SexturismÀr ett brett begrepp som mestadels förknippas med vÀsterlÀndska Àldre mÀn som reser till utvecklingslÀnder för att köpa sex. Detta har uppmÀrksammats sedan början av 1970-talet men pÄ senare Är har den kvinnliga sexturismen uppmÀrksammats allt mer i den svenska media. Studien redogör för den svenska kvinnliga sexturismen utomlands, med Gambia som fallstudie. NÀr svensk media talar om fenomenet anvÀnds förskönande beskrivningar, dÀr kvinnornas beteender omantiseras i jÀmförelse med mÀnnens sexturism. Problematiseringen med detta Àr att tvÄ lika handlingar med samma syfte, beskrivs pÄ tvÄ olika vis, beroende pÄ kön.

SammanfattningDenna uppsats behandlar det samarbete som sedan 2003 finns mellan Linköpings HockeyClub (LHC) och Linköpings Fotboll Club (LFC), som innebÀr en kombination av herr- ochdamidrott. Samarbetet Àr unikt och de bÄda föreningarna har ett gemensamt varumÀrke och tillstor del samma management.Syftet med denna uppsats Àr att fÄ förstÄelse för det gemensamma varumÀrket i samband medsponsring och identifiera de vÀrden som kan finnas i samarbetet LHC/LFC. Detta utifrÄnnÄgra av de nuvarande större sponsorernas perspektiv, samt Àven hur andra nationellastorsponsorer som generellt verkar inom idrottssponsring uppfattar det.Resultatet av studien Àr Àmnat att vara av intresse för LHC/LFC och mÄlet Àr att kunna gedem ny kunskap i omrÄdet och för att visa hur sponsorer uppfattar samarbetet. Detta görsgenom att intervjua nio intressanta företag som alla verkar i sponsringsbranschen. Av de nioföretagen Àr fem nuvarande sponsorer och fyra Àr nationella storföretag som verkar generelltinom sponsring men som inte samarbetar med LHC/LFC i dagslÀget.

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten Àr en högaktuell frÄga i finsk politik. BÄde pÄ statlig och kommunal nivÄ diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förÀndring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning pÄ problemet. Den pÄgÄende Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

Titel Det mĂ€nskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom Ă€ldreomsorgen kommer inom den nĂ€rmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgĂ„ngar, fĂ„ unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp Ă€ldre som ska fĂ„ plats pĂ„ landets olika Ă€ldreboenden stĂ„r som bidragande orsaker. Hur ska Ă€ldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstĂ„r som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att se hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

AbstractThe intension with this paper was to describe the understanding students in third grade had about mathematics and how these students, based on their previous mathematics experiences, apprehend the coming national tests in mathematics. After the test period the student was interviewed on how they experienced their participation in the test. The choice of method was the qualitative case study where the data was collected from interviews and observations. In the result that was found, the interviewed students described mathematics as counting. Students preferred easy math work and to solve routine tasks in math books instead of more demanding work.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka förekomst och hantering av rÀdsla inom kvinnlig truppgymnastik samt föreslÄ och testa möjliga fysiska övningar och trÀningssÀtt.- Hur vanligt förekommande Àr kÀnslan av rÀdsla hos gymnasterna?- Hur visar sig rÀdslan enligt gymnasterna sjÀlva?- Har de selekterade fysiska övningarna positiv inverkan i hantering och övervinnande av rÀdsla?MetodInledningsvis söktes information frÄn tidigare forskning. För att sedan kartlÀgga studiens deltagande gymnaster gjordes en enkÀtundersökning. Genom observationer och med hjÀlp av enkÀten studerades sedan vilka övningar gymnasterna kÀnner rÀdsla inför och Àven hur ofta de upplever rÀdsla som en del av trÀningen.UtifrÄn dessa enkÀter och observationer utformades ett antal möjliga ÄtgÀrder och trÀningssÀtt som sedan testades. Slutligen gjordes en utvÀrderingsenkÀt med samtliga deltagande gymnaster för att undersöka om de testade övningarna gett nÄgot positivt resultat.ResultatTidigt i studien konstaterades att rÀdsla Àr ett vanligt förekommande problem inom truppgymnastiken.

MeÀnkieli Àr ett av Sveriges fem nationella minoritetssprÄk i vilket forskning kring kulturella aspekter Àr av begrÀnsat omrÄdesfokus. De politiska ÀndamÄl som uttrycks i lagen om nationella minoriteter och minoritetssprÄk, Àmnar skapa en sprÄklig- och kulturell revitalisering. En ny rapport pÄvisar att kunskapsbristerna Àr stora dels gÀllande ansprÄk minoriteter efterfrÄgar, dels hur myndigheter arbetar med minoritetsrÀttigheter. Ett ledord i lagen Àr frÀmjandet och bevarandet av minoritetsgruppers kulturarv.  Till skillnad frÄn andra minoritetsgrupper urskiljer meÀnkieli inte en lika sÀregen kultur som exempelvis jiddisch eller romani-chib.

Denna uppsats utgÄr frÄn ett intersektionalitetsperspektiv, dÀr det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhÄllande till makt. FramvÀxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt pÄ utvecklingen frÄn slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poÀngterar vikten av en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling för storstÀderna och dess invÄnare. StÀderna bÀr pÄ ? det dubbla Ätagandet? d.v.s.

Inom flygbranschen arbetar man kontinuerligt med sÀkerhet och förbÀttringar för att öka sÀkerheten ombord pÄ flygplanen. Tidigare sÄg man oftast till ett enskilt misstag som ensamt fick vara enda förklaring till att en olycka intrÀffade PÄ senare Är har man börjat se till helheten och försöka finna de faktorer i organisationerna som kan vara bakomliggande orsaker till att dessa misstag begÄs. MÄnga studier har gjorts och man har insett vikten av attha en fungerande sÀkerhetskultur inom flygbolagen för att hindra att olyckor och incidenter intrÀffar. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur den nationella kulturen pÄverkarflygbolagens kulturer och de inom flygbolagen rÄdande sÀkerhetskulturerna. En undersökninghar gjorts dÀr svenska piloter verksamma i asiatiska flygbolag svarat pÄ en enkÀt bestÄende av97 frÄgor.

Syftet med denna uppsats Ă€r att klargöra hur normbrytande kĂ€rlek, och dĂ„ frĂ€msthomo- och bisexualitet men Ă€ven transvestitism framstĂ€lls samt hur de könsmĂ€ssigtskiljer sig i del V- Älskande par, VI- Bröllop pĂ„ Ekered och VII - Av samma blod urAgnes von Krusenstjernas romansvit Fröknarna von Pahlen. Detta har genomförtsgenom att studera hur homosocialiteten, den heterosexuella matrisen samtperformativitet pĂ„verkar karaktĂ€rer beroende pĂ„ deras könstillhörighet.Uppsatsen har visat att stora skillnader finns i framstĂ€llningen mellan Ă„ ena sidanmanlig samt Ă„ andra sidan kvinnlig homo- och bisexualitet samt transvestitism..

BakgrundBröstcancer Àr den vanligaste orsaken till dödlighet i cancer hos kvinnor. Framsteg inom diagnostik- och behandlingsmetoder har resulterat i bÀttre överlevnad varför allt fler lever med följderna av sin cancerbehandling. Standardbehandling vid bröstcancer Àr i första hand kirurgi och genomförs vanligtvis i kombination med adjuvant behandling. Bröstcancerbehandling kan resultera i stora förÀndringar av en persons kroppsbild. Kroppsbild innebÀr en uppfattning och upplevelse av den egna kroppen samt sÀtt att uppfatta och hantera den fysiska och sociala verkligheten.

Syftet med detta examensarbete Àr att utreda Uppsalaelevernas tillgÄng till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur vÀl integrerade skolbiblioteken Àr i undervisningsverksamheten. FrÄgestÀllningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lÀrare samarbetar pÄ Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i lÀsförmÄgeuppgifterna i de nationella Àmnesproven i svenska i Äk 3 och Äk 5.Aktuell biblioteksforskning i sÄvÀl Sverige som Nordamerika lÀgger tonvikt vid att samarbete mellan lÀrare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, sÀrskilt vad gÀller Literacy, det vill sÀga det vidgade lÀsbegreppet som omfattar lÀsförstÄelse och kunskaper om hur man anvÀnder information. Data har inhÀmtats med hjÀlp av en enkÀt som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. EnkÀten omfattar flera frÄgor med fritextsvar och de fylliga svaren frÄn informanterna har analyserats kvalitativt.

Den hÀr uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gÀller sprÄkkunskaper, sprÄkutveckling och kognition hos tvÄsprÄkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta nÄgra forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala lÀn, dÀr syftet Àr att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmÄlsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker ocksÄ möjligheten för modersmÄlsstöd i de nationella minoritetssprÄken.Litteraturen visar att mÀngden input Àr viktig vad gÀller sprÄkkunskaper i allmÀnhet, samt att risken Àr stor för sprÄkbyte ifall det inte finns nÄgot stöd utifrÄn för att stötta utvecklingen av ett minoritetssprÄk i ett majoritetssprÄksamhÀlle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svÄrt att följa styrdokumenten fullt ut i frÄga om att barn med annat modersmÄl ska kunna utveckla sitt modersmÄl. Inputen riskerar att bli vÀldigt begrÀnsad, sÄ som de undersökta kommunerna arbetar med modersmÄlsstödet idag..

Finland och Sverige har mycket gemensamt ? historiskt, kulturellt och geografiskt till exempel. ÄndĂ„ finns pĂ„tagliga skillnader mellan hur problematiseringen av sĂ€kerhetspolitiken yttrar sig i de bĂ„da lĂ€nderna. I denna uppsats analyseras den sĂ€kerhetspolitiska retoriken med Carol Lee Bacchis socialkonstruktivistiska metod för politisk analys. Analysen sker utifrĂ„n tvĂ„ teoretiska perspektiv, liberalism och realism, och hur dessa ser pĂ„ staten, internationellt samarbete och sĂ€kerhetsbegreppet.Genom att analysera hur de bĂ„da lĂ€ndernas nuvarande politiska ledning skriver om sĂ€kerhetspolitik identifieras vilket huvudsakligt perspektiv pĂ„ internationella relationer som ligger till grund för doktrin och sĂ€kerhetspolitiska övervĂ€ganden.

Uppsatsen behandlar balansen mellan EG-rÀtt och nationell processrÀtt. Genom att göra en grundlig utredning av artikel 234 samt att utreda vilka grunder som fanns för det motiverade yttrande kommissionen riktade mot Sverige i anledning av svenska domstolars hantering av artikel 234 vill jag visa pÄ den beroendestÀllning som finns mellan nationella domstolar och EG-domstolen. Uppsatsen belyser ocksÄ de svÄrigheter ett system, som bygger pÄ förtroende och i stort sett saknar sanktioner, utsÀtts för nÀr det utmanas av nÄgon sida.De frÄgor som behandlas i uppsatsen Àr: Var den kritik som riktades mot Sverige avseende tillÀmpningen av artikel 234 befogad? Vilken betydelse hade den lagÀndring, som genomfördes efter kritiken, för kommissionens beslut att avsluta Àrendet? Har de lagstiftningsÄtgÀrder som genomfördes i samband med kritiken nÄgon effekt pÄ den faktiska tillÀmpningen av artikel 234 i svenska domstolar? Finns det sanktioner mot en medlemsstat om ett brott mot artikel 234 kan konstateras? Vilken betydelse har artikel 234 för det fortsatta samarbetet mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna?EG-rÀtten Àr sedan Sveriges intrÀde i Europeiska unionen en del av den svenska rÀttsordningen. För att det EG-rÀttsliga systemet skall fungera förutsÀtts ett fungerande samarbete mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna.