Detta Àr en uppsats som genom diskursanalys undersöker hur den nyanlÀnde invandrarens identitet konstrueras i samband med utformningen av etableringsreformen, en reform som trÀdde i kraft december 2010 med syftet att underlÀtta etableringen pÄ den svenska arbetsmarknaden för vissa nyanlÀnda invandrare, samt vilka konsekvenser denna identitetskonstruktion kan leda till. Den diskursanalytiska metod som ligger till grund för utformningen av analysen Àr Carol Lee Bacchis ?What?s the problem represented to be??, vilken fokuserar pÄ hur ett politiskt problem framstÀlls genom att studera vilka lösningar som föreslÄs. Efter en noggrann genomgÄng av ett antal policydokument som framstÀlldes under processen som föranledde införandet av etableringsreformen framkom det att den nyanlÀnde invandraren i den politiska diskursen implicit framstÀlls som omotiverad och oförmögen till att trÀda in pÄ den svenska arbetsmarknaden om inte staten ingriper med ÄtgÀrder och krav, samtidigt som det svenska civilsamhÀllets agerande lÀmnas oproblematiserat. De följder detta kan fÄ Àr dels att de nyanlÀnda invandrarnas tilltro till den egna kapaciteten försvagas och dels att det civila samhÀllets attityd gentemot dessa riskerar att försÀmras.

Under hela utbildningens gÄng har jag frÄgat mig varför studie- och yrkesvÀgledar programmet Àr sÄ skolfokuserat och jag har förstÄtt att sÄ har det alltid varit. Men varför har det fortsatt att vara sÄ nÀr arbetsmarknaden kontinuerligt förÀndras. Genom Ären har det öppnats andra möjligheter dÀr vi kan utnyttja vÄr utbildning och det vi lÀrt oss pÄ ett mycket bra sÀtt. Mitt syfte med detta examensarbete Àr att pÄ ett sÄ bra och realistiskt sÀtt som möjligt utreda hur arbetsmarknaden för studie- och yrkesvÀgledare ser ut inom bemanningsbranschen. Dessutom fÄ fram pÄ ett sÄ tydligt sÀtt som möjligt hur personalen inom ett bemanningsföretag Àr profilerad.

I denna studie var syftet att utifrÄn ett aktörsperspektiv undersöka vad arbetslösa ungdomar inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin upplever har betydelse för sina möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Syftet omfattade vidare att genom analys försöka skapa en förstÄelse för ungdomarnas upplevelser. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju stycken ungdomar inskrivnai Jobb- och utvecklingsgarantin i SollefteÄ kommun. Resultatet visade pÄ att samtliga ungdomar ville ha ett arbete eller en högre sysselsÀttningsgrad Àn de för stunden har. Arbetet var centralt församtliga, men orsaken till detta varierade.

Den hÀr uppsatsen lÄter sex unga journalister komma till tals med avseende pÄ hur de tÀnker kring förhÄllandena pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr att med hjÀlp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tÀnker kring sin karriÀr, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utstrÀckning kringgÄr lagen om anstÀllningsskydd (LAS). Det innebÀr att mÄnga journalisters första arbetslivserfarenheter bestÄr av vikariat och tillfÀlliga anstÀllningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser pÄ det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det Àr att komma ut i arbetslivet frÄn en journalistutbildning. En viktig slutsats frÄn studien Àr att de sex intervjupersonerna pÄ olika sÀtt fÄtt anpassa sina liv efter branschens krav pÄ flexibilitet, tillgÀnglighet och rörlighet.

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 Ă„r 25,2 %. JĂ€mfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma Ă„r lĂ„g pĂ„ 8,2 % Ă€r det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-lĂ€nder lĂ„g Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade pĂ„ en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor Ă€r de svenska turordningsreglerna i lagen om anstĂ€llningsskydd, LAS och det Ă€r ocksĂ„ dĂ€r vĂ„rt primĂ€ra fokus ligger. LAS Ă€r en social skyddslag som frĂ„n början syftade till att skydda de Ă€ldre arbetstagarna pĂ„ arbetsmarknaden.

SammanfattningI dagens samhÀlle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mÀngden 40-talister som har börjat och som ska gÄ i pension. Det talas om att dessa blivande pensionÀrer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som Àr av stor vikt för de verksamheter dÀr de arbetat. Denna kompetens, menar media, Àr oerhört viktig att bevara sÄ att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framÄt, istÀllet för att gÄ bakÄt. Media menar ocksÄ att den försvinnande kompetensen leder till en kris och Àr ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka och jÀmföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgÄngar som sker dÄ 40-talisterna lÀmnar arbetsmarknaden. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur ser verksamheterna pÄ de stora pensionsavgÄngarna av 40-talister, som mÄlats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad anvÀnder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vÄr undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har trÀffat personalansvariga pÄ tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Arbetskraftsinvandring har, under stora delar av 1900-talet, varit ett sÀtt för de svenska företagen att finna arbetskraft till den expansiva industrisektorn. Intresseorganisationerna pÄ den svenska arbetsmarknaden, Landsorganisationen (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), ansÄg att arbetskraftsinvandring var en förutsÀttning för att trygga den svenska arbetsmarknaden. LO var trots detta kritiskt instÀlld till arbetskraftsinvandring, dÄ organisationen ansÄg att lönekonkurrens bland arbetskraften kunde uppstÄ. Dock lyckades organisationen komma överens med SAF om att arbetskraftsinvandrarna skulle omfattas av de svenska kollektivavtalen och pÄ det sÀttet undveks en konflikt pÄ arbetsmarknaden. Under 1970-talet upphörde arbetskraftsinvandringen till Sverige, vilket till stor del berodde pÄ den ekonomiska nedgÄng som drabbade Sverige.

År 2010 var genomsnittstalet för arbetslöshet hos ungdomar mellan 15 ? 24 Ă„r 25,2 %. JĂ€mfört med den totala arbetslösheten i Sverige som samma Ă„r lĂ„g pĂ„ 8,2 % Ă€r det en mycket hög siffra. Ser man till övriga EU-lĂ€nder lĂ„g Sverige 2011 över genomsnittsantalet och hamnade pĂ„ en 15:e plats i högst andel ungdomsarbetslöshet.En ofta debatterad faktor Ă€r de svenska turordningsreglerna i lagen om anstĂ€llningsskydd, LAS och det Ă€r ocksĂ„ dĂ€r vĂ„rt primĂ€ra fokus ligger. LAS Ă€r en social skyddslag som frĂ„n början syftade till att skydda de Ă€ldre arbetstagarna pĂ„ arbetsmarknaden.

Denna studie behandlar arbetslivsomvandling och rekryteringsprocessen utifrÄn ett mÄngfaldsperspektiv. Syftet Àr, att med en teoretisk ansats, tolka hur mÄngfald tar sig uttryck pÄ den svenska arbetsmarknaden under uppsatsens skrivande stund. Med hjÀlp av en litteraturstudie kring arbetslivsfrÄgor, tidigare forskning och en dokumentanalys har jag försökt belysa den problematiken, som synnerligen Àr relevant för Àmnet arbetsvetenskap. Jag har fokuserat pÄ personaltjÀnstemÀnnen, som enligt forskning Àr de som bestÀmmer vem som tillÄts komma in i en organisation. Rekryteringsprocessen har en viktig roll för organisations- och samhÀllsutveckling, men forskningen visar att den ofta prÀglas av ett slentrianmÀssigt beteende inom rekryterargruppen som kan ha en negativ effekt och fungera som en utestÀngningsmekanism.

Ungdomsarbetslösheten Àr ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbÀr försörjningsstöd. Det har visat sig vara svÄrt för en del ungdomar att etablera sig pÄ arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsÄtgÀrder som kan hjÀlpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga Àr mer utsatta Àn andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte Àr att undersöka vilka komponenter eller hÀndelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som Àr en arbetsmarknadsÄtgÀrd syftar till att hjÀlpa ungdomar som har svÄrigheter med att strukturera upp sin vardag.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad som ligger bakom mÀns val att arbeta i hemtjÀnst genom att undersöka vilken betydelse mÀnnens tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet har, samt vilken betydelse arbetsmarknadssituationen haft. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka hur de ser pÄ detta val. Med utgÄngspunkt i teorier om kön och arbetsmarknad beskrivs hur den svenska arbetsmarknaden könssegregeras och hur yrken könsmÀrks. För att djupare förstÄ de faktorer som pÄverkar uppdelningen av kön pÄ arbetsmarknaden anvÀnds Àven maskulinitetsteorier. Sju mÀn som arbetar inom hemtjÀnst har intervjuats om sitt yrkesval och hur de ser pÄ detta.

Den Svenska modellen har gÄtt frÄn en omfattande lagregleringsreform pÄ 70-talet, till ett stadigt tillstÄnd dÀr bland annat rÀttigheter sÄ som förenings- och förhandlingsrÀtt, rÀtten till information samt fredsplikt skyddas genom kollektivavtal.Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebÀr att staten har överfört beslutsmakt till unionen och dess institutioner, vilket gör att unionen har en överstatlig karaktÀr dÀr unionsrÀtten gÄr före nationell rÀtt vid en konfliktsituation.Genom Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har den Svenska modellen och framför allt kollektivavtalens stÀllning fÄtt en annan betydelse. En av orsaken till detta att de svenska kollektivavtalen inte uppfyller unionens krav vid implementering av direktiv, dÄ direktiven skall omfatta alla arbetstagare och arbetsgivare. Kollektivavtalen i Sverige binder endast de parter som avtalet Àr slutet mellan. DÄ kollektivavtalen inte kan anvÀndas som ett implementeringsinstrument mÄste Sverige implementera direktiv frÄn unionen genom lagstiftning, som dÄ inbegriper alla parter pÄ arbetsmarknaden. Det medför en ökad lagstiftningsprocess, som innebÀr att beslutsbefogenheterna tas frÄn arbetsmarknadsparterna och ges till staten.Inom mÄnga lÀnder i Europa anvÀnds sÄ kallade allmÀngiltiga kollektivavtal.

Uppsatsens namn lyder pĂ„ följande sĂ€tt: Hur mycket mĂ„ste jag anstrĂ€nga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohĂ€lsa i relation till skola och framtidsval. Studien Ă€r skriven av Melissa GĂŒlĂŒnay och Mirela Koljenovic som lĂ€ser sitt tredje Ă„r pĂ„ Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner stĂ€lls inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohĂ€lsa i form av oro och Ă„ngest. För att kunna svara pĂ„ denna frĂ„ga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som stĂ„r för utformningen av samhĂ€llet och de olika institutionerna sĂ„ som skola och arbete.

Den svenska arbetsmarknaden sta?r info?r ett generationsskifte i och med att fyrtiotalisterna ga?r i pension och den yngre generationen, generation Y, kommer ut pa? arbetsmarknaden. Den ha?r generationen motiveras av andra faktorer a?n de a?ldre generationerna vilket inneba?r att organisationer beho?ver anpassa hur de arbetar med att motivera sina ansta?llda. Vinstandelssystem har historiskt sett visat sig vara ett framga?ngsrikt koncept men det finns en oklarhet ga?llande om dessa system kommer att fungera pa? en generation som inte va?rdesa?tter trygghet och som inte drar sig fo?r att byta arbetsgivare.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste Ären. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sÀgs bland annat bero pÄ den decentraliserade lokala fackliga verksamheten pÄ arbetsplatsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet frÄn studien visar att de frÀmsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit Àr en förÀndrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn pÄ facket samt politiska beslut.