Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

I föreliggande uppsats kommer ledarens upplevelse av kommunikationen till sina medarbetare att belysas. Studien bygger pÄ fenomenologisk ansats och det Àr den egna upplevelsen av lÀrandet som ligger till grund i undersökningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en kvinnlig respektive manlig ledare upplever kommunikationen med en homogen arbetsgrupp av motsatt kön, samt att studera vad ledarna lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare. De frÄgestÀllningar som kommer att ligga för grund i studien Àr hur de kvinnliga respektive manliga ledarna upplever att de kommunicerar med sina medarbetare dÄ det Àr en manlig eller kvinnlig arbetsmiljö. LikasÄ vad kvinnliga ledare i en manlig arbetsmiljö respektive manliga ledare i en kvinnlig arbetsmiljö har lÀrt sig i kommunikationen med sina medarbetare.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? Àr en fallstudie med kvalitativ metod dÀr ?BerÀttelsen om K? stÄr i centrum.Det empiriska arbetet sÀtts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. FlerÄrig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar pÄ följande frÄgestÀllningar:Vad kÀnnetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom anvÀndandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sÄdan kommunikation?Hur förhÄller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser fÄr denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det Àr möjligt att konstruera en förstÄelse av sin verklighet och sig sjÀlv genom sitt handlande i kropp, rörelse, fÀrger, lera, ljud pÄ instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som sprÄk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjÀnst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] Àr av avgörande betydelse dÄ utveckling av sinne och sjÀlv Àr en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmÀnskligt omrÄde skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, kÀnslomÀssiga, intersubjektiva mötet som uppstÄr ? och att tolkning fÄr stÄ tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken Àr central för var mÀnniska.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vÄrt vara som mÀnniskor. Jag har i tidigare texter anvÀnt benÀmningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

I min yrkesverksamhet som Levande verkstadpedagog behöver jag ofta förklara vad det Àr jag arbetar med eftersom min yrkesgrupp inte Àr sÄ kÀnd. DÄ jag behöver samarbeta och samverka med olika yrkesgrupper Àr jag beroende av deras medverkan för att det jag vill uppnÄ med verksamheten inte skall motverkas. Tidigare har jag anvÀnt mig av förklaringar som formulerades vid starten av Levande verkstad 1968, men funnit att mycket av det jag sade inte stÀmde med min erfarenhet. Den upplevda oförmÄgan att uttrycka mig kring mitt arbete har lett mig till magisterkursen i praktisk kunskap. I uppsatsen har jag tagit hjÀlp av Aristoteles begreppsvÀrld för att undersöka vad som ligger bakom det jag gör d.v.s.

Problem:proAros har en idébank som Àr framarbetad av utvecklingsenheten för att frÀmja idégenerering och nytÀnkande inom organisationen. Problemet Àr att idébanken inte anvÀnds av de anstÀllda. Hemsidan har blivit marknadsförd, men ÀndÄ verkar ingen anvÀnda sidan för att lÀmna sina idéer. Under studien framkommer det att mÄnga av de anstÀllda inte vet om idébankens existens och att en bristande kommunikation rÄder inom hela organisationen.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att fÄ svar pÄ frÄgan varför idébanken inte anvÀnds av de anstÀllda inom proAros samt hur man kan lösa de kommunikativa hinder som uppstÄr vid informationsspridning inom organisationen.Metod:De metoder som anvÀnds i denna uppsats Àr dels kvalitativa intervjuer men Àven kvantitativa enkÀtundersökningar bland anstÀllda inom proAros. Blandningen av djupgÄende intervjuer och enkÀter har sedan lett till slutresultatet.

Huvudsyftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur elever i Är 7 anvÀnder IKT pÄ engelska i skolan och pÄ fritiden. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien Àr följande:Finns det nÄgra skillnader i anvÀndningen av IKT pÄ engelska i skolan och pÄ fritiden?Finns det nÄgra skillnader i anvÀndningen av IKT pÄ engelska mellan pojkar och flickor?Hur ser eleverna pÄ IKT och lÀrande?  Inom ett samarbete mellan Stockholms universitet och en kommun i Stockholms lÀn har en enkÀtundersökning genomförts med elever i Är 7 pÄ de kommunala skolorna i kommunen. Tre av fyra skolor har medverkat och totalt 125 elever har svarat pÄ enkÀten, 53 flickor och 72 pojkar. Resultaten visar att eleverna anvÀnder IKT pÄ engelska i högre grad pÄ fritiden Àn i skolan och pÄ fritiden Àr de vanligaste aktiviteterna med IKT pÄ engelska kommunikativa aktiviteter sÄ som chatt och sms.

Syftet med examensarbetet var att belysa hur pedagoger ser pÄ skriftsprÄket som social markör. I vÄr bakgrundsbeskrivning utgÄr vi frÄn Bourdieus begrepp; symboliskt, ekonomiskt och kulturellt kapital samt habitus, som bidrar till att reproducera samhÀllsklasser frÀmst inom utbildningssystemet. Dessa har en avgörande roll för mÀnniskors fortsatta livschanser och tillgÄng/begrÀnsningar av maktpositioner i samhÀllet. Vi belyser Àven Bernsteins resonemang, kring sprÄkkoder kopplat till social klass, vilka han benÀmner som utvecklad respektive begrÀnsad kod. Barns sprÄk och uppvÀxtmiljö Àr de faktorer som Àr bidragande för skolprestationer, och som avslöjar identiteter i kommunikativa sammanhang.

Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ?Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact??, ?Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact??, ?Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?? Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? Àr en fallstudie med kvalitativ metod dÀr ?BerÀttelsen om K? stÄr i centrum.Det empiriska arbetet sÀtts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. FlerÄrig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar pÄ följande frÄgestÀllningar:Vad kÀnnetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom anvÀndandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sÄdan kommunikation?Hur förhÄller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser fÄr denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det Àr möjligt att konstruera en förstÄelse av sin verklighet och sig sjÀlv genom sitt handlande i kropp, rörelse, fÀrger, lera, ljud pÄ instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som sprÄk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjÀnst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] Àr av avgörande betydelse dÄ utveckling av sinne och sjÀlv Àr en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmÀnskligt omrÄde skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, kÀnslomÀssiga, intersubjektiva mötet som uppstÄr ? och att tolkning fÄr stÄ tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken Àr central för var mÀnniska.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vÄrt vara som mÀnniskor. Jag har i tidigare texter anvÀnt benÀmningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

In recent years there has been a growing interest directed towards focusing on the importance of clear evidence for interventions in social work. To enable the measurement it?s necessary to develop concrete models with manuals on how social work should be designed. Evaluation of the benefits is made in relation to how well the method can detect evidence of clear measurable results. When measuring the result it?s of importance to emphasis on pre and post the situation, not the situation where social work takes place.

Handledning av lÀrarstudenter syftar till att lÄta lÀra, alltsÄ att den handledde sjÀlv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehÄll och sin lÀrandeprocess. Handledaren fÄr rollen av medtÀnkare snarare Àn som hjÀlplÀrare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att lÄta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebÀr att berÀtta med hjÀlp av bilder. I studien bestÄr bilderna av tre lÀrarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall Àven under den teoretiska delen av lÀrarutbildningen.

Uppsatsen fokuserar pÄ Livrustkammarens utstÀllning Maktspel (13/3 2014 - 5/1 2015) och handlar om historiebruk i populÀrkulturen. Med utgÄngspunkt i den svenska renÀssansen görs kopplingar till Englands elisabetanska tid samt den fiktiva kontinenten Westeros i HBO:s tv-serie Game of Thrones. Intentionen frÄn museet Àr att besökaren ska ifrÄgasÀtta historiebrukets olika anvÀndningsomrÄden och samtidigt belysa historiens dramatiska inslag. Jag har intresserat mig för de parallella maktspelen som sker i utstÀllningsrummet utöver de berÀttelser som Livrustkammaren presenterar. Uppsatsen syftar till att lyfta fram museer och utstÀllningars iscensÀttningskaraktÀr och min ambition Àr studera den interna ordningen i iscensÀttningen. Uppsatsen Àr uppdelad i fyra tematiska huvudkapitel.

Studiens syfte har varit att beskriva och förklara hur pedagogerna i förskolan förbereder och genomför förÀldrasamtal . Fokus har legat pÄ de svÄrigheter man upplever och vilka medvetna och omedvetna strategier som anvÀnds. De samtal som avses Àr i första hand ?de andra? samtalen, alltsÄ alla dessa samtal som förs förutom de obligatoriska utvecklingssamtalen. Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och bygger pÄ tio semistrukturerade intervjuer med pedagoger i förskolan.Jag har utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv för att analysera vilka sprÄkliga och fysiska verktyg pedagogerna anvÀnder.

Denna uppsats undersöker Clas Ohlsons kommunikativa budskap i utvalda reklamfilmer som visats pÄ brittiskt TV. Med utgÄngspunkt i teorier rörande kultur och standardiserad eller anpassad marknadskommunikation pÄ en global marknad, syftar uppsatsen till att komma nÀrmare ett svar huruvida Clas Ohlsons reklambudskap i form av TV-reklamfilmer Àr tillrÀckligt tydliga för den relativt nya marknaden Storbritannien, eller om det faktum att de Àr översatta kopior av de svenska versionerna, kan ha bidragit till den uteblivna framgÄngssagan.Genom en semiotisk analys undersöks de tvÄ huvudsakliga reklamfilmerna för Clas Ohlson som förekommit pÄ brittisk TV sedan starten. Analysen visar tydliga kulturellt betingade drag frÄn den svenska kulturen i bÄda filmerna, nÄgot som leder till diskussionen huruvida reklamfilmerna Àr tillrÀckligt uttryckliga för att budskapet ska nÄ fram till den brittiske konsumenten. Gemensamt för de bÄda filmerna Àr Àven att de fokuserar frÀmst pÄ historien och vÀrderingarna hos företaget och saknar ett tydligt produktfokus. Runt detta diskuteras dÀrefter frÄgan huruvida detta Àr det bÀsta sÀttet att skapa ett intresse och vidare framgÄngar pÄ en ny marknad.