Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartlÀggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvÀnds. Grunderna till bruket faststÀlldes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkÀtundersökning, dÄ de sÄgs som tÀnkta anvÀndare och möjliga aktörer.

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

Denna uppsats syftar till att undersöka om ledarutveckling fyller det kompetensbehov den avser, samt vilka andra förutsÀttningar det finns för lÀrande inom Polismyndigheten i VÀstra Götaland. Med detta hoppas vi öka förstÄelsen för hur medarbetarna upplever intern ledarutveckling samt i vilken mening utbildning har pÄverkat deras arbetsprestation. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ pedagogiska teorier om sociokulturellt lÀrande och erfarenhetsbaserat lÀrande i vÄr teoretiska referensram. Vi har Àven anvÀnt oss av teorier som behandlar Àmnena lÀrande i arbetet, motivation till lÀrande samt kompetens- och ledarutveckling. Den tidigare forskning vi utgÄtt frÄn handlar om utbildning, ledarskap och lÀrande inom Polisen och annan offentlig verksamhet.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr den empiriska delen grundas i sju intervjuer med yttre polisbefÀl inom Polismyndigheten i VÀstra Götaland.

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

Vilka Àr orsakerna till att strategiförÀndringar Àr mer förekommande i vissa företag Àn i andra? Vilka Àr orsakerna till att Handelsbanken haft en större kontinuitet nÀr det gÀller strategi, medan SEB oftare genomfört förÀndringar pÄ detta omrÄde?VÄrt syftte Àr att undersöka vad som gör organisationer mer eller mindre förÀndringsbenÀgna, genom en undersökning av vilka faktorer som legat till grund för SEB:'s byten av strategi, respektive Handelsbanken's större strategiska kontinuitet under perioden. Som metod för vÄr uppsat's har vi valt att anvÀnda os's av en kvalitativ komparativ fallstudie. Detta för att kunna formulera hypoteser kring problemomrÄdet, inom vilket vÄr frÄgestÀllning hör hemma. VÄr empiri utgör's av primÀrkÀllor i form av kvalitativa intervjuer samt sekundÀrkÀllor i form av böcker, artiklar och Ärsredovisningar.En organisation's benÀgenhet att byta strategi pÄverka's enligt de framtagna hypoteserna av ett antal faktorer.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartlÀggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvÀnds. Grunderna till bruket faststÀlldes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkÀtundersökning, dÄ de sÄgs som tÀnkta anvÀndare och möjliga aktörer.

Denna studie handlar om individen i organisationen och författaren vill med denna uppsats belysa organisationsaktörers roll och betydelse för organisationsutvecklingar. Genom en kvalitativ undersökning och sociologisk ansats undersöktes hur anstÀllda pÄ HyresgÀstföreningen upplevde organisationens nationella utvecklingsprojekt Uppdrag M som startades som en metod för att modernisera samt öka organisationens legitimitet, representativitet och styrka. Studien sökte Àven undersöka hur personalen upplevde projektformen samt vilka hinder de sÄg stÄ i vÀgen för en framgÄngsrik projektutveckling.Resultatet analyserades med hjÀlp av teoretiska perspektiv frÄn organisationssociologin. Analysen av materialet visar att intervjupersonerna hade ett paradoxalt förhÄllningssÀtt till projektet och dess mÄlsÀttningar. De sÄg positivt pÄ att folkrörelsen ville bryta gamla mönster och traditioner, samtidigt förhöll de sig bÄde skeptiska och ifrÄgasÀttande.

Vid projektering av förskolor i dag förutsÀtts det att barn Àr i behov av hjÀlp vid en utrymningssituation. Detta stÀller stora krav pÄ brandskyddet, bÄde tekniskt och organisatorisk. Syftet med denna rapport Àr att utreda barns beteende vid en utrymningssituation samt stÀlla det i relation till det organisatoriska och byggnadstekniska brandskyddet. För att besvara frÄgestÀllningen har tre fokusomrÄden arbetats fram; byggnadsteknisk och organisatoriskt brandskydd vid förskolor samt barns beteende vid utrymning. Det byggnadstekniska brandskyddet Àr undersökt utifrÄn hur regelverk och rekommendationer Àr skrivna.

Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att anvÀnda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först pÄ 1950-talet och Àr idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om Àn i olika stor utstrÀckning. DÄ organisa-tioner engagerar medarbetarna och lÄter dessa delta i budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hÄlla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmÄgan.Budgeten betraktas mÄnga gÄnger som kronor och ören sammanstÀllda i ett doku-ment dÀr verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, dÄ den kan ha en betydande roll i organisationernas planering.

Syfte ? Examensarbetets syfte Àr att skapa förstÄelse kring ett outsourcingbeslut genom att utveckla en beslutsmodell för outsourcing. För att uppnÄ syftet ska följande frÄgestÀllningar besvaras:Vilka faktorer bör pÄverka ett outsourcingbeslut?Vilka kostnader bör analyseras för att ett outsourcingbeslut ska bli vÀl avvÀgt?Vilka komponenter bör ingÄ i en beslutsmodell för outsourcing?Metod ? Examensarbetet bygger pÄ en analytisk konceptuell studie med ett deduktiv och induktiv förhÄllningssÀtt, dÀr pÄverkansfaktorer togs fram genom litteraturstudier. JÀmförelser och analyser av redan befintliga teorier gjordes för att identifiera pÄverkansfaktorer, utifrÄn dessa faktorer skapades en beslutsmodell för outsourcing.Resultat ? Resultatet frÄn studien visar att det finns ett flertal olika faktorer som pÄverkar ett outsourcingbeslut och kan sammanfattningsvis placeras som pÄverkansfaktorer, strategiska- och konkurrensfaktorer samt kostnadsfaktorer.

Uppsatsen Àmnar beskriva den interna marknadsföring som finns mellan företagets ledning och dess personal före, under och efter en reklamkampanj. En analys av hur reklamkampanjers budskap och effektivitet kan förÀndras dÄ teorierna om intern marknadsföring i högre grad implementeras i organisationen..

Bakgrund och problem: I dagens samhĂ€lle vĂ€ljer mĂ„nga företag att driva sina verksamheter i projektform. Även kunskapshantering har blivit en viktig frĂ„ga, speciellt inom projekt. E.ON VĂ€rme Sverige beskrev att de inte hade nĂ„got system för kunskapsspridning mellan projekt. De beskrev Ă€ven att de hade en databas dĂ€r slutrapporter frĂ„n projekt med lĂ€rdomar lagrades. Databasen var dock inte organiserad och utnyttjades inte heller av de anstĂ€llda.Syfte: Syftet med vĂ„r studie Ă€r att ge ett förslag pĂ„ hur E.ON VĂ€rme Sverige kan forma ett system för att kommunicera lĂ€rdomar frĂ„n projekt vidare i organisationen.Metod: Vi har gjort en fallstudie pĂ„ företaget E.ON VĂ€rme Sverige AB.

Föreliggande studie hade som syfte att undersöka vilken betydelse organisationen Here 4 U hade haft för sina medlemmar under skoltiden och senare i livet. I studien har kvalitativa forskningsintervjuer genomförts och tillsammans med tidigare forskning utgjorde de grunden för föreliggande studie. För djupare förstÄelse i den avslutande analysen har Salutogen teori och empowerment som teori anvÀnts. I studien framkom att Here 4 U hade haft stor betydelse för sina medlemmar bÄde under skoltiden och senare i livet. Det visade sig att medlemskapet under skoltiden bidragit till ökad trygghet, bÀttre trivsel i skolan och kÀnslan av att kunna pÄverka sin skolsituation.

I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.

Idag upplever mÄnga företag att de befinner sig i en konkurrensutsatt miljö vilket har lett till att det blivit allt viktigare att skapa sig konkurrensfördelar pÄ marknaden. En konkurrensfördel kan vara att ha ett starkt varumÀrke och detta kan fÄs genom att arbeta med att förstÀrka det interna varumÀrket. Detta lÀggs det extra fokus pÄ inom tjÀnsteföretag dÄ de arbetar med att skapa lÄngsiktiga relationer med sina kunder men Àven med de anstÀllda. Medarbetarna spelar en betydande roll dÄ de genom sin interaktion kan pÄverka kunder och andra intressenters förhÄllningssÀtt till organisationen och dess varumÀrke. Om det interna varumÀrkesarbetet Àr bristande och de anstÀllda inte förstÄr och accepterar visionerna som ska förmedlas blir det svÄrt att förmedla varumÀrket till de externa intressenterna.