Uppsatsens främsta syfte är att undersöka vilka olika inlärningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap läraren har om individuella lärstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lärstilar.Utifrån Dunns lärstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkät, intervju och observation för att titta på hur eleverna agerar i klassrummet och försöka att förstå på vilket sätt de lär sig bäst.Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlärning, hjärnan och dess funktioner, minne och förståelse. De tre teorierna jag kommer att använda mig av är Dunns inlärningsteori, Howard Gardners åtta intelligenser och Edward de Bonos syn på inlärning.De metoder som används i undersökningen är enkätundersökning, intervju med lärare och egna observationer.Resultaten pekar på att de flesta barnen i klassen är auditativa/visuella. Läraren arbetar, till viss del, med individuell inlärning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. Läraren talar även mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsäger till viss del resultaten av enkätundersökningen..

9. SammanfattningIdag finns det människor som tycker att graffiti är en konstform som ungdomar använder föratt få utlopp för sin kreativa förmåga, och andra människor som menar att graffiti bara handlarom vandalism. Graffitin kostar samhället stora summor pengar genom sanering av detolagliga klottrandet. Det sker arbete från flera olika håll med att finna effektiva åtgärder föratt få bort eller minska klottret. Vårt syfte med uppsatsen är att försöka se hur graffitimålarnasjälva konstruerar sin verklighet, hur de skapar mening med sitt målande och hur de självaställer sig till det olagliga och lagliga målandet.

Detta utveklingsarbete går ut på att genom den syntetiska läsinlärningsmetoden lära eleverna bokstäver med hjälp av den kinestetiska lärstilen.Arbetet utförs i en år 1 genom en försökslektion som innebär att jag som lärare lär ut en för klassen, och för vissa elever, ny bokstav som vi därefter tränar på genom olika moment, både enskilt och i grupp. Det kinestetiska momentet består av att arbeta med play-doh och forma veckans bokstav och sedan bygga ett ord med play-dohn.Arbetet utvärderas med intervju som en metod och analys av bokstavsböcker som en annan.Resultatet visar att alla eleverna lärt sig Z på olika sätt. Några elever har lärt sig genom att forma play-dohn till bokstaven och andra genom att skriva bokstaven. Dessa resultat har eleverna uppgett vid intervjuerna.Min främsta slutsats är att alla elever lär sig läsa och skriva men på olika sätt. Därför gäller det som lärare att gå igenom bokstäverna från grunden och låta barnen arbeta på olika sätt, med alla sinnen och framförallt få se, höra, göra till varje bokstav..

Detta examensarbetes syfte är att jämföra svenska och ukrainska matematiklärares syn på bevis och användning av bevis, i matematikundervisningen. Den kvalitativa studien bygger på sex intervjuer varav fyra genomfördes i norra Sverige och två i sydvästra Ukraina. Vidare undersökte jag hur framställning av Pythagoras sats och bevis presenteras i svenska och ukrainska läroböcker, samt vilken roll bevisen spelar i matematiken. Till denna undersökning har jag valt olika bevismetoder som framkommer i svenska och i ukrainska läroböcker. Jag undersökte även svenska och ukrainska styrdokuments aspekter på matematiska bevis.

Syftet med arbetet är att undersöka hur icke traditionellt och traditionellt arbetssätt inom matematik i skolår 1 kan se ut samt ta reda på huruvida arbetssättet påverkar elevernas attityder till ämnet. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört observationer i två klasser i skolår 1 med icke traditionellt respektive traditionellt arbetssätt samt intervjuat lärarna och eleverna. Resultaten visar att icke traditionellt arbetssätt kan innebära att eleverna får undersöka och prova sig fram, ofta med hjälp av laborativt material som konkretiserar matematiken samt att eleverna får möjlighet att prata matematik. Ett traditionellt arbetssätt kan innebära att eleverna ges redan färdiga generaliseringar av läraren och/eller matematikläroboken och att de därefter får öva på att tillämpa dessa individuellt eller i grupp. Vad gäller elevernas attityder så relaterade flera av dem matematik till de aktiviteter som sker under skoldagen såsom läsa, skriva och räkna medan andra härleder matematik till matematiklektionerna och deras innehåll.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och främja elevens kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet.

Uppsatsen granskar åtta pedagogiska modeller för att hjälpa läraren till ett bra klassrumsklimat. Fokus ligger främst på vad det ögonblickliga bemötandet av konflikter. Det görs även en jämförelse mellan modellerna för att se om det skett någon förändring i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna. Mot bakgrund av detta besvaras söks det svar på följande problempreciseringar: Vad skrivs om det ögonblickliga hanterandet av konflikter i de pedagogiska modeller som finns beskrivna i C M Charles bok Ordning och reda i klassen (1984) och den pedagogiska modell som beskrivs i Treating Explosive Kids (2006), samt har någon utveckling skett i synen på bemötandet av konflikter under de senaste decennierna? Undersökningen bygger på en litteraturstudie.

AD/HD har blivit ett kontroversiellt och omdiskuterat ämne av flera anledningar, som behandling med centralstimulerande medel och att symtom är diffusa och svåretiketterade. Svensk forskning kring missbruk och diversion av medicinerna saknas i princip helt och de diagnosinstrument som används är otillräckligt utvärderade. Syftet med uppsatsen är att ge en god bild av det internationella forskningsläget inom området samt att visa vilken bild samtal på internetforum ger av olika problem och dilemman rörande diagnosen AD/HD och medicinering, främst ur missbrukssynpunkt. En forumtråd på Flashback om AD/HD-mediciner har studerats och bearbetats med hjälp av innehållsanalys. Man kan konstatera att forskningsresultat varierar relativt stort mellan studier och att forskare har olika tolkningsramar.

BAKGRUND:Kursplanen ligger till grund för verksamheten i skolan och även till den här undersökningen. I globaliseringens tid är engelska ett viktigt ämne för kommunikationen i framtiden, såväl internationellt som privat. Språkinlärningen bygger på olika saker men som nybörjare är det till fördel att först lära sig viktiga ord som man har användning för och ord som lärs in i ett sammanhang. För att utveckla språket har det visat sig vara en positiv effekt att leka, då det kräver att man använder språket och då i förlängningen utvecklar sitt eget.SYFTE:Syftet är att försöka förstå hur eleverna upplever sin engelskundervisning och sin lärandemiljö. Genom observationer och intervjuer ger det en mer nyanserad bild av hur språkundervisningen ser ut i just den aktuella klassen.METOD:Metoden som användes i denna undersökning var observationer och intervjuer.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur talutrymmet var fördelat i klassrummet mellan flickor och pojkar samt elevers och lärares uppfattning om detta. Med talutrymme menar vi antalet inlägg eller samtal som är avsedda att höras i hela klassen. Undersökningsgrupperna bestod av två klasser i år 5 på två olika skolor i Sverige. Studien har varit av en kvalitativ karaktär där två olika metoder använts, observation och intervju. Antalet inlägg i varje klass har observerats och intervjuer har skett med en flicka respektive en pojke i vardera klass samt deras respektive lärare.

Det finns en hel del litteratur som lär ut jazzimprovisation, men få som visar vilka musikaliska strukturer som kan användas för att få det att låta ?jazzigt?. I den här kvalitativa studien utforskas därför likheterna mellan fem olika utvalda jazzimprovisationer i piano. I fokus står improvisationernas musikaliska ?språk? ifråga om musikaliska byggstenar eller strukturer.

Det här arbetet behandlar frågan huruvida man kan använda etablerade studier av spelartyper och spelarbeteende av främst Bartle och Bateman, för att på ett praktiskt sätt hjälpa spelare att optimera sin spelupplevelse. Målet har varit att ta fram en metod för att hjälpa spelare att hitta den roll i onlinerollspelet World of Warcraft som passar spelarens spelartyp allra bäst och som denne har störst chans att uppskatta spelupplevelsen mest igenom.Detta har gjorts genom ett personlighetstest innehållande 21 frågor baserade på forskning av spelartyper och spelarbeteende. Utifrån testtagarens svar bedöms dennes spelartyp och den klass i World of Warcraft som bäst bedöms passa spelarens preferenser föreslås. Personlighetstestet har testats av en 15 personer stor testgrupp och resultaten visade på ett övervägande positivt mottagande och merparten var nöjda med den föreslagna klassen och tyckte spelartypsbeskrivningen passade dem.Utifrån resultaten av undersökningen dras slutsatser kring att det finns ett stort intresse för en personlighetstest av den typen, och att det har en stor potential att hjälpa både spelare att hitta sin roll i spelvärlden och för spelutvecklare att se vad som lockar i sin spelvärld och vilka spelartyper som de kanske bör satsa mer på att locka om de vill utvidga sin spelarbas..

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur en Reggio Emilia - inspirerad förskola arbetar med bild- och formskapande verksamhet. Vad miljöerna har för betydelse, pedagogens roll samt vilka material barn föredrar att arbeta med. Dessa är de olika delar jag bearbetar i arbetet. Som metod använde jag både kvantitativa och kvalitativa metoder som enkät och intervjuer. Jag uteförde intervjuer med barn och skickade ut enkäter till pedagoger för att få deras lika/olika syn på verksamheten.

Scenskifte är ett utvecklingsprojekt på uppdrag av Ystads Teater AB. Projektet har under våren 2005, i nära samverkan med teaterns styrelse och ledning, tagit fram koncept för Ystads Teaters verksamhet. Teatern har med hjälp av metoden Effektkarta förtydligat vad de vill skapa, varför verksamheten finns, för vem och hur resultatet ska åstadkommas. De viktigaste målgrupperna för Ystads Teater blev: Barn- och ungdomar, Dagens trogna publik, Arrangörer, Sällanbesökare och Näringslivet. Ystads Teater vill vara en magnifik helhetsupplevelse, öppen mötesplats, nav och symbol för scenkonst i sydöstra Skåne.

I denna studie presenteras tre lärare och deras arbetssätt när de arbetar med de teoretiska delarna i musikundervisningen. Studien skildrar hur musiklärare kan undervisa teoretiskt i ett klassrum där eleverna är vana vid att arbeta praktiskt-estetiskt. Den visar också kreativa exempel på hur den teoretiska undervisningen kan bedrivas för att väcka intresset för teoretiskt arbete hos eleverna. Perspektivet på studien är utifrån ett lärarperspektiv där musiklärare under olika lektioner i olika årskurser har observerats och lärarna har sedan intervjuats. Empirin är analyserad utifrån ett fenomenografiskt och didaktiskt perspektiv.