SAMMANFATTNING  Bakgrund: Patienter på kirurgavdelningar är komplexa såtillvida att de förutom den kirurgiska åkomman kan ha olika medicinska diagnoser vilket ofta komplicerar både vården, behandlingen samt medför svårigheter i att upptäcka ett försämrat tillstånd. För att kunna bedöma patientens tillstånd och få en uppfattning om hur denne mår måste objektiva och lätt mätbara parametrar användas.Modified Early Warning Score (MEWS) är ett poängsystem som mäter några av patientens vitala funktioner och baseras på sex mätbara/bedömningsbara  funktioner: andningsfrekvens, puls, systoliskt blodtryck, kroppstemperatur, vakenhet och urinmängd. Poängsumman varierar mellan 0 och 17, där 0 är normalt. Syfte: Att kartlägga fördelningen av poäng enligt MEWS hos akuta patienter med kirurgiska åkommor på två kirurgavdelningar på ett universitetssjukhus i Sverige samt undersöka vilka åtgärder som vidtagits vid respektive poäng enligt MEWS. Metod: Retrospektiv journalgranskningsstudie  där dokumentation av mätningar med MEWS för 94 patienter granskades. Resultat: Totalt återfanns 229 poäng enligt MEWS varav 76 var från mätningar vid ankomst till avdelning och resterande  153 från mätningar under fortsatt vårdtid. Antalet MEWS-mätningar per patient varierade mellan  1 och 31. Nitton åtgärder som ingår i sjuksköterskans profession kopplade till en poäng enligt MEWS återfanns.

Att värdera investeringar i IS skiljer sig åt från värderingar av andra typer av investeringar. IS kan vara väldigt komplexa och därför kan värdet av en investering i IS vara svårt att värdera. Den svårvärderade nyttan som IS orsakar har tidigare sällan varit accepterad att ta med i värderingar på grund av att den inte direkt går att kvantifiera. För att på ett strukturerat sätt uppskatta den svårvärderade nyttan med IS-investeringar har värderingsmetoder för IS-investeringar utvecklats. En av dem är en svensk innovation, PENG-modellen (Prioritering Efter NyttoGrunder).

Syftet med studien är att beskriva aktuella aktörers samverkan fo?r kompetensförsörjning inom Västmanlands län. Studien är av kvalitativ karaktär och baseras på semistrukturerade intervjuer med representanter från aktuella aktörer som spelar en viktig roll för tillväxten i länet. Den teoretiska referensramen för studien är trippelhelix-modellen för samverkan. Resultatet analyserades med en SWOT-analys för att visa på svagheter och styrkor med samverkan för kompetensförsörjningen i Västmanlands län samt för att kunna ge förslag på hur den kan utvecklas.Studien visade att arbetet med trippelhelix-modellen inte sker medvetet i samverkansforumen då vissa aktörer inte kände till modellen, vilket var ett önskema?l från de respondenter som arbetade med den idag.

Integritetsfrågor i arbetslivet har uppmärksammats väsentligt under den senaste tiden. En kontrollåtgärd som har debatterats särskilt är medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare påkallar för kontroll av arbetstagare. I nuläge finns det ingen specifik lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att påkalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som även innehåller förslag på bestämmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet.Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att begära drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. Frågeställnigen analyseras huvudsakligen utifrån huruvida rättssäkerhetsskäl kan motivera lagstiftning.

De svenska universitets- och högskolebiblioteken har genomgått stora förändringar, inte minst under de senaste decennierna. Utvecklingen av informationsteknologin, utbildningsväsendets expansion samt nya pedagogiska modeller inom universitet och högskolor har medfört förändrade förutsättningar för bibliotekarierna att utöva sitt yrke. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att ur ett professionsteoretiskt perspektiv undersöka hur bibliotekarierna själva upplever att den pedagogiska rollen samt användarundervisningen har förändrats. Jag har även haft för avsikt att undersöka vad de upplever som pådrivande i utvecklingen av den pedagogiska rollen och användarundervisningen. Föremål för min undersökning har varit bibliotekarier anställda vid Medicinska biblioteket, Umeå universitetsbibliotek.

I växtfamiljen Solanaceae ingår en rad giftiga växter. Några av dessa arter har spelat viktiga historiska roller, som berusningsmedel, läkemedel och heliga växter. I denna rapport behandlas alruna (Mandragora officinarum), belladonna (Atropa belladonna), bolmört (Hyoscyamus niger) och spikklubbor (Datura spp.). Dessa växter har mycket liknande ämnessammansättning, vilket har lett till liknande användning runt om i världen. Många kunniga farmaceuter har hittat relevanta medicinska användningsområden för växterna genom historien, främst som smärt- och spasm-dämpande medel. Andra har hittat religiösa användningsområden för dem, som hallucinogener och religiösa symboler. De så kallade häxorna, sägs ha använt vissa av dessa växter, bland annat till de beryktade flygsalvorna.

Det här examensarbetet är utfört på programmet Grafisk design och kommunikation vid Linköpings Universitet under vårterminen 2009. Syftet var att ta reda på hur väl de olika delarna i en processmodell från boken The Fundamentals of Creative Advertising av Ken Burtenshaw, Nik Mahon och Caroline Barfoot kunde appliceras på ett projekt, vilka delar som inte fungerade i praktiken och vilka för- och nackdelar som fanns.För att pröva processmodellen valde vi att genomföra en fallstudie i form av ett skarpt projekt på reklambyrån Acne Advertising. Genom att tillämpa modellen under arbetets gång fick vi en bra bild av hur modellen fungerar i praktiken.Våra slutsatser är att Burtenshaw med fleras processmodell är en välfungerade modell som går att applicera på ett typiskt projekt inom reklam. Alla steg i processen är genomtänkta och hakar i varandra på ett naturligt sätt. Där den ena tar slut tar den andra vid genom att utveckla den framtagna informationen i föregånde steg.

Simulering är ett viktigt verktyg för verifiering och validering. Tid och pengar kan sparas om simulering kan användas istället för flygprov. För att simuleringen ska ge korrekta resultat krävs korrekta modeller. I denna rapport presenteras en ny modell för JAS39 Gripens hjälpkraft- och motorstartssystem, APESS. Målet med arbetet var att skapa en mer avancerad modell av APESS och dess kontrollenhet APECU.

Handledare: Andreas Hagberg.

Tidigare forskning tyder på att det med relativt stor träffsäkerhet går att förutspå en finansiell kris för ett företag. Finansiell kris har man då definierat som konkurs och använt sig av finansiella nyckeltal för att räkna fram ett specifikt värde som i sig skulle indikera ifall ett bolag stod inför hög, medel eller låg risk för att försättas i konkurs.I denna uppsats studeras nio bolag som avnoterats från Stockholmsbörsen på grund av konkurs under åren 1997 till 2008. Detta i syfte att testa om de tidigare vedertagna teorierna kring konkursprediktion även kan appliceras med framgång på bolag noterade på Stockholmsbörsen. Modellen som författarna använt sig av kallas Z-scoremodellen och är en modell innehållande fem viktade finansiella nyckeltal, framtagen av professor Edward I. Altman.

I och med Försvarsmaktens omställning till insatsförsvar med internationella åtaganden har sannolikheten för att marina förband ska nyttjas för väpnad strid ökat markant. Med detta följer ett än större behov av att kunna hantera sådana prövningar. I den här uppsatsen provas idealtypsanalys som metod att mäta korvetten HMS Stockholms effektivitet ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Idealtypen, referensfartyget ?HMS Excellence?, skapas genom att använda 7s modellen (Waterman et al.) för att åskåda organisationen och resultat från den Amerikanska studien ?Excellence in the Surface Navy? (Gullickson & Chenette) som indikatorer för effektivitet.

Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn.Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn.

Det skrivs väldigt mycket positivt om strategiska allianser, trots detta är det uppskattningsvis 70 procent av alla allianser som spricker. Vilka är de bakomliggande orsakerna till detta? För att utreda det har vi konstruerat en modell som uppskattar betydelsen av kritiska faktorer på olika nivåer i den strategiska alliansen. Modellen består av åtta kritiska faktorer (parametrar) och fyra nivåer beroende av samarbetsintensiteten. Under utvecklingsarbetet av vår modell kopplade vi först ihop de kritiska parametrarna med de olika samarbetsnivåerna.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att skapa förslag till riktlinjer för belöningssystem inom offentlig verksamhet. Delsyftet är att utifrån studieobjektet Skåne läns allmänna försäkringskassa undersöka hur de anställda motiveras och belönas. Metod: Uppsatsens övergripande tillvägagångssätt är att beteckna som deduktivt. Vi har genomfört en studie med både kvalitativa och kvantitativa inslag. Den kvalitativa metodansatsen tillämpas i våra djupintervjuer med lokalkontorschefer och anställda på regionkontoret.

Bakgrund: En betydande orsak till många skador och anmälningar som görs inom vården är när muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsäkerheten blir lidande. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom hälso- och sjukvården för att strukturera upp information och presentera viktig fakta på ett snabbt och effektivt sätt, vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, där data har samlats in via en enkät som bestod av elva frågor där sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningsbart svar.