Varför köper inte svenskar mer nÀrproducerad mat? Den globala trenden gÄr mot ett samhÀlle som ska vara mer sjÀlvförsörjande för att minska den negativa klimatpÄverkan. Hur ska vi fÄ svenskar att Àta livsmedel som Àr nÀrproducerade? Svaret Àr inte enkelt men att erbjuda konsumenter nÀrproducerade livsmedel Àr en bra början. VÄrt arbete ska resultera i en inspirationshandbok för landsbygdens matproducenter, den ska vara inspirerande och öppna nya vÀgar nÀr det gÀller att distribuera sina produkter.

Globaliseringen har lett till en hÄrd konkurrens pÄ marknaden, med allt högre krav frÄn kunder som följd. Stora företag försöker tillfredsstÀlla olika typer av kunder pÄ marknaden. Eftersom fÄ produkter kan tillfredsstÀlla alla kunder pÄ en marknad mÄste olika produkter riktas mot olika typer av kunder. Genom att segmentera kunderna i grupper som liknar varandra kan detta göras pÄ ett effektivt sÀtt.Denna studie syftar till att skapa förstÄelse till hur kundsegmentering anvÀnds pÄ företag i nulÀget, samt att se vilken koppling det finns mellan detta och den befintliga affÀrsplanen. Genom att se vilken roll kundsegmentering har i affÀrsplanen och dÀrmed i verksamheten kan en förbÀttring av arbetet med kundsegmentering ocksÄ bidra till en bÀttre affÀrsplan.Arbetet har genomförts pÄ Sandvik Coromant i Sandviken.

?I takt med avregleringen och privatiseringen av traditionellt statliga och kommunala verksamheter konkurrerar privata och offentliga aktörer i allt större utstrÀckning med varandra. Regeringen uppmÀrksammade detta vÀxande problem och för att rÄda bot pÄ detta infördes nya regler i konkurrenslagstiftningen som trÀdde i kraft den 1 januari 2010. Reglerna kretsar kring konfliktlösningsregeln vilken ger allmÀn domstol möjlighet att förbjuda en offentlig aktör att bedriva en viss verksamhet eller tillÀmpa ett förfarande som kan ha en konkurrenssnedvridande effekt pÄ marknaden. Verksamheter och förfaranden som Àr försvarliga utifrÄn allmÀn synpunkt eller förenliga med lag kan inte förbjudas med konfliktlösningsregeln.Författaren har utrett vilken typ av verksamheter och förfaranden som fÄngas av konfliktlösningsregeln och vilka problem som kan uppstÄ vid en tillÀmpning av konfliktlösningsregeln.Författaren har under uppsatsens gÄng kommit fram till att konfliktlösningsregeln fÄngar alla sÀljverksamheter och förfaranden som innebÀr att den offentlige aktörens sÀljverksamhet eller förfarande utgör en begrÀnsning av konkurrensen.

Personal Àr ett viktigt konkurrensmedel för att göra butiker unika pÄ marknaden. Hur personalen agerar i sitt kundbemötande har stark pÄverkan för kundens upplevelse inom och av butiken. Det finns ett flertal olika faktorer i mötet med kunden som kan utnyttjas för att förbÀttra denna upplevelse och dÀrmed pÄverka kunden till att komma tillbaka och göra Äterköp. Med andra ord kan ett bra kundbemötande skapa mer lönsamhet för butiker medan ett dÄligt kundbemötande kan skapa missnöjda kunder och göra att de hellre vÀljer att gÄ till en konkurrent. DÀrav har Àmnet kundbemötande valts dÄ detta kan vara ett starkt konkurrensmedel gentemot andra butiker pÄ marknaden Med utgÄngspunkt i kundgapet som kan beskrivas som gapet mellan förvÀntad service och upplevd service har olika faktorer tagits fram som kan minska gapet och dÀrmed uppfylla kundens förvÀntningar.

Bakgrund SmĂ„ företag Ă€r en stor del av det svenska nĂ€ringslivet, och trots att de stora svenska företagen utgör enbart 0,1 procent stĂ„r de för 40 procent av omsĂ€ttningen och de anstĂ€llda i det svenska nĂ€ringslivet. Det hĂ€r innebĂ€r stor konkurrenskraft gentemot de smĂ„ och medelstora företagen. Även EU engagerar sig i att öka de smĂ„ och medelstora företagens konkurrenskraft gentemot stora aktörer pĂ„ marknaden dĂ„ de pĂ„verkar marknadens ekonomiska tillvĂ€xt, innovation, sysselsĂ€ttning och sociala interaktion. Vi kan Ă€ven se svĂ„righeter för smĂ„ företag, som exempelvis ökad konkurrens genom globalisering, frĂ„n stora aktörer, e-handelsutveckling samt tillvĂ€xthinder. DĂ„ konkurserna inom handeln har ökat ser vi det som intressant att undersöka smĂ„ företagares konkurrenskraft pĂ„ den svenska detaljhandelsmarknaden.Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera faktorer för konkurrenskraft och analysera dess betydelse, samt belysa utvecklingsmöjligheter för smĂ„företag inom detaljhandeln pĂ„ den svenska marknaden.MetodArbetet utgĂ„r frĂ„n en deduktiv ansats dĂ€r en kvalitativ datainsamling har genomförts med utgĂ„ngs punkt i sekundĂ€rdata genom en litteraturstudie.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete utfört pÄ ingenjörshögskolan (Maskin), BorÄs i samarbete med företaget Unitraffic AB. Unitraffic AB utvecklar, tillverkar och marknadsför teknik för trafik- och hastighetsövervakning för den skandinaviska marknaden. Syftet med examensarbetet har varit att utveckla en servicelösning samt nykonstruktion för kringutrustning för en genomsnittshastighetsmÀtare, Trip-Track.Servicelösningen kommer att införas pÄ displayer som visar symptom pÄ lÀckage. Examensarbetet har ocksÄ resulterat i ett förslag till en bÀttre konstruktion pÄ displayhuset samt förslag pÄ nykonstruktioner av kapsling av huvuddator och kapsling för videodisplay..

I dagens konsumtionssamhÀlle blir det allt viktigare att positionera sig rÀtt i kundens medvetande för att uppnÄ den önskade imagen. Nuförtiden rÀcker det inte lÀngre att erbjuda funktionella vÀrden utan Àven de emotionella har fÄtt en betydande roll för kundens uppfattning av företaget. MÄnga företag slÄss om samma kunder och positionerar sig dÀrefter vilket ofta medför att de har liknande marknadspositioner och att deras varumÀrken uppfattas pÄ samma sÀtt.Svenska H&M och spanska Zara Àr de tvÄ största klÀdkedjorna pÄ den europeiska marknaden och i media skrivs det sÀllan om den ena utan att referera till den andra. Bilden som ges Àr att Zara Àr Spaniens svar pÄ H&M. De anses vara stora konkurrenter med en liknande image och affÀrsidé.

I uppsatsen beskrivs hur islamiska banker fungerar och hur de klarar de funktioner som banker i moderna vÀsterlÀndska marknadsekonomier fyller. Syftet Àr att undersöka om islamiska banker kan fÄ större betydelse Àn att förbli nischbanker. Slutsatsen Àr att de islamiska bankernas roll begrÀnsas av att man har högre kostnader Àn sina konventionella motsvarigheter, och att fortsatt expansion Àr beroende pÄ prestation och effektivitet. Som nischbank möter de en vÀxande marknad, men för att utgöra en reell konkurrent till konventionella banker krÀvs ytterligare utveckling och effektivisering..

Uppsatsen har för avsikt att segmentera dagens marknad för miljövÀnlig el. Detta för att se hurföretag kan positionera sitt varumÀrke pÄ marknaden. Teorin i uppsatsen omfattas avpositionerings-, varumÀrkesutvecklings- och segmenteringsteori. DÀr skapar vi Àven en bredsegmenterings-modell som vi kallar VMA-modellen med fyra olika segment och som baseras pÄtre tidigare segmenteringsmodeller. Med denna som grund gjordes en enkÀtundersökning i Uppsala och pÄ Internet.

Bakgrund och problem: Naturgas utgör omkring 24 procent av den totala energiförbrukningen i Europa och anvÀndningsomrÄdena Àr framförallt till produktion av elektricitet (Percebois, 2008). Naturgas har historiskt sett varit oljeindexerat, men marknaden har allt eftersom blivit avreglerad och en spotmarknad för naturgas har uppkommit. Trots avregleringen har oljepriset och naturgaspriset varit vÀl korrelerat, naturgas har prissatts efter oljan. 2008 började dock oljepriset stiga kraftigt vilket kom att leda till en sÄ kallad ?supply and demand shock? (Melling, 2010).

Elektroniska tjÀnster utgör en stor del av marknadsekonomin i större delen av vÀrlden sÄledes Àven pÄ den inre marknaden. Elektronisk handel, dÀr elektroniska tjÀnster ingÄr, har under de senaste Ären expanderat. U.S. Bureau of Census uppskattade att elektroniska tjÀnster genererat i drygt 600 miljarder kronor under Är 2005. Det Àr en ökning med 24.6 % frÄn föregÄende Är.

I detta examensarbete fokuseras staden, planen och marknaden. Mer konkret behandlas den offentliga planeringens makt i relation till marknadskrafter i den fysiska planeringen. Detta tema formuleras utifrÄn iakttagelser frÄn samtiden och underbyggs sedan med svensk och internationell forskning. De huvudsakliga frÄgestÀllningarna handlar om 1, den offentliga planeringens anvÀndning av det kommunala planmonopolet, 2, hur olika aktörer agerar i planprocessen, samt 3, om förhandlingar pÄverkar utfallet i planprocessen. Undersökningen genomförs som en enfallsstudie av en aktuell planprocess, en planprocess dÀr just relationer mellan offentliga och privata aktörer förvÀntats.

Parallellt med en stark tillvÀxt av lantbruket i EUs nya medlemsstater har, sedan halvtidsöversynen av den gemensamma jordbrukspolitiken, marknaden för insatsvaror stagnerat i Sverige. I Danmark kan skönjas en liknande utveckling bland annat genom en allt mer reglerad marknad för exempelvis handelsgödsel. Dessutom sker en kraftig strukturrationalisering hos tillverkarna av lantbruksförnödenheter. Den största aktören pÄ den svenska marknaden för insatsvaror till lantbruket Àr LantmÀnnen ek för. Motsvarande aktör pÄ den danska marknaden Àr Dansk Landbrugs Grovvaresellskab a.m.b.a (DLG). BÄda företagen Àr kooperativt Àgda av lantbrukare i respektive land.