod av frågor från the Empowering Leadersip Questionnaire (ELQ) och Motivation To Controll Prejudice-scale (MTCP).

Denna studie ämnar belysa de två företagen Match och Victoria Milans TV-reklamfilmer. Det primära syftet är att undersöka vilka retoriska grepp Match och Victoria Milan använder sig av i reklamfilmerna för att värva nya betalande medlemmar till webbplatserna. Genom retorisk analys granskas respektive reklamfilm. De retoriska teorier som används är ethos, pathos, logos -triaden och de semiotiska aspekterna denotation och konnotation. I mitt arbete analyserar jag även videoproduktionstekniken för att belysa kameravinklar.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.