Sök:

Sökresultat:

2852 Uppsatser om Den lärande gruppen - Sida 21 av 191

Är lagövertrĂ€dande ungdomar mer impulsiva Ă€n laglydiga jĂ€mnĂ„ringar?

Denna studie undersöker om det finns nÄgon skillnad i impulsivitet mellan de ungdomar som begÄr brott och dem som inte gör det. Andra faktorer som undersöks Àr skillnader i spÀnningssökare personlighet och empati hos laglydiga och lagövertrÀdande ungdomar. Detta har undersökts genom en kvantitativ studie med laglydiga och lagövertrÀdande ungdomar. Ungdomsbrottslingars resultat frÄn sjÀlvskattningsformulÀr har jÀmförts med högpresterande och andra laglydiga ungdomar. Resultaten som kommit fram stöds inte av tidigare forskning dÄ det finns inte nÄgon skillnad i grad av sjÀlvskattat impulsivitet mellan en grupp ungdomsbrottslingar och högpresterande eller andra laglydiga ungdomar.

KombinationstrÀningseffekter pÄ fysiologiska egenskaper relevanta för handbollsprestation pÄ elitnivÄ. : En experimentell interventionsstudie pÄ manliga elithandbollsspelare under tÀvlingssÀsong.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie var att undersöka de fysiologiska effekterna av kombinationstrÀning, innefattande styrketrÀning, contrast complex training (CCT) kombinerat med intervalltrÀning i form av upprepade kortare sprintar (ca 6 s) (RSE) eller lÀngre (30 s) högintensiva intervaller (HIIT) hos handbollsspelare i herrelit, under tÀvlingssÀsong.Metod: Under 12 veckor, i tÀvlingssÀsong, genomförde 15 elithandbollsherrar, utöver sin vanliga handbollstrÀning antingen RSE (n=8) bestÄende av 10 repetitioner av shuttle sprintar (2 x 15 m) med start varje minut och med passiv vila eller HIIT (n=7) bestÄende av 5 reps av 30-s all-out sprintar med riktningsförÀndringar. BÄda grupperna genomförde ocksÄCCT bestÄende av 3 set med 3 övningar (3 x knÀböj 90 % av 1RM, 6 x jump squat med 50 % av kroppsvikten, 6 x dropp jump frÄn 30 cm Pre- och posttesterna inkluderade jump squat (JS) (RFD (Ns/kg)), 5 jump for distance test (5JT) (m), 30m sprint (5m (s), 20-30m (m/s), repeated shuttle sprint ability test (RSSA) (RSA BÀst, SÀmst, Tot (s) samt berÀknat trötthetindexFI (%), Sdec (%)), 1 RM knÀböj (koncentrisk) (kg/kg kroppsvikt), Yo-Yo intermittent recovery test (YYIRT 1)(m) and maximal syreupptagningstest (VO2max) (l O2/min, ml·kg-0.75·min-1). Resultat: BÄda grupperna ökade signifikant maxstyrkan i knÀböj, RSE gruppen (8,8 %) mer Àn HITT (7,4 %) (p<0.01). I motsats visade HIIT gruppen större förbÀttringar i rate of force development (RFD) (63,3 %) Àn RSE (56,3 %) (p<0,05). VO2max ökade signifikant och likartat i bÄda grupperna (~2%).

En litteraturstudie kring sjÀlvförtroendet och utveckling i undervisningen : Aspekter som ger lÀrare insikt och verktyg för att stÀrka elevers sjÀlvbild och sjÀlvförtroende

Examensarbetet behandlar urval rön av betydelse för elevers sjÀlvförtroende funna i litteratur och elektroniskt tillgÀngliga uppsatser, doktorsavhandlingar och artiklar. Bibliotek, Libris, ERIC och DIVA Àr huvudsakliga kÀllor. Engelska och svenska kÀllor har analyserats. NÄgra teoretiska ansatser har pÄverkat urvalet. Georg H.

UtvÀrdering av ett koncept för behandling av övervikt

BakgrundÖvervikt Ă€r ett ökande folkhĂ€lsoproblem. Med hittillsvarande forskning som grund satte vi samman ett koncept för viktminskning i grupp med tonvikt pĂ„ livsstilsförĂ€ndringar i smĂ„ steg för att dĂ€rigenom skapa grund för en bestĂ„ende viktnedgĂ„ng. En förutsĂ€ttning var att antalet gruppsammankomster skulle vara litet.SyfteSyftet var att utvĂ€rdera vĂ„rt koncept för viktminskning. Förutom viktnedgĂ„ng ville vi se om kolesterolvĂ€rde, blodtryck eller blodsockervĂ€rde pĂ„verkades.Undersökt grupp och metodVi ville ha en motiverad grupp pĂ„ ca 10 personer för en studietid pĂ„ 12 mĂ„nader. Gruppen valdes ut genom att hela personalen pĂ„ ett företag genomgick hĂ€lsokontroll och de som hade BMI pĂ„ minst 30 erbjöds delta.

Den mÄngkulturella skolan och vÀrdegrunden- en vÀrdekoflikt?

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Ledarskapets betydelse i subarktisk miljö

Att verka med ett militÀrt förband i subarktisk miljö Àr krÀvande dÄ det alltid finns en naturlig fiende nÀrvarande ? den stÀndiga kylan. Det finns mycket skrivet om ledarskap, subarktisk miljö och Finska vinterkriget men jag har inte funnit nÄgot om ledarskapets betydelse i subarktisk miljö. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om utvecklande ledarskap Àr en applicerbar ledarstil i subarktisk miljö. Denna uppsats bygger pÄ kvalitativ text analys med en analys av subarktisk miljö, utvecklande ledarskap samt om Finska vinterkriget 1939-1940.

Hur kan grupputvecklingsprocessen nyttjas i syfte att hantera framgÄngsfaktorer i ett ISU-projekt?

MÄnga informationssystemutvecklingsprojekt blir misslyckade, vilket innebÀr misslyckade informationssystem. Detta innebÀr att organisationens förvÀntningar pÄ IS: et inte uppfylls, det anvÀnds inte eller anvÀndarna accepterar det inte. Det finns flera faktorer som pÄverkar utgÄngen av en ISU, vilka kallas framgÄngsfaktorer. En ISU: s utgÄng beror pÄ ISU-gruppens effektivitet och dÀrför blir framtagandet av vad som pÄverkar en ISU-grupp att bli framgÄngsrik mer viktigt. En grupp genomgÄr en utveckling med olika utvecklingsfaser under arbetets gÄng, dock kan stopp i utvecklingen leda till ineffektivitet i gruppen.

VattentrÀning och sjÀlvupplevd hÀlsa : En studie om vattentrÀning pÄ spa och badhus

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Att leva med hemodialysbehandling : patienters upplevese av livslÄng behandling pÄ dialysmottagning : en litteraturöversikt

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

"NÀr man fÄr vÀlja kompis att jobba med sÄ blir det alltid nÄgon annan som blir sur...dÄ blir det bara tjafs" - Elevers inflytande och upplevelser kring gruppsammansÀttningar i skolans verksamhet.

Syftet med examensarbetet Àr att genom intervjuer undersöka vilka erfarenheter elever har kring elevinflytande i gruppsammansÀttning. Detta genom att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring lÀrarsammansatta grupper respektive elevsammansatta grupper. Vidare Àr syftet att undersöka hur eleverna uppfattar lÀrarnas intention kring att sÀtta samman grupper. Urvalet i min undersökning Àr tvÄ skolor dÀr jag intervjuade elever i skolÄr 3 och skolÄr 9, detta för att se pÄ likheter och skillnader i deras erfarenheter kring Àmnet. UtifrÄn lÀroplanens intentioner kring samspel undersöker jag elevernas erfarenheter kring att kÀnna trygghet i en grupp.

?r verkligen alla med p? noterna? En systematisk litteratur?versikt ?ver specialdidaktiska verktyg och musikl?rares utmaningar kring elever med NPF i musikundervisningen i grundskolans ?vre ?rskurser.

Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.

?Den Àr klurig eftersom vi jobbar med mÀnniskor? : En kvalitativ intervjustudie om ledarskap i produktionen

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes i samarbete med Scania Acadeamy. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett Organizational Behavioral Management (OBM) perspektiv kartlÀgga hur individer i ledarskapsroller arbetar med beteende och motivation för egen rÀkning, med sina medarbetare samt gruppen som helhet. Denna kartlÀggning Àr aktuell dÄ organisationen har introducerat en ny organisationsstruktur som kallas 5+1 modellen. Den har inneburit flera förÀndringar i hur man arbetar som ledare, exempelvis Àr ledaren mer nÀrvarande och coachande Àn tidigare.OBM belyser beteendets roll i organisationen och studien definierar beteende utifrÄn ABC-modellen. Modellen visar att ett beteende triggas igÄng av en aktiverare och förstÀrks eller försvagas beroende pÄ vilken konsekvens beteendet fÄr.

LĂ€rande i grupp

VÄrt examensarbete behandlar lÀrande och grupprocesser, vi ville ta reda pÄ vilken faktor som pÄverkar lÀrandet i grupp. Det lÀrande som framförallt behandlas Àr nÀr elever lÀr av varandra, lÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv. Som teoretisk bakgrund för vÄr analys har vi lyft fram teorier som behandlar kunskap, lÀrande och grupprocesser. Som grund för analysen har vi observerat elever som arbetat efter tvÄ olika modeller, gestaltande och textproducerande. Eleverna i vÄra arbetsgrupper har filmats och sedan jÀmförts med varandra.

Kvinnors underrepresentation i politiken i EU: en studie om social representation och strategier för att öka kvinnors representation i politik som betonar individen eller gruppen i kontexten av EU

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som syftar till att se vilka vÀrden Europeiska Unionen vill bygga pÄ och uppmÀrksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrÄn det diskutera betydelsen av social representation för att inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgÄr frÄn kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jÀmstÀlldhetsdokument för att ta reda pÄ vÀrdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om nÀrvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De tvÄ första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jÀmlikhet och jÀmstÀlldhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en frÄga om demokrati, utan att föreslÄ nÄgra aktiva ÄtgÀrder.

Grupprocesser i en multikulturell ledningsgrupp

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur ledare beskriver de processer som uppstÄr in en multikulturell ledningsgrupp. Studien Àr designad som en fallstudie omfattande en multikulturell ledningsgrupp, med tio personer frÄn sju olika nationaliteter. Teorier om ledarskap, multikulturalitet och gruppdynamik anvÀnds för att visa pÄ de komplexa grupp-processer som antogs kunna framtrÀda. ForskningsfrÄgan som besvaras Àr: ?Vilka inomgruppsliga processer framtrÀder i en multikulturell ledningsgrupp nÀr gruppen samtalar om ledarskapet, multikulturaliteten och gruppdynamiken i den egna gruppen?? Huvudsaklig metod har varit fokusgruppmetoden.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->