SyfteSyftet med denna uppsats Àr att ge blivande nyföretagare i allmÀnhet och blivande kvinnliga nyföretagare i synnerhet en inblick i vad som skiljer nyföretagare i Sverige av olika könMetodFör att skapa en förstÄelse kring hur det kvinnliga och manliga nyföretagandet skiljer sig i Sverige har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har valt den deduktiva ansatsen och började undersökningen med att samla in relevant teori om vÄrt problemomrÄde. DÀrefter följde sex stycken kvalitativa intervjuer med entreprenörer i Kalmar och nÀromrÄdet.SlutsatserDenna studie Àr en kvalitativ studie vilket gör att vi inte kan dra nÄgra generella slutsatser om könsfördelningen inom nyföretagandet i Sverige. DÀremot kan vi ge en inblick samt en ökad förstÄelse kring varför könsfördelningen ser ut som den gör. Vi har identifierat vissa skillnader mellan kvinnlig och manliga entreprenörer, bÄde nÀr det gÀller karaktÀristiska drag och drivkrafter men Àven hur de upplever nyföretagares situation i samhÀllet.

The purpose of this essay is to examine clergywomen?s experience of discrimination within the Swedish church as to clergywomen?s opinions about their work and their work situation and how they handle contingent discrimination. The method used in this essay is qualitative, and in order to create an understanding of the topic we have used semi structured interviews and text analysis. Three clergywomen have been interviewed and in addition to this we have studied four clergywomen's reports to JĂ€mO regarding gender discrimination. The analysis is based upon a social constructivist perspective and Hirdman's gender system theory.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka sexuella relationer och mötet mellan man och kvinna i Charles Bukowskis författarskap med fokus pÄ den sjÀlvbiografiske protagonisten Henry Chinaski i romanerna Postverket och Kvinnor. I analysen undersöker uppsatsen tre aspekter av mötet mellan man och kvinna: Det initierande mötet, det fysiska mötet och vad vi kallar kÀrlek. Uppsatsen utgÄr frÀmst frÄn Yvonne Hirdmans genusteorier och diskuterar tabun om sÀrhÄllandet mellan manligt och kvinnligt. Genom att undersöka den manliga normen samt manlig och kvinnlig sexualitet appliceras dessa sedan genom nÀrlÀsning av de bÀgge verken.Trots att protagonisten stÀndigt bekrÀftar den manliga normen dras slutsatsen att Bukowski i sitt författarskap utmanar det sexuella maktsystemet. Han visar pÄ kvinnliga karaktÀrer som tar för sig och initierar till sexuella relationer i en tid dÀr deras sexualitet fortfarande var tabubelagd..

Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva ett antal perspektiv pÄ huruvida kunskapskraven i Àmnet idrott och hÀlsa gÄr att standardisera till ett nationellt prov samt hur det skulle pÄverka Àmnet utifrÄn betyg- och bedömningssynpunkt.FrÄgestÀllningarna som uppsatsen bygger pÄ Àr följande:? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt erfarna idrottslÀrare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt lÀrarutbildare?? Vad kan det finnas för hinder och möjligheter för att implementera ett nationellt prov i Idrott och hÀlsa, enligt experter pÄ att ta fram nationella prov?MetodUppsatsen har en kvalitativ ansats med intervjuer i fokus. De intervjuade har olika relationer till nationella prov och lÀraryrket. Den tidigare forskning som ses över behandlar begreppen nationella prov, betyg och bedömning, motoriska tester samt nuvarande kursplan.Resultat? Möjliga hinder:Tid Àr ett hinder, att lÀraren ska hinna med att genomföra samt administrera proven, vilket Àven innebÀr en ökad arbetsbörda för lÀrarna.

Kvinnor har uppfattats som effektiva i ett transformativt ledarskap vilket Ă€ven haft en positiv inverkan pĂ„ ett effektivt samarbete i en arbetsgrupp. Ett effektivt samarbete krĂ€vde gemenskap i arbetsgruppen vilken kunde kompliceras av sĂ„vĂ€l arbetsrelaterade som relationsrelaterade konflikter. Åtta kvinnliga mellanchefer intervjuades med fokus pĂ„ deras arbetssĂ€tt som chefer och deras uppfattningar om eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga medarbetare och kollegor i olika avseenden. Resultatet frĂ„n en kvalitativ innehĂ„llsanalys visade att ett effektivt samarbete krĂ€vde sĂ„vĂ€l tydliga arbetsroller och mĂ„l som en gemenskap med och förstĂ„else för varandra. Kvinnliga medarbetare upplevde ett behov av relationer i arbetsgruppen och ett psykosocialt stöd.

The aim of this study is to analyze the discourses of activists who work against female genital mutilation/cutting (FGM/C) in Tanzania. The study focus on the discourses that arise during interviews about FGM/C with five activists. To examine this we asked the following questions: What discourses are presented in the interviews? How do these discourses interact together ? are there any discourse conflicts? How do the activists talk about FGM/C in comparison to our western view? The study is based on discourse theory. We also use feminism and postcolonialism as theories in our analyze.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie har varit att utifrÄn ett komparativt perspektiv, mellan tvÄ skolor, undersöka orsakerna till pojkars och flickors betyg i Àmnet idrott och hÀlsa. De frÄgestÀllningar som anvÀndes var: Vilka likheter och skillnader finns mellan skolornas lokala arbetsplaner i Àmnet idrott och hÀlsa och hur vÀl förankrade Àr dessa i den nationella kursplanen? Vilka moment har idrottslÀrarna i sin undervisning och varför? Hur bedömer idrottslÀrarna om en elev ska fÄ betyget MVG? Hur medvetna Àr idrottslÀrarna om pojkars och flickors villkor i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodDe metoder som anvÀnts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. TvÄ grundskolor deltog i undersökningen. PÄ den ena skolan (skola A) hade fler pojkar Àn flickor betyget MVG i Àmnet idrott och hÀlsa medan det pÄ andra skolan (skola B) var tvÀrtom.

I denna undersökning studeras högbetygstexter som producerats av elever under det nationella provet i svenska för grundskolans Ă„rskurs 9. Ett syfte Ă€r att undersöka huruvida texterna som grupp uppvisar ?högbetygsdrag?; ett annat att i materialet studera skillnader mellan flickors och pojkars högbetygstexter. Även skrivutveckling Ă€r fokus för undersökningen och grundskoletexterna jĂ€mförs dĂ€rför med högbetygstexter frĂ„n det nationella provet i gymnasiekursen Svenska B. Slutligen Ă€mnar studien diskutera subjektivitet med bedömning och huruvida utvalda texter frĂ„n grundskolematerialet erhĂ„ller samma betyg nĂ€r de granskas av oberoende bedömare.Kvantitativa analyser utförs pĂ„ 30 elevtexter frĂ„n Ă„rskurs 9; fyra texter vĂ€ljs ut för mer djupgĂ„ende textanalytiska undersökningar.

Syfte: Studien avser ta reda pÄ:Om det finns ett internationellt gÄngbart ledarskap Eller om det krÀvs nationella anpassningar Vad eventuella anpassningar beror pÄVad som kÀnnetecknar en respekterad internationell ledareMetod: Studien Àr baserad pÄ sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjÀlp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanstÀllts i en matris, för att bli överskÄdligare. Nyckelord och samband har dÀrefter markerats för att hitta gemensamma teman.Resultat & slutsats: Fyra huvudresultat har framkommit:Det internationella ledarskapet finnsDock krÀvs vissa kulturella anpassningarDe mest utmÀrkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore Àr, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet strukturerasDen effektiva ledaren Àr bl a mÄlfokuserad, en bra kommunikatör och lyhördFörslag till fortsatt forskning:Utöka studien med att innefatta enkÀter, fler djupintervjuer eller observationer, för att fÄ ett bÀttre statistiskt underlag Studien kan göras pÄ fler lÀnderStudera flera stora internationella ledares egenskaper Intervjua ledarnas medarbetare för att fÄ ett bredare material i ÀmnetUppsatsens bidrag: Uppsatsen visar pÄ att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgÄngsrik internationell ledare. Den visar pÄ vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga lÀnder krÀvs att kunskap inhÀmtas. Studien bör dÀrmed kunna anvÀndas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands..

Denna uppsats Àr en attitydinriktad genusstudie med fokus pÄ internetkommentarer. Det huvudsakliga syftet Àr att ta reda pÄ om det finns skillnader i hur mÀnniskor uppfattar en manlig kommentarsskribent jÀmfört med en kvinnlig och om dessa skillnader gÄr att knyta till genus, samt om de överensstÀmmer med tidigare liknande forskning. Metod och material i undersökningen Àr enkÀter inspirerade av matched guise-tekniken, som delats ut till 60 försökspersoner dÀr hÀlften Àr mÀn och hÀlften Àr kvinnor. I enkÀten fÄr försökspersonerna lÀsa tvÄ olika kommentarer dÀr den ena Àr undertecknad en man och den andra en kvinna. Hypotesen för undersökningen Àr att tydliga skillnader i uppfattningar av den manliga skribenten jÀmfört med en kvinnliga ska synas, och dÀrmed följa ett snarlikt mönster som tidigare undersökningar av samma slag.

Baserat pÄ Terror Management Theory utvecklades en hypotes om att personer utsatta för dödspÄminnelser skulle bedöma förövaren i ett fiktivt brott hÄrdare Àn personer som inte blivit det, samt om förövaren var en kvinna. I studien ingick totalt 80 deltagare uppdelade i fyra olika grupper, med könen jÀmnt fördelade i varje grupp. HÀlften av grupperna blev dödspÄminda och fick antingen lÀsa om en manlig eller kvinnlig förövare i ett brott. BÄda grupperna fick lÀsa en fiktiv fallbeskrivning och sedan ange i hur hög grad de tyckte att texten talade för att förövaren lidit av en allvarlig psykisk störning under tiden brottet begicks. Resultatet visade att det inte fanns nÄgra signifikanta skillnader mellan grupperna för nÄgon av betingelserna, vilket medförde att föreliggande studies resultat inte kunde bemöta tidigare forskning.

Den hÀr studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stÀmmer överens mellan nationellt prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andrasprÄk 1 (SVA1) samt pÄ vilket sÀtt det nationella provet underlÀttar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begrÀnsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delprov A muntlig framstÀllning.För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara efterstrÀvansvÀrda i muntlig framstÀllning har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen.Resultaten frÄn studiens innehÄllsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framstÀllningen utgÄr frÄn den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet frÄn kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behÀrska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven pÄ de högre nivÄerna.Studiens slutsatser Àr att kvalitetskraven stÀmmer överens mellan det nationella provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andrasprÄk 1 (SVA 1) vad gÀller bedömningen av elevens sprÄkliga kvaliteter. Dessutom gÄr det att dra slutsatsen att de krav pÄ anpassning till det retoriska sammanhanget ocksÄ Àr krav som Äterfinns i kursplanen men beskrivs mer allmÀnt i ett sprÄkutvecklande perspektiv vilket underlÀttar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att fÄ det lÀgsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framstÀllning och att eleven kan presentera ett förberett innehÄll inför en publik..

Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgÄtt gymnasiesÀrskolans nationella program, speciellt med avseende pÄ arbete/sysselsÀttning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. FrÄgestÀllningar som aktualiserats Àr: Hur ser professionella yrkesföretrÀdare pÄ de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsÀttning? Hur ser de unga sjÀlva pÄ sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats Àr betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhÀlle? Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta mÀnniskor som önskar finna en meningsfull plats i samhÀlls och arbetslivet. Studien bygger pÄ fyra intervjuer med olika berörda yrkesföretrÀdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en sÀrskolebakgrund. FrÄn intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsÀttningar, möjligheter och det önskvÀrda stöd som behövs lyfts ur och analyserats.