Vi har utrett vad det finns för sĂ€rskilda förestĂ€llningar om kön samt om de tvĂ„ könen har olika förutsĂ€ttningar att nĂ„ en chefsposition. Är kön ett kriterium? Vi genomförde en gruppintervju och fem enskilda intervjuer för att se om empiri och teori stĂ€mmer överens. Vi tyckte dessutom att frĂ„gan, om kön Ă€r ett kriterium, var bristfĂ€lligt besvarad och ville se om vi kunde finna ytterligare synvinklar pĂ„ frĂ„gan. För att analysera empirin delade vi upp intervjuerna efter fyra frĂ„gestĂ€llningar, Varför Ă€r det mest mĂ€n som Ă€r chefer? Varför ska man strĂ€va efter numerĂ€r jĂ€mstĂ€lldhet? Är och skall kön vara ett kriterium? Vad ser man för skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap? VĂ„ra studier visar pĂ„ att könet har betydelse vid rekrytering av personer till chefspositioner.

Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad Àr allt annat Àn enkel. Det Àr delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rÀttfÀrdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lÀgga ner konstinstitutionen Rooseum. DÀr föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen sÀger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen Àr att belysa och problematisera styrningsfrÄgor gÀllande kultur som politikomrÄde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mÄl och bestÀmmelser och att föra fram problematiken som finns i förhÄllandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det hÀr Àr en uppsats om politisk styrning som tittar pÄ hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om Àmnet.

Uppsatsens syfte var att fÄ en bild av förestÀllningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien Àr uppbyggd kring en fokusgrupp bestÄende av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer Àn i en individuell intervju dÄ beskrivningarna av begreppet vÀxer fram genom en mellanmÀnsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har anvÀnts.

Syftet var att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga lÀrares kommunikation med sina elever i Är 6-9. Fyra manliga och fyra kvinnliga lÀrare deltog i undersökningen. Metoderna som anvÀndes var klassrumsobservationer, intervjuer med lÀrarna samt loggboksanteckningar. Resultaten som framkom var att eleverna helst kommunicerar med en lÀrare som har samma kön som de sjÀlva har. De kvinnliga lÀrarna kommunicerar nÀstan lika mycket med bÄde flickor och pojkar medan hÀlften av de manliga lÀrarna nÀstan enbart kommunicerar med pojkar.

DÄ alltfler företag i dag internationaliseras tack vare öppnare grÀnser mellan lÀnder och en friare marknad för kapital och arbetskraft, ökar Àven betydelsen av kunskaper inom interkulturell kommunikation. Med denna uppsats avser vi att undersöka hur kulturella skillnader kommer till uttryck vid möten inom och mellan organisationer. Fokus för undersökningen har varit Spanien-Sverige dÄ handelsrelationerna mellan dessa lÀnder aldrig varit mer omfattande. Detta samarbete har underlÀttats av medlemskapet i EU vilket förenklar handel och investeringar.Studien Àr kvalitativ och data har insamlats via direktintervjuer. De teorier som ligger till grund för analysen Àr kopplade till interkulturell kommunikation samt nationella kulturers inverkan pÄ mÀnniskors beteende.

Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn inventering av vad skolans styrdo-kument föreskriver, vad forskning och litteratur upptar inom omrÄdet samt anvÀnd definition pÄ mobbning och utfrysning undersöka i vad mÄn mobbning och utfrysning förekommit eller förekommer pÄ min partnerskola, den skola dÀr jag fullgjort min verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen, samt pÄ vilket sÀtt skolan i sitt arbete mot krÀnkande behandling, mobbning och utfrysning lever upp till de nationella mÄlen..

SammanfattningInom den direkta beskattningens omrÄde har medlemstaterna i den Europeiska Unionen till stor del behÄllit sin behörighet men ska likvÀl beakta EU-rÀtten vid utövandet av denna behörighet. EU-rÀtten har dock fÄtt ett allt större inflytande pÄ den direkta beskattningens omrÄde genom bestÀmmelserna om den fria rörligheten och etableringsfriheten som till viss del begrÀnsar medlemsstaternas behörighet. Medlemsstaterna mÄste rÀttfÀrdiga en nationell bestÀmmelse som Àr i konflikt med etableringsfriheten för att fÄ tillÀmpa den och ofta Äberopas den principiellt accepterade rÀttfÀrdigandegrunden förhindra skatteflykt. Det Àr dock inte ovanligt att nationella bestÀmmelser anses oförenliga med etableringsfriheten om de syftar till att förhindra förlust av skatteintÀkter. Att förhindra förlust av skatteintÀkter Àr inte en accepterad rÀttfÀrdigandegrund dÄ den anses vara grundad pÄ rent ekonomiska intressen och sÄledes inte utgör ett tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset.

The purpose of my work is to understand and examine the reasons why Ethiopia has not developed a larger decline of female genital mutilation, despite their ban on it? A ban that has been operating for ten years should reasonably have reached a greater change than the one Ethiopia has developed today. Based on two different branches of feminist theory, the liberal feminist theory and radical feminist theory, I will try to understand the potential power relationship that can be a immense reason for Ethiopia's continued practice with regard to female genital mutilation. I will examine the liberal feminist approach when it comes to seeing the state as the source of the balance of power that generate inequality in the world between men and women. I will also apply the radical feminist theory on my case study and understand the problem of patriarchy and its already set roles for men and women that we are following in the society today, resulting in gender inequality. The result shows that the radical feminist approach with patriarchy as essential explanation, which articulates that because of ancient traditions and the exercise of power, the amendment must be the changing of power relations between men and women in the private sphere rather than the liberal feminist approach which applies that the state repair the problem..

Arbetet undersöker hur spelare förhÄller sig till utformningen av manliga och kvinnliga karaktÀrer som till olika grad sexualiseras, och huruvida det finns nÄgra skillnader mellan manliga och kvinnliga spelares reaktioner. Arbetet utgÄr ifrÄn the Gaze teorin dÀr nÄgot utformas för att tilltala en antagen betraktare, oftast syftat pÄ kvinnor i media som gestaltas och utformas för att tilltala en heterosexuell manlig betraktare, men i detta arbete tillÀmpas bÄda könen bÄde pÄ karaktÀrerna och betraktaren. Arbetet tar Àven genusstereotyper i Ätanke dÄ dessa anknyter till hur manliga och kvinnliga karaktÀrer portrÀtteras i media.Arbetets undersökning igenomfördes med hjÀlp av Ätta par karaktÀrer, den ena manlig och den andra kvinnlig med samma pose med samma utseende, som anvÀndes som material för en enkÀtundersökning pÄ internet. I enkÀten ombads respondenterna att ange huruvida de fann en karaktÀr negativ eller positiv, samt varför.Medan resultaten ifrÄn undersökningen var mÄngtydliga, ger den fortfarande en intressant inblick i hur reaktionerna mot en karaktÀr kan skifta pÄ grund av karaktÀrens kön, och hur genusstereotyper kan pÄverka vÄran uppfattning..

EU:s ramdirektiv för vatten har lett till omfattande förÀndringar av den svenska vattenförvaltningen och medför att Sverige numera Àr bundet av att uppfylla vissa krav gÀllande skyddet för och kvaliteten pÄ vatten. Ett sÀtt att skydda viktiga vattenresurser Àr att en lÀnsstyrelse eller en kommun beslutar om att inrÀtta ett vattenskyddsomrÄde enligt 7 kap. miljöbalken. Genom inrÀttandet av ett vattenskyddsomrÄde kan föreskrifter utfÀrdas med stöd av 7 kap. 22 § MB som inskrÀnker möjligheterna att förfoga över fastigheter inom det skyddade omrÄdet och förstÀrker vattenintresset gentemot andra intressen.

Individuella programmet Àr ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte lÀser nÄgot av de nationella programmen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in pÄ nÄgot av gymnasieskolans nationella program. För att fÄ svar pÄ syftet kommer kulturen pÄ utvald skola att belysas, vilken pÄverkan har denna pÄ elevernas skolgÄng? Vi vill Àven undersöka hur eleverna upplever sin skolgÄng pÄ den studerade skolan, samt jÀmföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat pÄ. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig sjÀlva som avvikare pÄ grund av individuella svÄrigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig sjÀlv pÄ skolan i frÄga, samt tidigare skolor de studerat pÄ.

Resandet ökar i dagens samhÀlle och mÀnniskor söker nya upplevelser och utmaningar. Konkurrensen om besökarna Àr stor. Med hjÀlp av den nya informations- och kommunikationstekniken kan en elektronisk rese- och upplevelseguide utgöra ett alternativ i syfte att attrahera besökarna och fÄ dem att stanna lÀngre. Genom tekniken kan intressanta berÀttelser presenteras med bÄde ljud, bild och video, s k multimedieteknik. För att besökaren ska kunna vara rörlig och samtidigt ta emot information krÀvs en mobil utrustning som exempelvis en handdator.Denna magisteruppsats i informatik ingÄr i ett projekt, uppdelat i tre steg.

Kvinnliga polisers yrkesroll har varit huvudfokus i denna studie. Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnliga poliser i yttre tjÀnst upplever sin yrkesroll och hur de ser pÄ möjligheten till avancemang inom organisationen. FrÄgestÀllningen lyder som följer: Hur upplever de sex intervjuade kvinnliga poliserna sin yrkesroll? Hur beskriver de intervjuade kvinnliga poliserna sina möjligheter att avancera inom organisationen? Hur kan studiens resultat förstÄs utifrÄn teorier om genus? Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex kvinnliga poliser pÄ huvudsakligen en polisstation i södra Stockholm. Svaren har analyserats utifrÄn en tematisk ansats.

Att kvinnor ges ett ökat inflytande i föreningslivet pÄ 1990-talet ses som en sjÀlvklar och viktig frÄga. Under hela 1900-talet sÄ har det förekommit en kamp om att förbÀttra kvinnans villkor i samhÀllet. Det fanns en allmÀn samhÀllssyn dÀr kvinnans uppgift fanns inom hemmet. Sveriges lagÀndringar i början av 1900-talet berörde kvinnors myndighet och sjÀlvbestÀmmanderÀtt. NÀr kvinnan började engagera sig i vÀlgörenhets- föreningar sÄ var det hennes första steg ut ur hemmet och in i samhÀllet.

Using a symbolic interactionistic analytical approach, this essay aims to study the socialisation of young women?s sexuality in treatment institutions for young women. Through qualitative interviews with staff members at said institutions, concerning their views on young female sexuality, and how they discuss sexuality with the young women in the institutions, my aim was to identify the socialisation of young women?s sexuality. I have also investigated how the staff experiences their own sex as an important factor in conversations about sexuality with young women, as well as the possible effect sexually mixed or sexually segregated institutions exert upon conversations about sexuality.