Sökresultat:
2852 Uppsatser om Den lärande gruppen - Sida 66 av 191
Dokumenta?rfilmsmusik ? fra?n skiss till helhet : en processbeskrivning
Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik RĂžland.
Ensamkommande flyktingbarns möte med Flyktingbarnteamet i Göteborg - En journalstudie
Studien undersöker 56 journaler frÄn ensamkommandeflyktingbarn som besökt Flyktingbarnteamet i Göteborg. Syftet var att samlakunskap om gruppen ensamkommande flyktingbarn och deras möte med ensvensk sjukvÄrdsinrÀttning. Bakgrundsinformation om barnen ochinformation om insatser som getts pÄ Flyktingbarnteamet presenteras.Barnens hjÀlpbehov, som det beskrivits av remittenter och av behandlare pÄFlyktingbarnteamet, analyserades med kvalitativ tematisk analys. Resultatetvisade att barnen har ett brett hjÀlpbehov med posttraumatisk stress, andraÄngesttillstÄnd, depression och somatiska besvÀr men Àven problemkopplade till vardagen i Sverige som ensamhetskÀnslor och grubblerier omframtiden. Omkring var tredje barn bedömdes nÄgon gÄng ha mÄtt sÄ dÄligtatt det hade svÄrt för att berÀtta om sina problem för behandlaren.
Fackförbund i förÀndring: en empirisk studie om förutsÀttningar för att genomföra en förÀndring av andra ordningen
Den hÀr Àr en studie som berör omrÄdena kring förÀndring, grupper och lÀrande. En empirisk undersökning har gjorts i en regional samordningsgrupp inom SKTF. Studien har haft tre syften; 1) att förklara och diskutera vilken typ av förÀndring som SKTF inlett, 2) att diskutera vilka möjligheter till andra ordningens lÀrande förÀndringsarbetet givit deltagarna samt 3) analysera hur förutsÀttningarna för andra ordningens förÀndring kan förbÀttras inom gruppen och SKTF. För att svara pÄ detta har den metodologiska utgÄngspunkten för studien varit en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen har skett genom deltagande observationer, intervjuer och genom förbundets interna dokument.
Verksamhetsstyrning hos smÄ och medelstora business-to-business tjÀnsteföretag
I denna uppsats har vi beskrivit och analyserat befintlig traditionell ekonomistyrning hos smÄ och medelstora svenska business-to-business tjÀnsteföretag och diskuterat förutsÀttningar för utformning och implementering av en modern verksamhetsstyrning. Undersökningen genomförts som en fallstudie av sex företag och presenteras med hjÀlp av en enklare modell, som Äterger företagets syn pÄ strategier och ledningsfilosofi, organisationsstruktur samt ekonomistyrning.Vi har kommit till slutsats att storleken och tjÀnsteinriktningen Àr avgörande faktorer inom gruppen vid val av ekonomistyrningsmodell. Det förefaller sÄ att företagen anvÀnder sig av den traditionella ekonomistyrningen, vilket ger ett stort utrymme för implementering av nya utvecklingslinjer. Avslutningsvis föreslÄr vi de moderniseringar, som skulle kunna leda till modern verksamhetsstyrning..
UtvÀrdering av Stresshanteringskurs i företagshÀlsovÄrd vid Feelgood, Göteborg
Idag Àr stress ett mycket aktuellt Àmne. Faktorer som tros vara orsaken till stress Àr med andra ord levnadsvillkor, miljö och samverkan mellan arv och arbetsförhÄllanden. Dessa faktorer anses ge rimliga förklaringar om orsaker till stressjukdomar. Detta ligger till grund nÀr man skapar adekvata behandlingar mot stress. PÄ Feelgood behandlas stress bland annat med en stresshanteringskurs.
Lokala förebyggargruppen i Ursviken
I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhÀllet. PÄ kommunal nivÄ genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande rÄd. I SkellefteÄ kommun utgörs detta av Förebyggande rÄdet i SkellefteÄ, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska omrÄden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsomrÄden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrÄn ett brottspreventivt perspektiv.
Kommunicera mera!? En studie med fokus pÄ intern ekonomisk information
Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stÀmmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi Àmnar Àven undersöka vad som inverkar pÄ produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stÀmmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen Àr mer engagerade, kÀnner större samhörighet i gruppen och Àr mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa Àr att de alla har kontinuerliga och tÀta möten med roterande ansvar för att hÄlla i dessa samt tillgÄng till vÀl uppdaterade anslagstavlor..
Feedback ur ett la?rarperspektiv : En studie om fyra la?rare i idrott och ha?lsa och deras anva?ndning av feedback
Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.
Inkluderande ?garskap i varierande demokratiska kontexter: En j?mf?rande fallstudie av svenskt utvecklingssamarbete med Rwanda och Tanzania
This thesis investigates how recipient countries' domestic type of democracy affects its
inclusive ownership in international development cooperation. This is done by examining
Swedish development cooperation with Rwanda and Tanzania during the period from 2010 to
2014, a time when ownership - a concept which emphasizes recipient countries' leadership
over its own development - was a central part of the international development agenda. The
two cases were selected through a most similar case design where the value of potential
explanatory variables was similar, except for the recipient countries' types of democracy.
Furthermore, the case study uses a comparative analysis to analyze strategies and reports
done by SIDA and the Swedish Ministry of Foreign Affairs. Previous research focuses on the
exclusion that national ownership can result in, in undemocratic national contexts. The main
argument for this should be seen as the fact that ownership can not be representative if the
power of the recipient's development agenda is limited to a decision-making elite.
Effekten av 6 veckor unilaterala knÀböj, med eller utan isokinetiskt motstÄnd, pÄ power och sprinttid pÄ is hos manliga ishockeyspelare
För att kunna prestera bra under fysiskt krÀvande ishockeymatcher krÀvs det att spelarna harhög maximal benstyrka och en hög explosiv förmÄga. Bilaterala knÀböj Àr en erkÀnd och vÀlspridd övning för att förbÀttra power och muskelstyrka i benen. Unilaterala knÀböj Àr Àn mersportspecifika för ishockeyn. Vid en isokinetisk rörelse Àr hastigheten förutbestÀmd ochdÀrmed konstant medan kraften kan förÀndras under rörelsen. De flesta isokinetiska systemhar varit designade för unilaterala isolerade övningar, men gÀllande isokinetiskaflerledsövningar sÄ som knÀböj tycks det inte finnas nÄgon forskning om i nulÀget.Studiens syfte var att undersöka effekten av sex veckors unilateral styrketrÀning (knÀböj),antingen genom traditionell eller genom isokinetisk trÀning, pÄ power i unilaterala ochbilaterala jump squats och 17.3 m sprinttid pÄ is hos manliga juniorishockeyspelare.20 manliga ishockeyspelare pÄ elitnivÄ, 18-19 Är gamla, delades slumpmÀssigt in i tvÄ olikatrÀningsgrupper.
Formativ bedömning - en studie om hur lÀrare uppfattar formativ bedömning
Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lÀrare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lÀrande och samhÀlle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudÀmne: pedagogik.
Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om lÀrare anvÀnder sig av formativ bedömning och i sÄ fall hur lÀrare definierar och lÀgger upp formativa bedömning. Med hjÀlp av teoretiska ramar tas det reda pÄ hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.
Den fria leken i byggrummet : en studie gjord pÄ en smÄbarnsavdelning
Sammanfattning:Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur ett byggrum pÄ en smÄbarnsavdelning kan se ut och fungera. Fokus ligger pÄ vilka barn som Àr i byggrummet och vad de gör samt pedagogernas tankar kring hur ett fungerande byggrum ser ut. För att undersöka detta har jag observerat den fria leken i byggrummet, inventerat miljön och intervjuat pedagogerna pÄ avdelningen. PÄ denna avdelning visade det sig att det inte gick att se nÄgon specifik grupp som var i byggrummet mer Àn den övriga gruppen. Tydligt var dÀremot att barnen frÀmst utforskade materialet.
En kvalitativ studie om förskolepedagogernas uppfattningarom gruppstorlek relaterat till sprÄkutvecklande arbetssÀtt
Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om gruppstorlek relaterat till sprÄkutvecklande arbetssÀtt. Mina frÄgestÀllningar var: Hur anser pedagogerna att en stor respektive liten barngrupp pÄverkar barnens sprÄkutveckling? Hur beskriver de intervjuade pedagogerna att de arbetar med barnens sprÄkutveckling i en stor grupp respektive i en liten grupp? Finns det likheter och skillnader i arbetssÀtt? Vilka eventuella för- och nackdelar anser pedagogerna att det finns med smÄ respektive stora barngrupper?I studien har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod dÀr jag intervjuat sex pedagoger inom förskola som samtliga hade erfarenhet av att jobba i bÄde liten och stor barngrupp. Studien tar utgÄngspunkt frÄn ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den sociokulturella teorin lÀr barn i samspel, lek och kommunikation med varandra.Sammanfattningsvis kom jag fram till att samtliga pedagoger ansÄg att barngruppens storlek kan ha betydelse för barns sprÄkutveckling.
?Att f?rbjuda helt k?nns inte som en v?g att g?, om man ska l?ra sig n?got? Digitala medier i fritidshem - l?rares styrning och elevers inflytande.
Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).
Lokal nÀringslivspolitik i förÀndring : en fallstudie av Karlskoga kommun
Den information som företag lĂ€mnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det Ă€r dĂ„ av stor vikt att informationen Ă€r tillförlitlig, vilket i sin tur Ă€r beroende av egenskaperna hos det som mĂ€ts.Ă
r 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förÀndring var att företagen, istÀllet för Finansinspektionen, skulle ta fram mÄnga av de antaganden som behövs vid berÀkningen av de förmÄnsbestÀmda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor pÄverkan pÄ företagens finanservilket innebÀr en risk att de anvÀnds i earnings management-syfte.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida ett företags finansiella situation pÄverkar dess val av aktuariella antaganden vid berÀkningen av de förmÄnsbestÀmda pensionsplanerna.De kvantitativa data som undersökningen bygger pÄ insamlades frÄnÄrsredovisningar frÄn 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hÀmtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i Ärsredovisningarna för Är 2004 och 2005.