?Det finns idag dubbelt sÄ mÄnga konstnÀrer Àn tidigare? , vilket enligt Dan Wolgers sÀkerligen har pÄverkat den mer liberala synen pÄ företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnÀrer. Att det Àr ett annat klimat Àn tidigare Àr de flesta överens om och frÄgan Àr hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnÀren att verka i företagsvÀrlden. Uppsatsens fokus ligger pÄ konstnÀrens förmÄga att kommunicera, vilket Àven har visat sig vara den starkaste lÀnken mellan konstnÀr och företagare.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnÀrerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras vÀrderingar och erfarenheter överensstÀmmer med det teoretiska fÀltet inom marknadskommunikation och konst.Vi har kunnat utlÀsa ett visst motstÄnd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstÄr ett hinder för konstnÀrer som vill anvÀnda sig av marknadskommunikation.

Det har blivit mer och mer vanligt med ny, datoriserad teknik i hemmen. Fler mÀnniskor har ett allt stressigare liv och inte lÀngre samma tid att ta hand om det egna hemmet. Behovet av en hjÀlpande hand med hushÄllsarbete har blivit allt större. TÀnk sjÀlv att komma hem frÄn jobbet eller skolan och sÄ har golvet blivit skinande rent utan att Ni knappt har behövt göra nÄgonting! Det finns idag flera olika robotar pÄ marknaden för detta ÀndamÄl. En av dessa Àr den autonoma dammsugaren, som Àr det vi inriktat vÄr uppsats pÄ.

Under lÄng tid tillbaka har det försökts att hitta en lÀmplig vÀrderingsmetod som skalltillÀmpas pÄ tillgÄngar och skulder för företagen. IASB reglerade att finansiella instrumentenför handel som derivatinstrument (optioner, terminer och swappar) skall vÀrderas till verkligtvÀrde frÄn anskaffningsvÀrde frÄn och med 1 januari, 2005 och syftet var att verkligt vÀrdegav relevantare information till marknaden och aktieÀgarna. En annan mÄlsÀttning var att gÄnÀrmare mot harmonisering av redovisningsreglerna. IFRS innebar en övergÄng till verkligtvÀrde-vÀrdering pÄ fler tillgÄngs- och skuldkategorier. IAS 39 standarden behandlarfinansiella instrument, dess redovisning och klassificering, vilket Àr ett exempel pÄ enkategori som har övergÄtt till vÀrdering till verkligt vÀrde.Det finns för- och motargument för bÄda principerna (verkligt- och anskaffningsvÀrde).FöresprÄkarna till verkligt vÀrde menar att det Àr verkligt vÀrde som ska tillÀmpas förvÀrdering av finansiella instrumenten eftersom det ger den bÀsta informationen till aktieÀgarnaoch marknaden om företagets verkliga vÀrde.

Branschen för bioteknik har lÀnge varit stark i Sverige men har under de senaste Ären utsatts för större konkurrens bÄde vad gÀller fler utlÀndska satsningar och konkurrens om kapital nödvÀndigt för utveckling. Branschen karakteriseras av mÄnga smÄ företag, innovationshöjd, höga tröskelkostnader för produktgodkÀnnande samt stark reglering av produkter pÄ marknaden. Företagen konkurrerar med olika strategier baserat pÄ produkt och dess marknad. Det Àr tydligt att smÄ företag i branschen inte sjÀlva tÀcker en hel vÀrdekedja utan fokuserar sin kompetens pÄ en del av kedjan. Företagen Àr i hög grad beroende av externa intressenter sÄ som partners, distributörer och myndigheter.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

NÀr den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron pÄ den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svÄrigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lÄn internationellt samtidigt som misstÀnksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivÄn i Sverige den högsta pÄ 15 Är vilket fick Riksbanken att höja styrrÀntan dagarna innan konkursansökan.NÀr den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers ansökte om konkurs den 15 september 2008 ökade oron pÄ den globala finansiella marknaden. Detta ledde till svÄrigheter för finansiella aktörer i Sverige att finansiera sin verksamhet eftersom det blev dyrare att ta upp lÄn internationellt samtidigt som misstÀnksamheten gentemot andra aktörer pressade upp riskpremierna. Vid denna tidpunkt var inflationsnivÄn i Sverige den högsta pÄ 15 Är vilket fick Riksbanken att höja styrrÀntan dagarna innan konkursansökan.Uppsatsens undersökning har till stor del bestÄtt av en litteraturstudie.

Denna studie granskar aktieanalytikers arbetsmetodik, deras pÄverkan pÄ aktiemarknaden samt deras upplevda yrkesproblematik. För att ÄskÄdliggöra detta har vi genomfört tio djupintervjuer med aktörer frÄn dagens finansbransch. Fem analytiker frÄn de större analyshusen samt fem experter frÄn diverse relaterade finansomrÄden har intervjuats. MÄlsÀttningen Àr att granska analytiker utifrÄn dessa tio respondenters olika perspektiv och dÀrmed tydliggöra analytikers roll i det finansiella maskineriet.Detta uppnÄs genom att fokusera pÄ tre delomrÄden: Hur analytiker faktiskt praktiserar sitt yrke och vad för vetenskaplig förankring de har (1), vad de har för pÄverkan pÄ aktiemarknaden (2) samt vilka svÄrigheter de upplever att yrket möter i dagslÀget och en nÀra framtid (3).Studien pÄvisar att variablerna bakom aktievÀrderingarna Àr viktigare Àn vÀrderingsverktyget i sig. Analytikers verktyg för analys Àr dÀrför bristande vilket har sitt ursprung i företagsekonomins ofullstÀndiga finansiella teorier.

Den svenska naturgasmarknaden regleras genom naturgaslagen. Enligt 7 kap. 8 a § naturgaslagen föreligger en skyldighet för innehavare av naturgasledningar att ingÄ avtal med en gasleverantör pÄ marknaden om att denne ska agera anvisad leverantör i fall dÄ gasförbrukaren inte har ett giltigt avtal med en leverantör. Enligt bestÀmmelsen har dock gasleverantörerna pÄ marknaden ingen skyldighet att ingÄ avtal med ledningsinnehavaren om att bli anvisad leverantör.Inom avtalsrÀtten Àr en fundamental princip avtalsfrihet. Principen innebÀr en rÀtt för individer att pÄ egen hand avgöra huruvida avtal ska ingÄs, med vem avtal ska ingÄs och pÄ vilka villkor.

Bakgrund: Under 80- och 90-talet startade en debatt om den ekonomiska styrningen dÀr styrning efter finansiella nyckeltal kritiserades. Att enbart styra ett företag efter finansiella nyckeltal ansÄgs inte enligt kritiker förbÀttra omrÄden som kundnöjdhet, innovation, kvalitet, cykeltid samt motivation hos medarbetare. Balanserade styrkort anvÀnds som ett redskap för planering och uppföljning. Ett styrkorts frÀmsta syfte Àr att översÀtta strategiska mÄl och visioner till ett antal sammanhÀngande prestationsmÄtt. Dessa mÄtt delas in i olika perspektiv som vanligtvis Àr finansiella, kundfokuserade, processfokuserade och innovationsfokuserade.

Syftet med uppsatsen Àr att Àr att beskriva Corporate Social Responsibility,CSR. Förhoppningen Àr att fÄ möjlighet att fördjupa kunskaperna om hurbyggbranschen arbetar med miljö- och samhÀllansvar samt vilkabakomliggande faktorer som pÄverkar företagen i sitt beslut att anta dennaansvarstagande roll pÄ marknaden. Uppsatsen Àmnar Àven utröna hurprojekteringen inför nya byggprojekt förÀndrats i och med omstÀllningen tillCSR, samt vilka mÄl byggföretagen har inför framtiden..

Uppsatsen Àr ett examensarbete i Produktdesignprogrammet pÄ Malmö Högskola. Projektet analyserar med hjÀlp av Kritisk designteori de samhÀllsnormer som kopplas till dockor för flickor i Äldern 7-11. En studie av Àmnen kopplade till relationer och interaktioner mellan barn och docka utfördes genom litteratursökningar och intervjuer med mÄlgrupper. UtifrÄn slutsatser i studien utformades koncept, Àmnade att kritisera idealiseringen av passivitet och skönhetsfokus som marknaden Àr prÀglad av. Ett koncept valdes ut och utvecklades vidare med hjÀlp av Kritiska designmetoder..

Efter samtal med företaget Setra framkommer att de vill öka försÀljningen av sina massiva trÀgolv. De tror att en förenkling av lÀggningsmomentet skulle öka försÀljningen. I detta arbete har jag undersökt genom intervjuer med försÀljare runt om i Sverige om de tror att det finns en marknad för sÄdana golv. Jag undersöker marknaden hur den ser ut idag och presenterar Àven ett nytt lÀggningsmoment för massiva trÀgolv..

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Studiens syfte Àr att se huruvida OMX Stockholm 30 Àr svagt effektiv. Studien bygger pÄ de kurser Stockholmsbörsen publi-cerar för OMX Stockholm 30. Vi har valt en strikt de-duktiv ansats. UtgÄngspunkten Àr Famas teorier om den effektiva marknaden, dÀr vi valt att inrikta oss pÄ den svaga formen av effektivitet. Vi genomför ett antal tester för att se ifall vi kan urskilja ett mönster i index-kurserna eller om priserna följer en ?random walk?..