Rand, Mattias & Gustavsson Yvonne (2011). Hur specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i matematik. (How remidial teachers work with a action programmes in matehematics). Skolutveckling och ledarskap, specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi har i vårt arbete undersökt hur specialpedagoger i en kommun arbetar med åtgärdsprogram i matematik. Vi belyser olika faktorer såsom erfarenhet, lärmiljö, språklig miljö, arbetsstruktur, delaktighet samt pedagogisk kartläggning, som har betydelse för upprättandet av åtgärdsprogram.

Äldre äter ofta tre mål om dagen varav ett som är varmt/tillagat. Detta ställer höga krav pånäringsinnehållet. Under en lunch/middag bör äldre få i sig 430 -540 kcal samt 25 ? 30 gram protein enligt svenska näringsrekommendationer. Äldre med hemtjänst kan få färdigrätter av märket Varsågod tillverkade av Elite hotel levererade hem till sig via hemtjänsten i kommunen.

I detta examensarbete undersöktes förutsättningarna och viljan till förändring av skolgårdar i Upplands Väsby kommun till så kallade Gröna skolgårdar. Som Grön skolgård definieras en skolgård där skolans utemiljö innehåller estetiska, miljömässiga och pedagogiska funktioner.Användningen av skolgården som plats för konkret lärande är intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. Därför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och även utomhuspedagogikens dolda ställning i läroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvärderingen av en enkät om skolgården som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar på ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgårdens nuläge och förändringspotential. Enkätsvaren jämfördes med ansökningar och förslag till skolgårdsförändring från andra skolor i kommunen och ställdes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgårdsförändring finns och förutsättningarna för Gröna skolgårdar i Runbyskolan och hela Upplands Väsby kommun är bra, men att det kanske behövs organisatoriska förändringar i ansvarsfördelningen beträffande skolgårdsarbete som redan har genomförts i några andra kommuner i Sverige för att nå snabbare synliga resultat..

Denna rapport utgörs av en kvantitativ statistisk studie som är baserad på befolkningsstatistik. Studien är byggd på den nyproduktion som pågått under tidsperioden 2004-2006 samt det planerade bostadsområdet Gävle Strand som har planerad byggstart hösten 2006. Syftet har varit att analysera effekterna av nyproduktionen i Gävle kommun genom att studera hur faktorerna som berör val av upplåtelseform, geografisk belägenhet, boendesammansättning samt åldersfördelning har påverkat utvecklingen. Genom att dela in nyproduktionen i olika distrikt, med undantag för Gävle Strand som utgör ett eget distrikt, har jämförelser gjorts för att se om utvecklingen skiljer sig åt i olika delar i kommunen. Studien är byggd på statistik vilket gör att den inte tar hänsyn till samtliga faktorer som är av betydelse vid en flytt.

I denna C-uppsats studeras samverkan mellan biståndshandläggare i Gävle kommun och vårdplanerare i Landstinget Gävleborg. Studien belyser framförallt samverkan vid det möte som hålls på sjukhuset kring de patienter som är utskrivningsklara från slutenvården och som är i behov av fortsatt hjälp och stöd från kommunen och/eller primärvården. Mötesformen benämns Samordnad vårdplanering (SVP) och även om det ibland är fler aktörer involverade vid detta möte, till exempel arbetsterapeuter och primärvårdskoordinatorer, så har vi avgränsat studien till att gälla just dessa två professioner. Fokus ligger således på samverkan och studiens syfte är: att studera samverkan mellan biståndshandläggare och vårdplanerare i det gemensamma arbetet kring kunden/patienten.Studien är kvalitativ till sin karaktär och kan ses som både deskriptiv och komparativ. Tre fokusgruppintervjuer har utförts för att få kunskap om de båda professionernas uppfattningar och åsikter.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Detta är en D-uppsats inom ämnet sociologi och syftet är att undersöka hur människor i glesbygdskommuner i Norrbottens län ser på de möjligheter och hinder som finns. Varför väljer människor att bo i glesbygdskommuner trots en nedåtgående befolkningstrend? De frågeställningar som jag har använt mig av är: Vilka hinder och möjligheter när det gäller att leva och verka ser medborgare i glesbygdskommuner? Hur ser glesbygdens framtid ut? Varför väljer människor att bo i glesbygd? På vilket sätt kan glesbygdskommuner öka sina möjligheter och minska de hinder som finns för att få fler människor att flytta dit? Jag har valt att undersöka Överkalix kommun som är en av de hårdast drabbade kommunerna i Norrbottens län. Metoden som jag har använt är kvalitativ metod och intervjuer med tio informanter. I det teoretiska ramverket har jag bland annat använt mig av begreppen tillit, ontologisk trygghet, anonymitet och det mänskliga medvetandet.

Syftet med studien har varit att ta reda på vad som hänt efter framgångsåret 2005 när Sävsjö kommun blev vald till årets företagsvänligaste kommun av Veckans Affärer. Min utgångspunkt har varit en rapport jag skrev våren 2008, där syftet var att titta på orsakerna till kommunens framgång samt hur detta hade påverkat Arbetsförmedlingen lokalt. Svaren i det tidigare utförda arbete har legat till grund för frågeställningarna i detta arbete där kvalitativa intervjuer genomförts med företrädaren för Sävsjö Näringslivs AB, kommunstyrelsens ordförande, en person på Arbetsförmedlingen, verksamhetsledaren för Science Park systemet samt med två företagare. Resultatet i studien pekar på att samtliga frågeställningar som arbetats med varit viktiga i bevarandet och utvecklingen av ett gott företagsklimat inom Sävsjö kommun, men samtidigt finns tre ingredienser som varit avgörande. Två av orsakerna framkom redan i det tidigare utförda rapportarbetet, nämligen samverkan som lett fram till målmedvetet arbete.

Det är inte bara privata företag som måste ta hänsyn till miljön och minimera sinakostnader. Även offentliga verksamheter som Sveriges olika kommuner måste bidra tillatt värna om miljön. Kommuner har också kunder i form av skattebetalare som villkunna bo och trivas i sin kommun. Därför behöver kommunerna se skattebetalarna somen kund som betalar för tjänsterna kommunen tillhandahåller.På samma vis behöver kommunerna också reflektera över sina kostnader precis som ettvanligt företag eller en organisation. Därför är investeringar i miljöförbättrande åtgärderav största vikt.Växjö kommun marknadsför sig som Europas grönaste stad och har därför mycket attleva upp till.

Bakgrund: Vi bor alla i en kommun och tar dagligen del av den kommunala servicen. Vi får våra sopor hämtade, vi har fungerande vatten och avlopp, vägarna underhålls, barnen har tillgång till dagis- och skolverksamhet och våra äldre har tillgång till äldreomsorg. Målet med den kommunala verksamheten är att producera service/nytta inom områden som anses vara gemensamma angelägenheter för oss kommuninnevånare. För att åstadkomma detta finns gemensamma resurser i form av skattemedel, avgifter och statsbidrag. Men hur styrs då denna omfattande verksamhet som berör oss alla i så stor utsträckning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utforska begreppet politisk styrning inom kommunalverksamhet för att på så vis öka den allmänna kunskapen kring politisk styrning och hur den verkar i den kommunala kontexten.Genomförande: Studien har baserats på personliga intervjuer med högt uppsatta politiker och tjänstemän inom Norrköpings kommun.Resultat: Den politiska styrningen kan förstås som dels en formell politisk styrning dels en informell politisk styrning.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera användningen av lärplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjälp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer där fem elever, tre lärare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lärarna behärskade modern teknik i väldigt varierande grad. Lärarnas inställning till Fronter skilde sig också mycket åt. De intervjuade elevernas förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmänhet var förhållandevis lika.

AbstractRapport om den inre fysiska miljön i nybyggda förskolor. Syftet med examensarbetet är att ta reda på om kommunen och byggherrarna tar till vara på pedagogernas erfarenheter om förskolan och dess verksamhet. Metoderna som valdes var observationer och intervjuer. Fyra förskolor byggda under 2000-talet observerades och pedagoger från respektive förskola intervjuades. Ämnen som behandlades var: tanken bakom utformningen av rummen samt på vilket sätt pedagogerna och barnen var delaktiga.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Idag är det allt viktigare att en kommun har en väl fungerande rekryteringsprocess. Det har utvecklats ett mer strategiskt tänk med väl utarbetade planer för hur rekryteringen skall gå till. Detta för att kunna säkerställa att rätt person anställs till rätt plats då en felrekrytering kan orsaka lidande både för personen och organisationen.Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera hur Luleå kommun arbetar med rekrytering samt få en distinkt uppfattning om hur deras utarbetade arbetsprocess för rekrytering har tillämpats på förvaltningarna.Datainsamlingen till denna uppsats har skett via nio semistrukturerade intervjuer som skett med personer anställda på kommunen med någon form av tjänst som innefattar personalarbete samt att de har insyn i förvaltningens rekryteringsarbete. Som hjälp till att förstå organisationsformer och arbete inom personalarbete har teorier inom bland annat New Public Management, Max Webers byråkrati samt Elton Mayos Human Relationsskola studerats och har även varit till hjälp vid tolkning av resultatet.Resultatet visade att Luleå kommuns upprättande av riktlinjer för rekryteringsarbetet har varit välfungerande även om det finns förbättringsområden som skulle kunna förstärka deras rekryteringsprocess ytterligare. Förvaltningarna anställer till största del rätt person till rätt plats och arbetar utifrån de centralt utgivna riktlinjer som finns..

Uppsatsarbetet har syftat till att undersöka omfattningen av den psykiska ohälsan hos unga vuxna inom ålderspannet 17-20 år i en mindre kommun, samt att göra en jämförelse mot en storstadskommun. Efter jämförelsen mellan stad och land kom fokus att ligga på den mindre kommunen där vi sökte efter likheter och skillnader av respondenterna inom de olika gymnasieprogram som var representerade. Därefter kopplade vi samman den upplevda psykiska ohälsan med känslan av sammanhang samt framtidstro för att se om det fanns några samband mellan dessa faktorer. Metoden som har använts i studien är kvantitativ och har genomförts med enkäter i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet som studien uppvisar är att den psykiska ohälsan finns likväl i en mindre kommun som i en storstad.