Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige.

Rättsutvecklingen går ständigt framåt och reglerna om fåmansföretag har ändrats successivt under åren. Innebo?rden av begreppet samma eller likartad verksamhet framgår inte tydligt av lagtexten eller förarbetena. Tolkningen av 57 kap. 4§ IL har därmed blivit föremål för prövning i ett flertal rättsfall av domstolen.Den 16 november 2012 fastställde HFD ett antal förhandsbesked från SRN.

Sedan införandet av IFRS har en rad nya regler tillkommit. Den här uppsatsen beskriver förändringarna kring införandet av IAS 36 och 38. Den empiriska undersökningen avser intervjuer med två revisionsbyråer samt ett företag. Vår slutsats har visat att sedan införandet av IFRS 3 så har det inte behövts göras några nedskrivningar. Till grund för detta ligger den rådande högkonjunkturen.

Skolan är en miljö som elever och lärare vistas i timme efter timme, varje dag. Vår omgivande miljö sänder olika budskap och påverkar oss både fysiskt och psykiskt.Syftet med vår rapport är att ta reda på hur klassrumsmiljön påverkar elevernas motivation. Vi kommer även att belysa om eleverna anser att de får vara delaktiga i utformningen av deras egen klassrumsmiljö klassrummet. Vi valde att intervjua sammanlagt tio elever från år fyra. Eleverna går på två olika skolor i Kalmar Kommun.Anledningen till att vi valde att göra intervjuer var att vi på detta sätt skulle bli mer insatta i hur eleverna tycker och tänker.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

Stressrelaterade sjukdomar och utbrändhet blir allt vanligare i takt med att pressen på arbetsplatsen ökar. Detta är ett samhällsproblem som inte bara drabbar individerna oerhört negativt, det skapar även stora problem för företagen med ökat antal sjukskrivningar och kostar samtidigt samhället stora summor pengar varje år. Samtidigt finns forskning som tyder på att grönska och natur har mycket positiva effekter på mänskliga stressnivåer. Denna kandidatuppsats ämnar att genom en litteraturstudie behandla och diskutera huruvida en grönare arbetsplats kan minska den stress som idag drabbar allt fler. Den ämnar också undersöka hur en grön stressdämpande miljö bör se ut och vad den innehåller.

TitelSkriv inte av, testa nedskrivning! En fallstudie om att säkerställa ett nedskrivningsbehov av goodwillBakgrundFöretagsförvärv har blivit allt mer vanligt förekommande. Goodwill uppkommer då ett företags verkliga värde är mindre än vad som betalas. Goodwillvärdet skrevs förr av planenligt, men enligt de nya reglerna ska nu ett nedskrivningstest ske minst en gång per år. Det sker genom att ta fram ett återvinningsvärde, som är det högsta av en kassagenererande enhets nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.SyfteSyftet med uppsatsen är att beskriva hur kassagenererande enheter värderas enligt metoderna i IFRS 3/IAS 36, samt förklara svårigheter/möjligheter och vilka överväganden som metoderna innebär i två praktiska exempel.MetodI vår uppsats har vi utgått från ett positivistiskt synsätt och tillämpat en kvalitativ fallstudie av NIBE och ProfilGruppen. Vår uppsats har sin utgångspunkt i den abduktiva forskningsansatsen.

Denna studie utgår från de diskussioner kring IAS40 som ägde rum i svensk affärspress under 2004. Diskussionerna handlade om de möjliga risker som implementeringen av redovisningsrekommendationen IAS 40 kunde innebära för aktiemarknaden. Vårt syfte är att bidra till att en del av det informationsgap som uppstått i spåren av IAS 40 fylls. Syftet är att undersöka IAS 40s inverkan på värderingen av förvaltningsfastighetsbolag i aktiemarknaden. Studiens slutsats är att aktiemarknaden har tagit hänsyn till de nya reglerna och att de flesta nyckeltal som IAS40 påverkar saknar värderelevans..

Uppsatsens syfte är att beskriva vad utomståenderegeln innebär, vilka rekvisit som måste uppfyllas för att den ska vara tillämpbar och om den är ändamålsenlig enligt lagstiftarens syfte. Metoden som används är den rättsdogmatiska rättsvetenskapen, vilken innebär att en redogörelse gör för gällande rätt med hjälp av de olika rättskällorna, lag, förarbeten, praxis och doktrin. För att ge en helhetsbild används exempel för att illustrera olika situationer.Till kategorin fåmansföretag räknas aktiebolag och ekonomisk förening, där fyra eller färre fysiska personer äger, direkt eller indirekt, så många aktier eller andelar att de tillsammans har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i företaget. Det finns undantag som bidrar till att fåmansföretag inte omfattas av fåmansreglerna trots att de räknas till kategorin fåmansföretag. Ett av dessa undantag är utomståenderegeln.

Dagens planeringsideal innebär en hållbar stadsbyggnad som skapas genom förtätning och blandning av funktioner och trafikslag. Den täta staden argumenteras skapa möjligheter för människan att leva hållbart då bostäder, service och arbete finns inom korta avstånd. Däremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtäta och blanda funktioner blir även störningarna i samhället större. En av dessa störningar är buller, som de senare åren har fått stark uppmärksamhet då det kopplats till många hälsoproblem. Målen med den täta staden och buller är inte förenliga.

Bakgrund: Konflikterna mellan ägarnas och företagsledningens intressen har varit ett aktuellt ämne länge och vi befinner oss nu i en ny fas som kännetecknas av en tydlig betoning på att företaget i första hand måste drivas i ägarnas intresse. En effekt av detta är att utformningen av bonusprogram till högsta ledningen i företagen har fått stort utrymme i media och ifrågasatts under en längre tid men dock blivit mer påtaglig i början av 2009. Kritiska röster har höjts om utformningen av bonusprogrammen och vilka prestationer det egentligen är som belönas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur bonusprogrammen för verkställande direktörer i företag noterade på Stockholmsbörsen är utformade. Vi kommer även analysera om dessa program har skapat värde för aktieägarna i form av utdelning och aktievärde. Utifrån detta kommer vi lyfta fram de kriterier vi anser är viktigast för att skapa värde vid utformandet av bonusprogram för VD.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte genomfördes undersökningen som en kvantitativ studie med hjälp av sekundärdata.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas. Däremot tycker jag att man i områdenas utformning och med hjälp av planhandlingar kan utläsa strömningar och tendenser i stadsbyggandet.

Inom försäkringsrätten återfinns regleringar i FAL och KFL. KFL reglerar de egendomsförsäkringar som tecknas av konsumenter. FAL täcker resterande försäkringsvarianter och då främst företagsförsäkringar. Idag råder avtalsfrihet vid upprättande av företagsförsäkringsvillkor, dock med hänsyn till de dispositiva reglerna som kompletterar de tvingande reglerna i FAL. Det väsentliga syftet med FAL är att skydda försäkringstagare mot alltför hårda försäkringsvillkor.

Rubrik        Vinst nu eller senare? ? En studie hur företag intäktsredovisar sin entreprenadverksamhetProblem      Intäktsredovisning är ett av de mest problematiska områden som normsättare och praktiker har att handskas med idag. Detta beror på många anledningar, men framförallt råder det en ovisshet för hur intäktsredovisningen ska gå till. IASB har utvecklat standarderna IAS 18 Intäkter samt en specialiserad intäktsredovisning via IAS 11 Entreprenadavtal, som vägledning för företagen. Kraven som finns i dagens regelverk är dock komplexa och relativt öppet formulerade.

Syfte: Vårt syfte består av två delar, dels att ta reda på hur redovisningen av belöningspaketet har utvecklats, dels undersöka hur belöningspaketets utformning har utvecklats. Metod: Vi har använt oss av en deduktiv ansats med inslag av induktiv ansats. Undersökningen har skett genom en dokumentstudie där vi använt oss av en egenkomponerad undersökningsmodell. Teori: Uppsatsen utgår ifrån legitimitetsteorin, intressentteorin och teorin om aktieägarvärde. Empiri: Empirin är hämtad från tolv företag inom fyra olika företags¬områden, år 2001-2005 och består av information om belöningspaketet till VD och ledningsgrupp.