Denna studie syftar beskriva och analysera hur lÄngtidsarbetslösa och korttidsarbetslösa individer upplever sin tillvaro och hur de förhÄller sig till denna. Inom den teoretiska ramen ligger sociologisk tidigare forskning pÄ arbetslöshet samt tillfÀlliga anstÀllningar och sociologiska teorier till grund. Genom 10 intervjuer delges lÀsaren exklusiva utsagor med gemensamma nÀmnare i form av fyra teman av den upplevda tillvaron. Det framkommer dock att olika mentaliteter delvis prÀglar de lÄngtidsarbetslösas och de korttidsarbetslösas resonemang och dÀrmed hanteras den upplevda tillvaron olika. LÄngtidsarbetslösa tenderar att ha en cynisk instÀllning till arbetsmarknadens ansprÄk, dÀrför tillÀmpas gÀrna defensiva strategier sÄsom döljande av arbetslösheten för utomstÄende till exempel.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv pÄ hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jÀmförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat Ätta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att fÄ ökad kunskap och förstÄelse inom detta problemomrÄde. Teoretisk utgÄngspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, dÀrefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod anvÀndes med hermeneutik som angreppssÀtt.

NĂ€r IT-kraschen intrĂ€ffade under 2001 fick den pĂ„tagliga konsekvenser för svensk ekonomi. TillvĂ€xten, som tidigare varit hög, fick negativa vĂ€rden och sysselsĂ€ttningsökningen avstannade. NĂ€r sedan tillvĂ€xten Ă„terhĂ€mtade sig, efter knappt ett Ă„r, förblev sysselsĂ€ttningsnivĂ„n oförĂ€ndrad. Ännu idag (dec 2005) har sysselsĂ€ttningen inte visat nĂ„gra markanta förbĂ€ttringar. Vi vill med vĂ„r uppsats nĂ€rmare kartlĂ€gga var denna tillvĂ€xt utan nyanstĂ€llningar uppkommer.

En enkĂ€tstudie genomfördes bland arbetslösa i Ă„ldern 18-30 Ă„r som var inskrivna pĂ„ kommunala arbetsmarknadsenheter i syfte att undersöka sambandet mellan skolutbildning och arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Resultatet visar ett signifikant samband mellan arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning och bedöms bero bland annat pĂ„ den positiva pĂ„verkan arbetslivserfarenhet har för en individs kontaktnĂ€t pĂ„ arbetsmarknaden samt kunskaper om regler, attityder och normer Det finns Ă€ven ett signifikant samband mellan skolutbildning för söka-jobb self-efficacy. Även detta resultat ligger i linje med tidigare forskning. Studien fann ingen interaktion mellan skolutbildning och arbetslivserfarenhet för söka-jobb self-efficacy.

Uppsatsen behandlar relationen mellan Äldersfördelning och tillvÀxt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det har funnits ett samband mellan dessa historiskt sett. TillvÀxten pÄverkas av makroekonomiska variabler som sparande och investeringar. I uppsatsen undersöks Àven hur dessa variabler pÄverkas av Àndringar i Äldersfördelningen. Med detta som utgÄngspunkt undersöks vidare vad effekten blir pÄ tillvÀxten i Sverige nÀr 40-talister pensionerar sig.

Namnet pÄ uppsatsen Àr Svenska modellen och dess nya utmaningar. FrÄgestÀllningarna jag har Àr om den svenska modellen Àr förenlig med de Ätaganden som den europarÀttsliga reglering, som Sverige genom medlemskap i EU och EuroparÄdet, har att följa. En underliggande frÄga som jag ville undersöka var om modellen klarar av att leverera eller om den Àr ineffektiv, dÄ modellen har beskyllts för att vara oflexibel och dÀrmed inte skapar den tillvÀxt och de nya arbeten som krÀvs. Syftet med uppsatsen Àr att se om de tre politiska mÄlsÀttningarna som stÀllts upp, vÀlfÀrd genom en gemensam marknad, skyddandet av mÀnskliga rÀttigheter genom mÀnniskorÀttskonventionen och vÀlstÄnd genom delaktighet i arbetet Àr förenliga. Genom uppsatsen har jag försökt besvara detta genom att ta utgÄngspunkt i tvÄ konflikter pÄ arbetsmarknaden, Kellermanfallet och Vaxholmskonflikten, som drivits vidare till prövning i Europadomstolen respektive EG-domstolen.

Syftet med denna uppsats Àr att empiriskt testa Browns jÀmviktsmodell, genom att pÄ regionalnivÄ i huvudsak undersöka relationen mellan flöden av arbetskraft och arbetslöshet.Uppsatsen testar Àven för fler variabler för regionala karaktÀristika som i tidigare litteraturanvÀnds för att förklara regional arbetslöshet. Med hjÀlp av poolad regression och upprepadetvÀrsnitt erhÄlls varierande resultat för observationsperioden 2007-2011. Den Ärsvisavariationen i resultatet Àr tydlig dels genom signifikansen hos de Ärsvisa intercepten iregressionen baserad pÄ poolad data, men ocksÄ pÄ hur koefficienter varierar i de upprepadetvÀrsnitten. Detta leder oss till slutsatsen att Browns jÀmviktsmodell varierar i hur vÀl denfungerar empiriskt över observationsperioden. En trolig orsak till de varierande resultaten Àrden exogena chocken, finanskrisen, som nÄdde Sverige Är 2008..

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om vad deltagare i Arbets- och integrationscenters arbetsmarknadsinsatser anser Àr kvalitet. Den Àr skriven pÄ inbjudan av Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad (INAR), Malmö Stad. Min övergripande frÄgestÀllning Àr: Vad Àr kvalitet enligt deltagarna pÄ AIC? För att besvara denna frÄga har jag anvÀnt mig av semistrukturerade intervjuer med deltagare i AIC:s arbetsmarknadsinsatser. De teorier jag anvÀnder mig av handlar om sjÀlva kvalitetsbegreppet och bygger pÄ tidigare forskning.

The purpose of our thesis is to understand the opportunities and obstacles that administrators in the municipalities and work intermediaries in Halland experience in their work with the introduction of newly arrived refugees in the labor market. In this study we have done 8 qualitative interviews with employees in the municipality and the employment in work intermediation in Halland to illuminate the underlying factors of why the report "A lost year" of the Swedish Integration Board shows that few newly arrived refugees get a job in the first year after they have been received a residence permit.The study showed that newly arrived refugees have it more difficult to be introduced in the labor market in Sweden. The underlying causes of the situation are many, according to those interviewed. Knowledge in the Swedish language is most important for the introduction of the newly arrived refugees'. Other factors that affect the newly arrived refugees? opportunity to be introduced in the labor market are the discrimination that exists in society.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att belysa utbrÀndhetsproblematik bland socialarbetare i det moderna samhÀllet ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Under senare Är har det skett förÀndringar pÄ arbetsmarknaden, som har tvingat organisationer att effektivisera produktionsmomenten för att öka den egna konkurrenskraften pÄ den globala marknaden. I samband med detta har kraven pÄ de anstÀllda skÀrpts, vilket, i sin tur, har bidragit till en ökning av stressrelaterade sjukdomar. I detta examensarbete lyfts detta problem fram hos socialarbetare och en analys genomförs för att belysa omrÄdet. Operationaliserade dimensioner av existentiell psykologi bestÄende av mening, frihet, Ängest och skuld ligger till grund för tolkningsmomentet och Karaseks och Theorells (1990, refererad av Taris m.fl., 2010) krav-kontrollmodell anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt.

This essay deals with the relationship between the influx to higher education and the situation on the labor market in Sweden. It also examines whether overeducation as a phenomenon is present among Swedish academics and if there is any obvious discrimination between the sexes. The Swedish government has an outspoken goal that at least 50% of every age group shall undergo an academic education. Therefore, they have expanded the possibilities ofobtaining one. We have used three economic theories to investigate the subject of this thesis and applied these on the statistics of 4 different educations.

Arbetslösheten i Sverige Àr med historiska mÄtt mÀtt hög och utgör ett samhÀllsproblem som krÀver en lösning. För att om möjligt öka vÄr förstÄelse kring varför vissa fÄr arbete och andra stÀlls utanför arbetsmarknaden inriktade vi oss pÄ att undersöka vilka övervÀganden som rekryterare gör under en rekryteringsprocess. Vi valde att göra en kvalitativ studie som bygger pÄ 8 intervjuer med rekryterare pÄ ett större företag i NordvÀstra SkÄne. Resultatet av studien visar pÄ att de intervjuade gör sina övervÀganden och fattar beslut om anstÀllning utifrÄn antaganden baserade pÄ olika bilder som de skapar sig av den sökande under processens gÄng. Vilka dessa antaganden och bilder Àr beror pÄ rekryterarens sociala verklighet och pÄverkas av de sociala institutioner som de rör sig inom.

The main focus of this essay is to analyze whether strict employment protection legislation has a negative effect on the labour market possibilities for youth in the EU or not. To empirically examine the labour market possibilities for youth, data for unemployment rates and incidence of temporary jobs are used. By doing simple correlations between the different labour market characteristics and OECD?s employment protection legislation index the effect of the latter is tested. The result is that a tendency for youth unemployment and frequency of youth with temporary employment to be higher when employment protection legislation is strict can be seen.

Syftet med studien var att undersöka ett företags syn pĂ„ kompetens och kompetensutveckling samt att studera hur företaget ser pĂ„ den kommande generationsvĂ€xlingen ur ett kompetensperspektiv. Studien utgick frĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: (1) Vad Ă€r kompetens? (2) Hur ser företaget pĂ„ kompetens, och hur hĂ€nger det ihop med Ă„lder? (3) Vilken kompetens har de Ă€ldre i förhĂ„llande till de yngre? (4) Hur ser den nuvarande arbetsstyrkan ut och hur ser företaget pĂ„ den generationsvĂ€xling som kommer ske? Företaget som studerats Ă€r Åkers Sweden AB, som Ă€r ett företag i Mellansverige inom stĂ„lbranschen. Metoden i studien har varit kvalitativ. En semistrukturerad intervjuguide utformades för studiens syfte.

I denna uppsats undersöks dislokationer hos en pojke pÄ drygt tre Är. Dislokationer omfattar konstruktioner som: I morgon, dÄ kan hon nog vara med, din syster, vilket Àr ett exempel som innehÄller bÄde en initial och en final dislokation. SÄdana konstruktioner har inte undersökts i svenska barns sprÄk tidigare.Undersökningen Àr en fallstudie. Materialet bestÄr av nio timmar videoinspelningar av samtal inom familjen under gemensamma aktiviteter, i första hand leksituationer. Materialet har analyserats och excerperats med avseende pÄ sekvenser som innehÄller dislokationer, initiala och finala, samt tveksamma fall av bÄda.