Bakgrund: Varje år får cirka 7000 kvinnor i Sverige bröstcancer. Beskedet sätter kvinnorna i en kris där hela deras tillvaro hotas. Vardagen förändras och grundtryggheten försvinner vilket skapar starka känslor. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma och bemöta kvinnors sjukdomsupplevelse utifrån en helhetssyn. För att kunna ge en holistisk och etisk vård till bröstcancerdrabbade kvinnor i olika skeden behöver kunskap tillföras som bidrar till en ökad förståelse för deras situation.Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med bröstcancer genom sjukdomens olika skeden.Metod: Vi har genomfört en litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier.

Uppsatsen behandlar hur man som psykoterapeut praktiskt kan använda sig av kroppen i terapirummet, som ett komplement till det språkliga i det terapeutiska arbetet. Syftet med studien är att ta reda på hur psykodynamiska psykoterapeuter som också är sjukgymnaster använder sig av sin yrkesbakgrund i terapisituationen. Den använda metoden är kvalitativ.  Fyra legitimerade psykoterapeuter med bakgrund som sjukgymnaster intervjuades och resultatet visar: De upplever kroppen som en tillgång. Den skapar möjligheter till kontakt med känslor som tidigare har varit svåra att både känna och verbalisera. Genom att jobba med kroppen skapas en här- och nu-upplevelse som man kan utforska och reflektera över.

Bakgrund Knä- och höftplastikoperationer genomförs vanligtvis i spinalanestesi som är en säkrare behandling för patienten. En tredjedel av de patienter som ska genomgå spinalanestesi är mycket oroliga före operation. Få studier fokuserar på patienters upplevelser och erfarenheter av spinalanestesi.Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av spinalanestesiMetod Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer. Ett bekvämlighetsurval gjordes av de patienter som fanns inbokade på en ortopedmottagning, våren 2012. Datamaterialet bearbetades och analyserades med en fenomenologisk tolkning av de fyra existentialerna rummet, kroppen, tiden och relationen.Resultatet Patienter beskrev att kroppen upplevdes som en maskindel som skulle repareras.

Mitt syfte med detta arbete var att ta reda på vad barn har för uppfattning om människokroppen när de är fyra och sex år gamla. Sex barn har blivit intervjuade genom kvalitativa intervjuer. Barnens uppfattning om kroppen är olika beroende på deras ålder. Sexåringen har större kunskap om kroppen än vad fyra åringar har. Barnens spontana uppfattning om vad som finns i vår kropp var att vi har; hjärta, hjärna, blod, hjärnceller, muskler och skelett..

Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som drabbar kvinnor. Att drabbas av bröstcancer och genomgå bröstcancerbehandling innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för kvinnan. Att som kvinna mista ett bröst innebär en stor förlust och hela hennes identitet hotas. Syftet med studien var att beskriva kvinnans upplevelse av den förändrade kroppen efter genomgången bröstcancerbehandling. En kvalitativ metod användes och data hämtades från sex självbiografier skrivna av kvinnor som själva genomgått bröstcancerbehandling.

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Aktivitet som terapeutiskt medium har varit centralt för att utveckla arbetsterapiprofessionen genom att använda aktivitet som mål och medel. Arbetsterapi är grundat på att engagemang i aktivitet är nödvändigt för hälsa och välmående. Trots detta har mycket av professionsutvecklingen lett till interventioner som inte är aktivitetsbaserade. Basal Kroppskännedom? (BK) och arbetsterapi har flera gemensamma grundantaganden.

Att ha en anhörig som är i livets slutskede kan innebära ett deltagande av den närstående och är många gånger en lång process. Närstående kan uppleva lidande vilket kan vara svårt att bemöta för sjuksköterskan. Alla närstående hanterar sina känslor på olika sätt och sjuksköterskan behöver ha en öppenhet och följsamhet inför varje människas förändrade livsvärld. Enligt Socialstyrelsen behöver närstående särskilt stöd som är utformat efter deras behov. Syftet med den här uppsatsen är att belysa närståendes levda erfarenheter av att ha en anhörig i livets slutskede.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om hur man kan använda kroppen i sångundervisning. Jag undersöker vad ett urval av sångpedagoger anser om förhållandet mellan röstorganet och resten av kroppen och hur de tillämpar det praktiskt i sin undervisning. Metoden jag använder mig av är en kvalitativ intervjuundersökning och resultatet visar bland annat att pedagogerna använder kroppen i sångundervisningen genom övningar med rörelser, olika muskelspänning och avslappning. Några av slutsatserna är att det är viktigt med balans mellan anspänning och avspänning, att använda rätt sorts muskler och rörelser samt att använda dessa på rätt sätt.The purpose of this study is to get more knowledge of how you can use the body in voice-training. I examine what a selection of singing-teachers think about the connection between the vocal organ and the body and how they use that knowledge in their teaching.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken funktion och betydelse kroppen har i första säsongen av CSI: Crime Scenen Investigation (CBS, 2000-). Detta eftersom det kan ge en ökad förståelse för de föreställningar som omgärdar kroppen i vår kultur idag. Författaren gör närläsningar av analysobjektet som relateras till relevant litteratur, såväl som tidigare praktiker och representationer av kroppslighet.I den första delen undersöker författaren vilken roll kroppen spelar i utredningsarbetets sökande efter en säker sanning. Författaren konstaterar att utredarna använder sig av en kroppslig utredningsteknik och att kroppen dessutom ses som en privilegierad form av bevis, vars tillgänglighet ökar med hjälp av obduktionsförfarandet och olika teknologiska hjälpmedel. Vidare ifrågasätter författaren hur långsökta slutsatser om individen dras från kroppen.

I Sverige lever ca 70 000 män som har eller haft prostatacancer vilket utgör 34 % av all cancer hos män. Behandlingen och dess biverkningar kan påverka mannens livsvärld i form av ett lidande, förändrad självkänsla samt påverkan på den subjektiva och levda kroppen. En systematisk litteraturstudie med artiklar av kvalitativ ansats utfördes. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av deras livsvärld i samband med prostatacancer. Syftet i analysen besvarades genom att åtta vetenskapliga artiklar valdes ut som sedan analyserades med inspiration av en analysmodell tolkad av Graneheim och Lundmans.

Att drabbas av ryggmärgsskada innebär en stor förändring av livet ofta med bestående funktionsnedsättning som följd. Syftet med denna litterturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med ryggmärgsskada. Elva vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; den förändrade kroppen som en begränsning i vardagen, brist på information och respekt från hälso- och sjukvårdspersonal, rädsla inför en oviss framtid, vikten av stödjande relationer samt trygghet och hopp som källa till återhämtning. I denna litteraturstudie framkom det att kvinnor som lever med ryggmärgsskada begränsades i vardagen. De blev beroende av andra och bristen på information var ett stort problem för kvinnorna.

I Sverige lever ca 70 000 män som har eller haft prostatacancer vilket utgör 34 % av all cancer hos män. Behandlingen och dess biverkningar kan påverka mannens livsvärld i form av ett lidande, förändrad självkänsla samt påverkan på den subjektiva och levda kroppen. En systematisk litteraturstudie med artiklar av kvalitativ ansats utfördes. Syftet med studien var att undersöka mäns upplevelser av deras livsvärld i samband med prostatacancer. Syftet i analysen besvarades genom att åtta vetenskapliga artiklar valdes ut som sedan analyserades med inspiration av en analysmodell tolkad av Graneheim och Lundmans.

De senaste åren har allt fler människor världen över drabbats av övervikt eller fetma. Övervikt är en konsekvens av en långvarig energiobalans, energiintaget överstiger energiförbrukningen. Populationsstudier visar att missnöjdhet med kroppen ökar i takt med att fler och fler blir överviktiga. Syfte: Att få en beskrivning över kroppsmedvetandet hos personer med upplevd övervikt och BMI över 25.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem personer med övervikt. Resultat: Flertalet av informanterna kände sig nöjda med sina kroppar.

Syftet med studien är att undersöka vad barn i åldern 1-4 år kan uppleva som roligt och glädjefullt under den fria leken på förskolan. Intressant för studien är också på vilka sätt barn ger uttryck för glädje.Frågeställning:- Vad upplever barnen som roligt?Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om Den levda kroppen där kropp och själ hänger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck får vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgänge vilar på en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla.