SamhÀllet Àr idag i en stÀndig förÀndring, detta har gjort att arbetsmarknaden har blivit osÀker. Ansvaret ligger pÄ individens axlar, osÀkerheten att mÀnniskor drivs till att skapa ett eget vÀrde för att bli mer eftertraktad. Modernitetens reflexivitet har blivit en del av individens egen identitet, dÀr varje val stÀlls emot vem man vill vara. Detta har lett till att det uppkommit en uppsjö av metoder för att fÄ vÀgledning. Det personliga varumÀrket Àr ett verktyg som vÀxt sig allt starkare, med dess tydliga riktlinjer pÄ hur individen ska nÄ sin fulla potential.

Jobbcoaching Àr ett yrke som ska ge service Ät lÄngtidssjukskrivna och lÄngtidsarbetslösa som försöker att komma ut pÄ arbetsmarknaden igen. Enligt vÄr uppfattning fungerar jobbcoachen som arbetsförmedlingens förlÀngda arm och ska ses som ett redskap, ett bollplank, en stöttepelare och ett instrument för lÀrande dÄ kandidaten fÄr ta del av denna tjÀnst. Dock innebÀr denna tjÀnst att kandidaten sjÀlv ska lÀra sig att ta egna beslut, vÄga ta nya vÀgar och leda processen mot ett nytt arbete. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur jobbcoacherna i praktiken arbetar med emotionellt och praktiskt lÀrande och hur dessa tvÄ lÀrande förhÄller sig till varandra i coachingprocessen. Detta syfte besvaras genom följande frÄgor: IngÄr emotionellt- och praktiskt lÀrande i coachingprocessen, i sÄ fall hur ser de ut i praktiken? Vilka rutiner arbetar man efter i praktiken som jobbcoach? Det Àr genom kvalitativa intervjuer med jobbcoacher pÄ arbetsförmedlingen och bemanningsföretag som det empiriska materialet har samlats in.

Studien har haft fokus pÄ ungdomars svÄrigheter att komma in pÄ arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förvÀntningar och handlingsutrymme kunde pÄverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda pÄ ungdomars förvÀntningar pÄ sin framtid, samt pÄ vad de har för tilltro till att fÄ hjÀlp med att komma nÀrmre sina mÄl genom tvÄ samverkansprojekt, dÀr de erbjöds olika arbetsmarknadsÄtgÀrder, med mÄlet att ungdomarna skulle gÄ vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrÄn det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av bÄde yttre och inre karaktÀr samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begrÀnsat. Ungdomarna kÀnde att rimliga krav stÀlldes pÄ dem. De var ocksÄ optimistiska inför framtiden och de hoppades pÄ att fÄ ett arbete som var vÀlbetalt, roligt och utvecklande.

Den viktigaste aspekten av human resource management kan i dagens samhÀlle anses vara rekryteringsprocessen. Syftet med denna kvalitativa studie var att faststÀlla om, och i sÄ fall hur och till vilka tjÀnster, video bör anvÀndas som rekryteringsmetod. Detta för undersökandet av verktygets möjlighet att öka organisationers förutsÀttningar till konkurrenskraftigt övertag pÄ arbetsmarknaden i enighet med Barneys teori om resource-based view. Analysen av resultatet utfördes utifrÄn tre teman ? fördelar och nackdelar med anvÀndandet, samt möjligheter till utveckling, av video som rekryteringsverktyg.

Denna uppsats har till syfte att redogöra för Generation Y och vad Karlstads kommun bör tÀnka pÄ i kommande rekrytering av denna mÄlgrupp. Generation Y trÀdde in pÄ arbetsmarknaden runt millennieskiftet och förvÀntas nu ta över efter den stora andel Àldre som snart lÀmnar sina arbeten och blir pensionÀrer. Till följd av att det föreligger ett stort rekryteringsbehov inom kommunal verksamhet under kommande tioÄrsperiod sÄg vi hÀr ett problemomrÄde som var intressant att forska vidare i. I arbetet med att klargöra attribut som Àr signifikativt för just Generation Y föll det sig naturligt att ocksÄ se vad som kÀnnetecknar tidigare generationer för att pÄ sÄ sÀtt reda ut vad som skiljer dessa Ät. Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sju halvstrukturerade forskningsintervjuer.

Employer Branding Àr ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behÄlla personal. I nÀringslivet talas det om tre starka skÀl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden, för det andra stÀller mÀnniskor i dagens samhÀlle högre krav pÄ arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs pÄ uppdrag av Centrala studiestödsnÀmnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare frÄn en avgrÀnsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstÄ vilka aspekter som anstÀllda ser som attraktiva med arbetsgivaren men Àven hur de identifierar sig med den.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar arbetslösa deltagare i AMA Arbetsmarknads verksamhet Jobbcentrum att söka ett arbete. Ett annat syfte var ocksÄ att undersöka om AMA hjÀlper dessa deltagare att motiveras och kunna ÄtervÀnda till den ordinarie arbetsmarknaden. Tidigare forskning inom omrÄdet har ofta fokuserat pÄ samband mellan arbetssökarbeteende och de arbetslösas förvÀntningar pÄ och vÀrderingar av arbete. Motivation sÀgs vara pÄverkad utifrÄn sÄvÀl inre som yttre faktorer. VÄra teoretiska utgÄngspunkter har varit Becks teori om risksamhÀllet samt tvÄ motivationsteorier, dels en teori om förvÀntningar och dels en teori om sjÀlvbestÀmmande.

Detta arbete behandlar arbetsförmedlingens bruk av stödÄtgÀrder för personer med funktionsnedsÀttning, med mÄlsÀttningen att ge dessa en större möjlighet till anstÀllning. Syftet med arbetet var att redovisa vilka olika stödhjÀlpmedel som förekommer, exempelvis ekonomiska bidrag, anordningar och trygghetsanstÀllningar samt hur dessa anvÀnds. StödÄtgÀrder och hjÀlpmedel Àr avgrÀnsade till det ansvarsomrÄde som arbetsförmedlingen fÄtt i uppdrag av regeringen att genomföra. Traditionell juridisk metod har anvÀnts vid granskning av de rapporter som arbetet berör. Specifika skyldigheter och rÀttigheter inom arbetsrÀtten, avseende funktionshindrade, redovisas för att skapa en helhetsbild av mÄlgruppens möjligheter.

Syftet med detta arbete Àr att belysa situationen för sju lÄngtidssjukskrivna kvinnor, och att lyfta fram hur de har upplevt och upplever att de blivit/blir bemötta av samhÀllet och mÀnniskor i sin omgivning. UtifrÄn detta syfta lyfter vi fram tvÄ frÄgestÀllningar, dessa Àr: 1. Hur upplever den lÄngtidssjukskrivne mötet med samhÀllets institutioner? 2. Hur pÄverkas individens identitetsskapande av att stÄ utanför arbetsmarknaden? VÄr förhoppning Àr att vi genom vÄr frÄgestÀllning ska kunna bli mer lÀmpade i vÄrt bemötande av lÄngtidssjukskrivna inom yrket som studie- och karriÀrvÀgledare i avseendet att kunna stÀrka, entusiasmera och motivera.

I de nordiska lÀnderna har man lÀnge strÀvat efter ett mer jÀmstÀllt samhÀlle. En av de politiska ÄtgÀrder man satsat pÄ för att uppnÄ detta Àr mÀns förÀldraledighet. Under mÄnga Är har stora satsningar gjorts för att öka mÀns uttag av förÀldraledighet men lite har egentligen hÀnt. Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av förÀldraledigheten och det största ansvaret för barnen. Kvinnors möjligheter pÄ arbetsmarknaden hindras sjÀlvklart om ansvaret för barn och hem inte Àr jÀmstÀllt fördelat.

Tidigare forskning frÄn andra lÀnder har visat att klass fortfarande Àr en pÄverkansfaktor vad gÀller avancemangsmöjligheter, medan vi inte har hittat nÄgon tidigare forskning pÄ svensk arbetsmarknad dÀr avancemangsmöjligheter kopplas till klass. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken pÄverkan klass har pÄ upplevda interna samt externa avancemangsmöjligheter, samt att se om det finns nÄgra skillnader mellan mÀn och kvinnor vad gÀller upplevda avancemangsmöjligheter. Vi fokuserar endast pÄ hur individer upplever sina möjligheter till avancemang, det vill sÀga frivillig mobilitet uppÄt. VÄr uppsats bygger pÄ kvantitativa data, dÀr det datamaterial som har anvÀnts Àr frÄn LevnadsnivÄundersökningen (LNU) frÄn Är 2010. I vÄr uppsats kommer vi endast att titta pÄ individer som uppbar arbete, samt var i Äldrarna 25 till 44 Är, vid det tillfÀllet dÄ LNU 2010 genomfördes.

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstÄ med flexibla arbetsformer och hur de pÄverkar organisationer. Vi önskar Àven att fylla gapet vi uppmÀrksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer pÄ Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrÄn olika förutsÀttningar delvis i form av; tekniska förutsÀttningar, stÀndig förÀndring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anstÀlldas förutsÀttningar.

I den hÀr uppsatsen presenteras en undersökning om bruket av Àven fast som bisatsinledare iskrift. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om bruket av bisatsinledaren Àven fast harbörjat sprida sig frÄn informella texter till mer formella texter. Syftet Àr ocksÄ att undersökahÄllbarheten i ett antagande som förts fram av sprÄkvÄrdare att fast i Àven fast uttrycker nÄgotsÀkert och verkligt i förhÄllande till om i Àven om som uttrycker nÄgot osÀkert och osannolikt.Metoden bestÄr av sökningar i olika databaserade textkorpusar, lucktest till elever i Ärskurs 9och enkÀter till eleverna och deras svensklÀrare om attityder till Àven fast i skrift.Resultatet av korpussökningarna visar att Àven fast verkar ha ökat över tid i vissaskriftsammanhang som i elevers skoltexter och i bloggtexter. Resultatet frÄn elevernaslucktest kan dock varken sÀgas stödja eller förkasta antagandet att Àven fast uttrycker nÄgotsÀkert och verkligt och Àven om nÄgot osÀkert och osannolikt. DÀremot visar elevernasattityder till Àven fast i skrift de problem som den officiella sprÄkvÄrden mÄste ta stÀllning tillvid sprÄkförÀndringar.

LÄngtidsarbetslöshet och arbetsmarknadspolitik Àr ett högst aktuellt Àmne för sÄvÀl politiska partier som för medborgare. Arbetslöshet kostar samhÀllet pengar och ju lÀngre individen blir kvar i arbetslösheten, desto mindre blir chanserna att ta sig tillbaka in pÄ arbetsmarknaden.?I denna studie anvÀnds en kvalitativ metod dÀr vi vÀnder blicken frÄn de politiska diskussionerna och istÀllet fokuserar pÄ de lÄngtidsarbetslösas egna erfarenheter. I studien intervjuas Ätta lÄngtidsarbetslösa individer frÄn tvÄ olika kommuner i olika delar av Sverige. Vi undersöker deras karriÀrresor, syn pÄ sitt eget ansvar, hjÀlpen de fÄtt och kÀnslan inför framtiden.