Uppsatsen ?Jude eller same, i religionsundervisningen, dÄ fÄr ni inte vara med?!? utgÄr frÄn de nationella minoriteterna i Sverige och hur de framstÀlls i lÀroböckerna för eleverna som lÀser religionskunskap A pÄ gymnasiet. Uppsatsen Àr gjord med en jÀmförande litteraturstudie bland fem religionskunskapsböcker för gymnasiet. Med Anthony Giddens teori om minoriteter och etniciteter kommer att tolka hur lÀroböckerna framstÀller minoritetsreligionerna. Problemformuleringen grundar sig i hur lÀroböckerna framstÀller Sveriges minoriteters religioner med inriktning pÄ samernas religion och judendomen.

I nationens intresse: (En beskrivning och analys av texter frÄn regeringen ochFörsvarsberedningen 2008 vad avser ?nationella intressen? i svensk sÀkerhetspolitik.)Att försvara svenska vÀrden och intressen Àr nu jÀmte försvaret av Sverige FörsvarsmaktensfrÀmsta uppgift. Nu nÀr begreppet ?nationellt intresse? verkar ha fÄtt en ny och viktig roll i svensksÀkerhetspolitik sÄ Àr det angelÀget att undersöka mer systematiskt pÄ vilket sÀtt det förhÄller sig.Det Àr med denna bakomliggande tanke som Àmnet för uppsatsen Àr valt, dvs. att undersöka vilkenroll den klassiska termen ?nationella intressen? spelar i nutida svensk försvars ochsÀkerhetspolitik.Som grund för undersökningen har jag har analyserat officiella tal, artiklar och uttalanden utlagdapÄ regeringens hemsida frÄn januari 2008 till november 2008 av Sveriges statsminister,utrikesminister och försvarsminister.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera nÄgra olika lÀrares underlag för slutbetyg i matematik i grundskolan och hur viktningen av olika delar i detta underlag gÄr till. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem matematiklÀrare vilka analyseras och jÀmförs med styrdokument och tidigare forskning för att fÄ en bild av hur det ser ut i praktiken och hur det bör se ut i teorin. Utsagorna kategoriseras utifrÄn olika tillvÀgagÄngssÀtt hos de fem lÀrarna och diskuteras huruvida de följer styrdokument och Skolverkets föreskrifter eller ej. Vad som framkommer Àr olika beroende pÄ lÀrare, men att det över lag Àr provdominerande underlag de anvÀnder sig av vilket oftast inte testar de kunskaper som ska testas enligt styrdokumenten. NÄgra lÀrare sÀtter Àven betyg pÄ delvis fel grunder, genom att till exempel anvÀnda nationella provet som en direkt avgörande faktor för betyget..

En jÀmförelse mellan tvÄ östafrikanska författare, en manlig och en kvinnlig och deras gestaltande av kvinnans tunga arbetsbörda i det afrikanska samhÀllet, med specifik betoning pÄ arbetet som sker i anslutning till mat och mÄltider. Syftet Àr att se om kvinnans arbetsbörda gestaltas olika utifrÄn kön. JÀmförelsen sker till största del med hjÀlp av feministisk teori men Àven tillÀmpning av postkolonial teori..

BAKGRUND:Idén till denna undersökning vÀcktes under ett litteraturseminarium som behandladebedömning av elevers kunskaper i matematik. Vi blev sÀrskilt intresserade av de nationelladiagnosmaterialen i matematik för de lÀgre Äldrarna. Som blivande lÀrare ville vi ta chansenatt fÄ mer kunskap om dessa.SYFTE:VÄr avsikt Àr att undersöka de nationella diagnosmaterialen i matematik, som inriktar sig motgrundskolans lÀgre Äldrar, i relation till kursplanen i matematik och i relation till aktuellmatematikdidaktisk forskning.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med inspiration av komparativ textanalys.RESULTAT:Vi kom i vÄr undersökning fram till att inget av diagnosmaterialen diagnostiserar hela detkunskapsinnehÄll som enligt kursplanen i matematik skall ingÄ i grundskolansmatematikundervisning upp till Är 5. Inte heller tar de hÀnsyn till alla de fem uttrycks- ochrepresentationsformer som utgör den matematikdidaktiska forskningen i vÄr undersökning. EnanvÀndning av dylika material krÀver en medvetenhet hos anvÀndaren..

Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fÀltet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fÀltet. Teoretisk utgÄngspunkt Àr Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fÀlt. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras förÀldrars utbildning.Uppsatsen visar att kvinnors och mÀns olika intressen Àr relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fÀltet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsomrÄden jÀmfört med mÀn Àven dÄ de arbetar inom samma vetenskapsomrÄde.Kvinnor Àr mindre intresserade Àn mÀn av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och mÀn ökar nÀr deras mödrar eller fÀder har en lÀgreutbildning, nÀr mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller nÀr deras fÀder haren mer traditionellt manlig utbildning.Analyserna av det akademiska fÀltet visar ocksÄ att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna Àr fattigast pÄ ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgÄngarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fÀltet. VetenskapsomrÄden dÀr kvinnor dominerar inomprofessorskÄren har lÄg tillgÄng till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag.

En betydande del av Sveriges nationella ungdomspolitik syftar till att ge ungdomar större inflytande över samhÀllsutvecklingen. De mÄlformuleringar som staten skapat genom bland annat regeringens liggande ungdomspolitiska proposition, har intresserat oss. Denna uppsats behandlar de normer som staten, genom olika dokument och skrifter, konstruerar för hur ungdomars politiska engagemang bör organiseras och tas till vara.Med hjÀlp av kvalitativ textanalys har vi sökt identifiera dessa normer i vÄrt utvalda material, för att sedan pÄ en hög abstraktionsnivÄ diskutera vad dessa kan fÄ för effekter för det demokratiska styrelsesÀttet. VÄr slutsats Àr att det saknas en medvetenhet om de vidare implikationer som den nationella ungdomspolitiken fÄr, och vi efterlyser dÀrmed en bredare diskussion i Àmnet..

Denna undersökning syftar till att undersöka nationella skillnader i moralutveckling och innehÄll i moraliskt resonemang. Studien omfattar 445 svenska och 148 amerikanska ungdomar i Äldern 14-19 Är. De svenska fpp Àr hÀmtade frÄn högstadium och gymnasium i StockholmsomrÄdet, och de amerikanska frÄn tvÄ katolska privatskolor i New York. Dessa tog del av ett moralfrÄgeformulÀr av Gibbs (Gibbs & Widaman, 1982; Socio-moral Reflection Measure; SRM) som Àr en reviderad version av Kohlbergs intervjumetod för bedömning av en individs moralutveckling och kvalitativa, moraliska synsÀtt i frÄgor rörande moral. Vid analysen förelÄg inga nationella skillnader i moralutvecklingsnivÄ.

Den hÀr studien belyser killar inom ridsporten och deras förhÄllningssÀtt till hÀstar och ridsport. Den utreder ocksÄ hur deras introduktion i ridsporten sÄg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten Àr den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som nÄgot feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som gÄr mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien Àr en kvalitativ intervjuforskning och baseras pÄ Ätta intervjuer med enbart killar.

En nationell vÀrdegrund för Àldreomsorgen skrevs in i socialtjÀnstlagen 2011. Den nya bestÀmmelsen innebÀr att omsorgen ska inriktas pÄ att den Àldre ska leva ett vÀrdigt liv och kÀnna vÀlbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella vÀrdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vÀgledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens VÀrdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska vÀrden och normer inom Àldreomsorgen.

In recent years, more of high stakes (National exam- NP) have been introduced in Sweden and now (2015) the government has decided that the NP in social sciences- and natural science in 6th grade is optional in order to reduce teachers' administrative burden. Based on these reforms, to have more tests in more grades and also on the decision to remove the test, the purpose of this study is to examine how teachers perceive the work of the (NP).A quantitative research was done in the form of questionnaires. The study was based on questionnaires regarding the time for working with the NP and of the intention that the NP should be a support for teachers.The result of the study is linked to school development and the constructivist theory of learning. The results show that teachers perceive work with NP takes a lot of time, where as the time for administration seems to take slightly lesser time than the time for assessing the exams. The results also indicate that teachers perceive NP as supportive, mainly in relation to the curriculum.

Forskning har visat att intensivvÄrdspatienter upplever en mÀngd problem efter sin vÄrdtid pÄ intensivvÄrdsavdelningen. Dessa problem, som ökad stress, sömnsvÄrigheter, delirium och post traumatiskt stressyndrom kan ge en försÀmrad livskvalitet efter vÄrdtiden. Syftet Àr att utifrÄn aktuella forskningsresultat beskriva olika sÀtt för uppföljning av intensivvÄrdspatienter för att utforma en handlingsplan för uppföljning som syftar till att om möjligt minska lidandet för intensivvÄrdspatienterna efter utskrivning frÄn IVA. Författarna fann ett flertal olika sÀtt att bedriva uppföljning efter vÄrd pÄ intensivvÄrdsavdelning som till exempel att föra dagbok, mottagning, telefonuppföljning och inrÀttande av tjÀnst som sambandssjuksköterska samt uppföljningsenhet. De olika uppföljningsenheterna var uppbyggda och fungerade pÄ olika sÀtt.

Studien underso?ker om det finns skillnader mellan kvinnliga och manliga nyhetsreportrar i deras rapporterande om samma ha?ndelse och hur dessa i sa? fall ter sig. Genom en kvalitativ textanalys har 20 nyhetsartiklar analyserats inneha?llsma?ssigt, bera?ttartekniskt och framsta?llningsma?ssigt. Artiklarna har analyserats utifra?n en del av de teorier som finns om kvinnligt och manligt spra?k och rapporterande. .

Vi har i detta arbete jÀmfört resultat i DLS-prov, moment lÀsförstÄelse, för ett antal elever i Är 3 med deras resultat gÀllande lÀsförstÄelse vid de nationella proven. Vi ville se om dessa tvÄ prov bedömer lÀsförstÄelsen pÄ samma sÀtt, för att se om DLS kan vara anvÀndbart som test för att hitta elever som behöver stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. VÄrt resultat visar att det finns en överensstÀmmelse mellan vÄra elevers resultat pÄ DLS-provet och samma elevers resultat pÄ lÀsförstÄelsedelarna i de nationella proven för Ärskurs 3, 2011. Sambandet Àr signifikant starkare nÀr vi jÀmför med resultaten pÄ enbart Delprov B (lÀsning av skönlitterÀr text) Àn dÄ vi jÀmför med resultaten för hela lÀsförstÄelseavsnittet respektive Delprov C (lÀsning av faktatext). Resultatet för vÄra elever tyder pÄ att DLS kan vara anvÀndbart som test för att hitta elever som behöver stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse av skönlitterÀra texter. Det Àr mer tveksamt om DLS Àr anvÀndbart för att fÄnga upp de elever som har svÄrigheter med lÀsförstÄelsen dÄ det gÀller lÀsning av faktatext. Det behövs dock mer tidskrÀvande och komplexa bedömningsformer för att vi ska kunna hjÀlpa eleverna att utveckla alla de förmÄgor och fÀrdigheter som finns i kursplanemÄlen.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat stÀlls frÄgor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kÀrnvÀrden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsÀttningar inom diskursen kartlÀggsocksÄ.Uppsatsen anvÀnder sig av diskursanalys som metod för att frilÀgga de element som nÀmnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sÄdan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts Àr fyra böcker som frÀmst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundlÀggande förÀndring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osÀkerhet nÀr det gÀller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men ocksÄ ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, Àr ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen NÄgra förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhÄllandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osÀkeroch att de senaste Ärens förÀndringar för första gÄngen inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..