Sökresultat:
2399 Uppsatser om Den nuvarande lärarutbildningen - Sida 30 av 160
Miljöstudier med CFD
Denna rapport behandlar stoftproblematiken i strĂ€nggjutningshallen pĂ„ SSAB TunnplĂ„t AB i LuleĂ„. BesvĂ€rande stoftkoncentrationer i luften har lĂ€nge varit ett problem för personalen. Syftet med detta examensarbete var att beskriva den nuvarande situationen samt att kartlĂ€gga luftflöden med hjĂ€lp av CFD (Computational Fluid Dynamics). Ăven experimentella metoder ingick som en del i arbetet. I ett inledande skede intervjuades personalen för att författarna skulle fĂ„ ta del av deras förslag och erfarenheter.
Den individanpassade kommunikationens vÀrde
Nyhetskonsumtionen har genomgÄtt en förÀndring i Sverige. Helsingborgs Dagblad (HD) har upplevt en stadig minskning av papperstidningsprenumeranter, samtidigt som antalet lÀsare ökat pÄ Internet. HD har ocksÄ upplevt ett stort annonstapp pÄ senare Är vilket ligger i linje med andra mediebolag. Skiftande mediepreferenser har potentialen att Àndra spelreglerna för tidningsbranschen dÄ allt fler lÀsare vÀljer att konsumera nyheter pÄ Internet. Samtidigt finns det indikationer pÄ att konsumenter Àr ovilliga att betala för nyhetskonsumtion pÄ Internet.
Kommunicera mera : en studie om hur LantmÀnnen kan förbÀttra sin Àgarkommunikation
Huvudtemat för min studie Àr Àgarkommunikation. Den handlar om hur LantmÀnnen, som svenskt lantbrukskooperativ, ska kunna förbÀttra sin kommunikation till nuvarande och kommande medlemmar. LantmÀnnen vill kommunicera mer och bÀttre, med frÀmst primÀrintressenter (Àgare/medlem). För att nÀrma mig problemet har jag utfört djupintervjuer med personer pÄ andra föreningar inom den gröna nÀringen och jÀmfört deras arbetsmetoder kring Àgarkommunikation med LantmÀnnens (benchmarking). För att bilda mig en uppfattning om hur kommunikationen pÄ LantmÀnnen ser ut idag och vilka behov som behövs tillgodoses i framtiden utfördes Àven djupintervjuer med förtroendevalda pÄ LantmÀnnen.
Materiella anlÀggningstillgÄngar : Hur K3-regelverket pÄverkar redovisningen
I Sverige har företagen ett normsystem av lagar, rÄd, rekommendationer och praxis att ta hÀnsyn till. BokföringsnÀmnden (BFN) Àr ett av de normgivande organ som arbetar med att ge vÀgledning kring redovisningen och utveckla god redovisningssed. DÄ BFN konstaterade att de nuvarande redovisningsnormerna för icke-noterade företag inte var ÀndamÄlsenliga, beslutade de sig, Àven pÄ grund av den internationella lagharmoniseringen, att försöka lösa problemen med ett nytt regelverk. Det nya regelverket K3 Àr framtaget för större företag och koncerner och Àr det regelverk som vi har valt att studera. Inom redovisning av materiella anlÀggningstillgÄngar har det tidigare riktats kritik mot olika avskrivningsmetoder, men Àven vÀrderingsmetoder sÄsom anskaffningsvÀrde.
Individuell lönesÀttning och motivation: en fallstudie pÄ
VĂ€gverket, Region Norr
Det har under den senaste tiden varit debatt kring den individuella lönens nytta. Bör individer bedömas isolerat nÀr de Àr en del av nÄgot större och blir de motiverade att prestera mer av individuell lönesÀttning? Syftet med denna uppsats var att undersöka tillvÀgagÄngssÀttet vid individuell lönesÀttning, pÄ VÀgverket, Region Norr. Vi ville Àven utreda om individuell lönesÀttning Àr motivationsskapande. Undersökningen utfördes genom personliga intervjuer med avdelningscheferna samt enkÀter till samtliga medarbetare.
En contentbyrÄs webbplats : En rapport om utveckling och redesign av en contentbyrÄs webbplats med fokus pÄ anvÀndbarhet
Denna rapport redovisar den process som utvecklingen av OTWs nya webbplats har inneburit. Jag har arbetet med att skapa en ny design av deras nuvarande webbplats dÀr syftet har varit att skapa en webbplats dÀr man presenterar sig sjÀlva pÄ ett bra sÀtt och stÀller mindre krav pÄ redaktionellt innehÄll samtidigt som man följer konventioner för branschen och mÄlgruppen. I utvecklingen av webbplatsen anpassar jag mig efter rÄdande designprinciper och riktlinjer för anvÀndbarhet sÄ att webbplatsen ska bli sÄ lÀtt att anvÀnda som möjligt. Utvecklingen av prototypen har skett i mjukvaruprogrammet Axure RP. Resultatet av projektet Àr tvÄ interaktiva digitala prototyper i form av en mobil version samt en desktopversion.
UpphovsrÀtten i informationssamhÀllet
I nuvarande upphovsrÀttslagstiftning Àr grundtanken att ett verk Àr ett resultat av konstnÀrligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrÀtt till sitt verk. EnsamrÀtten inskrÀnks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmÀnhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhÀllet innebÀr nya förutsÀttningar för upphovsrÀtten. Föreslagna lagÀndringar strÀvar efter att begrÀnsa omrÄdet för tillÄtlig anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angÄende vilka vÀrden som kan anses vara centrala för upphovsrÀtten.
JÀmförelse av tjÀnstgöringsbestÀmmelser i BCL-D och EU-OPS : En fallstudie för West Air Sweden
För ett flygbolag Àr det viktigt att ha en effektiv planering av sina resurser. Att kunna utnyttja personal och flygplan pÄ rÀtt sÀtt Àr en förutsÀttning för en fortsatt överlevnad pÄ marknaden. Flygbolagens tjÀnstebestÀmmelser regleras idag enligt nuvarande BCL-D 1.15. Under vÄren 2004 har Luftfartsverket behandlat en remiss som utgör ett förslag pÄ en eventuell förÀndring av dessa tjÀnstebestÀmmelser. Remissen Àr ett förslag som skall gÀlla det gemensamma regelverket EU-OPS.
Skatt pÄ finansiella transaktioner : Securities Transaction Tax: UndsÀttning eller undergÄng?
Den 1 augusti 2012 infördes en skatt pÄ finansiella transaktioner i Frankrike. Detta Àr ett av mÄnga exempel, nuvarande och i planeringsstadiet, pÄ fenomenet dÀr ekonomiska marknader belÀggs med skatt. Hur detta pÄverkar marknaden Àr vad denna uppsats Àmnar studera dÄ tidigare teori och empiri pekar Ät olika hÄll. För att uppnÄ detta syfte undersöks hur likviditeten och volatiliteten pÄverkades i anslutning till skattens införande i Frankrike. Likviditeten uppskattas genom spreaden samt handelsvolymen.
Folkskoleseminariet i Falun : En geografisk rekryteringsstudie av folkskoleseminarister 1875-1950
Denna studie ska undersöka den geografiska rekryteringen av de antagna eleverna vid det kvinnliga folkskoleseminariet i Falun frÄn 1875 till 1950. Resultaten jÀmförs med tvÄ liknade studier samt stÀlls mot den urbanisering och befolkningsökning som skedde under den studerade perioden. Resultaten visar smÄ förÀndringar över tiden, dÀr rekryteringen var nÀra nog rikstÀckande med en majoritet frÄn nuvarande Dalarnas lÀn och nÀrliggande lÀn. De antagna var i huvudsak frÄn landsbygden, dÀr det inte skedde nÄgra förÀndringar trots befolkningsökning och urbanisering under den studerade perioden. Detta visar pÄ att Faluns seminarium var betydelsefullt för den lokala bildningen, och dÄ framför allt pÄ landsbygden.
NÀsta generations handterminal för underhÄllspersonal:
utveckling av demonstrationsplattform
Syftet med detta arbete Àr att upprÀtta en demonstrationsplattform för Vattenfall vattenkraft ABs tillsyns- och kontrollarbete i vattenkraftstationer. Detta i form av en handdator med tillhörande mjukvara. Denna handdator ska pÄvisa möjligheterna med moderna handterminaler och innehÄlla utökad funktionalitet gentemot den nuvarande handterminallösningen. En fördjupad förundersökning av passande mjukvara och hÄrdvara genomfördes. Arbetet inriktade sig sedan pÄ att utöka, med extra funktionalitet, och anpassa en befintlig programvara (BlÄ Coordinator).
IAS 41: vad innebÀr den nya redovisningsstandarden för skogsindustrin?
Den internationella marknaden skapar behov av enhetliga redovisningssystem och införandet av standarden IAS/IFRS Àr ett svar pÄ detta behov. De svenska skogsbolagen pÄverkas av denna harmonisering eftersom de ska redovisa företagets skogstillgÄngar till marknadsvÀrde enligt redovisningsstandarden IAS 41 istÀllet för den tidigare vÀrderingen. Denna vÀrdering skapar en del problem och ger effekter bÄde för företagen och dess intressenter. Vi valde att göra en fallstudie i fem skogsbolag för att se hur dessa pÄverkats av införandet av den nya redovisningsstandarden samt vilka problem detta skapade. Syftet var ocksÄ att pÄ ett teoretiskt plan belysa hur IAS/IFRS stÄr i relation till nuvarande redovisningsteori.
Kommunens arbete med hÄllbarhet och mobilitet
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsÀttas utifrÄn Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgÄr framförallt ifrÄn forskningsförhÄllningssÀttet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjÀlp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestÄtt av de strategier Karlskrona kommun har antagit angÄende dess mobilitetsplanering och ADVANCE har anvÀnts som ett verktyg för att kunna upptÀcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. UtifrÄn denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknÀmnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges Àven exempel pÄ lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna anvÀnda sig av för att kunna förbÀttra sin nuvarande mobilitetsstrategi..
Ett val för studierna eller yrket? : En intervjustudie av musiklÀrares syn pÄ sina val av inriktning under studietiden
Syftet med arbetet Àr att undersöka musiklÀrares syn pÄ huruvida deras val av specialiseringar under studietiden var adekvata för deras nuvarande yrkesroll.Den kvalitativa forskningsintervjun har anvÀnts som metod och informanterna bestÄr av fyra före detta studenter frÄn musikhögskolan Ingesund som arbetar som verksamma musiklÀrare. I min teoretiska utgÄngspunkt har jag valt att fokusera pÄ musikeridentitet och lÀraridentitet. Resultatet av studien visar att informanterna valde sina inriktningar framförallt pÄ grund av det egna musicerandet, men ocksÄ för att fÄ behörighet att undervisa i Àmnet. Det framkommer ocksÄ att lÀraryrket Àr mer Àn bara lÀrande och konflikthantering, och att samtal med elever och mentorskap har nÀstan lika stor del som lÀrandet. Det som informanterna har lÀrt sig mest av under sin utbildning till musiklÀrare Àr praktiken..
Drivkrafter och mÄl hos naturturism-företagare
Naturbaserade turistföretag Àr ofta placerade pÄ landsbygden och drivs smÄskaligt, mÄnga av de aktiviteter som bedrivs Àr sÀsongsrelaterade och de samarbetar ofta med de som anvÀnder sig av naturens resurser och med markÀgare.
MÄlet med studien var att i en fallstudie utreda vilka drivkrafter som motiverar naturturismföretagare att bedriva sin verksamhet. För att testa i hur stor utstrÀckning naturturismföretag Àr sociala företag anvÀndes teorin om sociala entreprenörer.
En litteraturstudie gjordes innan arbetets mÄl formulerades för att upptÀcka om det fanns nÄgon kunskapslucka att tÀcka. I studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre naturturismföretagare frÄn större företag och tre frÄn mindre företag.
Resultatet visade att de drivkrafter som driver naturturismföretagare framförallt handlar om att ha möjligheten att bedriva en verksamhet dÀr de har möjlighet att utöva sitt fritidsintresse, kunna bo kvar pÄ den nuvarande bostadsorten samt en vilja att visa naturen för andra mÀnniskor..