I detta arbete har jag haft för avsikt att belysa, analysera och skapa förståelse för bilden av fordonseleven så som den framträder via fordonseleverna själva, men även via elever vid samhällsprogrammet. Teoretiskt utgår studien från den hermeneutiska forskningsmetoden där tolkningen är det centrala. Det empiriska materialet består av skriftliga brev som 15 samhällselever och 16 fordonselever skrivit. Vid analysen av det empiriska materialet utkristalliserade sig olika teman som presenteras utifrån hur samhällseleverna respektive fordonseleverna upplever och beskriver fordonseleven. Inom ramen för studien konstateras att bilden av fordonseleven varierar beroende från vilket perspektiv den belyses.

Denna studies syfte är att undersöka hur bilden av ungdomar konstrueras i fyra läromedelstexter i tyska som främmande språk från 70-, 80-, 90- och 00-talet utifrån en systemisk-funktionell grammatisk analys. Dessutom belyser studien frågan om det finns någon skillnad i ungdomskonstruktionen mellan de olika läromedelstexterna. Metoden som ligger till grund för studien är en kvalitativ textanalys där fyra stycken läromedelstexter analyseras utifrån den ideationella metafunktionens transitivitetsanalys som är en del av den systemisk-funktionella grammatiken. Genom att använda sig av detta analysverktyg har processer, deltagare och omständigheter i läromedelstexterna lokaliserats och analyserats. Resultatet visar att läroboksförfattarna konstruerar bilden av ungdomar till största del genom att låta dem vara förstadeltagare i processerna.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet.

Denna uppsats tittar närmare på fyra verk av Jenny Holzer. Hennes konstnärskap jämförs även med Guerilla Girls. Huvudmetoden utgörs av bildanalyser och jag presenterar också tolkningsmöjligheter utifrån ett genusperspektiv. Utöver detta har jag med en konsthistoriografisk undersökning fått fram hur den generella bilden av Holzer ser ut..

För att få svar på följande tre frågor har jag läst litteratur samt intervjuat en person på BUP-Elefanten (barn och ungdoms psyk.), en anställd på Eleonoragruppen (hjälporganisation för anhöriga till missbrukare) samt en utbildad bildterapeut. Frågor: -Hur kan bilden användas i behandlingsarbetet med barn, med traumatiska upplevelser bakom sig?-Vad kan/skall jag göra som lärare om jag misstänker, eller får bekräftat, att en elev genom sina bilder beskriver något hemskt den varit med om?-Måste man vara utbildad bildterapeut för att kunna använda bilden som hjälpmedel i terapiarbetet med barn? Kortfattat svar: Jag har fått ta del av och beskriver 6 st. olika bildterapeutiska metoder. Som lärare har man anmälningsplikt om man tror eller vet att ett barn far illa.

Studiens syfte har varit att undersöka och analysera religionslärarens tal om islam. Frågeställningarna är följande: Vilka diskurser förekommer i lärares tal om islam relaterat till undervisningssituationer? Vilka diskurser om islam artikuleras enligt lärarna av eleverna i under-visningen? Hur beskriver lärarna att de arbetar med läroböcker i undervisningen?För att besvara arbetets syfte och frågeställning har jag intervjuat sju behöriga, verksamma gmnasielärare på två gymnasieskolor. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av diskursanalys.Resultatet visar bland annat att lärarna vill och försöker nyansera bilden jämfört med den bild som förmedlas i läroböckerna. Lärarna använder sig också av västerländska jämförbara fenomen för att dekonstruera den stereotypa bilden av islam som förekommer både i läroböckerna och bland eleverna menar lärarna.

Examensarbetet har gått ut på att undersöka om det är möjligt att jämföra foto- grafier på havsbotten tagna med en kamera monterad på SAAB Dynamics farkost AUV-62, här kallad Sapphires, med SONAR-bilder tagna från samma farkost men vid ett annat tillfälle. Föremål avbildade med kamera och sidriktade SONAR:er delar i normalfallet inte visuellt utseende och är därför svåra att jämföra. Meto- den som valts för att jämföra kamera- och SONAR-bilderna grundar sig av denna anledning inte på föremåls individuella utseede utan på mönster skapade av flera föremål. Föremål i bilderna identifieras som objekt, vilka beskrivs med en posi- tion i long. lat.

Konflikter uppstår dagligen i en skolmiljö och ger upphov till känslor, reaktioner och missförstånd. Pedagoger behöver varierande arbetssätt för att arbeta kring konflikter. Skolans styrdokument (Lpo 94) samt den nya lagen om förbud mot kränkande behandling menar att skolan har som skyldighet att arbeta förebyggande mot konflikter. Uppsatsens övergripande syfte är att utveckla ett arbetssätt för konstruktiv konflikthantering för pedagoger i skolan. Bilden som kommunikationsredskap ligger i fokus för arbetet med känslor tillsammans med eleverna.

Syftet i denna undersökning är att kvalitativt beskriva hur symboldramaterapeuter använder sig av, tänker om och värderar symboldrama. Den består av nio intervjuer med utbildade symboldramaterapeuter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av induktiv tematisk analys. Symboldramaterapeuter beskriver att de genom metoden får en unik kontakt med klientens inre värld. De menar att symboldramametoden har fördelar av att den använder sig av både ord- och bildkommunikation.

Abstract saknas..

Gatufotografin fångar det utmärkande i det alldagliga och det surrealistiska i det väntade. Fotografiet har genom tiderna tilldelats en avgörande roll gällande hur vi tolkar världen. Vi läser in vår egen kulturella förförståelse när vi betraktar ett fotografi, och kameran är lika mycket en målares pensel som det är ett sätt att konstruera och tolka verkligheten. Alla fotografier har en avsändare och en mottagare. Fotografiet hjälper till att forma vår bild av verkligheten, men det är inte en obeskuren verklighet vi betraktar.Henri Cartier-Bresson är nära sammankopplad med gatufotografin, som i sin tur är nära sammankopplad med den romantiserade bilden av det fria och direkta livet, ocensurerat och äkta. Jag undersöker om det går att skönja fotografens handling i bilden, och jag ifrågasätter tron på gatans svartvita realism.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur bilden av Dalarna förmedlas genom internet och massmedia.Frågställning: Hur ser Dalarnas platsmarknadsföring ut via Visit Dalarna? Hur förmedlar kommunikationsföretaget VisitSweden bilden av Dalarna till omvärlden? Hur förmedlas bilden av Dalarna i massmedia?Metod: För att svar kopplade till frågeställningen har en text- och bildanalys använts där icke sannolikhetsurval har legat till grund. Vidare har forskaren valt att använda hermeneutiken som förklaras som läran av tolkning. Studien är skriven utifrån en induktiv ansats där en kvalitativ metod används.Resultat: Efter att ha analyserat insamlad data blev slutsatsen att Dalarna har en platsmarknadsföring som stämmer överens mellan olika kanaler. Dessa kanaler förmedlar Dalarnas identitet med hjälp av texter och bilder.

Att undersöka hur svenska supporterföreningar arbetar för att skapa förtroende kring sig själv och sitt varumärke i förhållande till medierapporteringen kring fotbollsvåldet. I studien har vi tillämpat kvalitativa metoder. Huvudsakliga har det empiriska materialet har samlats in genom personliga intervjuer och artiklar. Idag verkar det ofta som att det viktigaste för journalister är att sälja lösnummer och skapa rubriker än att förmedla den korrekta bilden av en händelse. Det har visat sig genom våra intervjuer och artikelanalyser att journalister ofta saknar kunskap i ämnet vilket ofta leder till fel ordval.

Syftet med denna uppsats har varit att förstå hur bilden av ungdomar konstrueras i svensk dags- och kvällspress. Problematiseringen av uppsatsämnet var den verklighet som konstrueras, i det här fallet bilden av ungdomar, som kan konstrueras till ett socialt problem. Den teoretiska utgångspunkten har varit socialkonstruktivistisk. Metoden för att förstå bilden av ungdomar var genom tolkning och analys av text. Två statligt utgivna rapporter valdes ut, därefter söktes via databas efter tidningsartiklar som berörde ämnena ungdom och de utvalda rapporterna.

I min undersökning har jag intresserat mig för bilder från en katastrof. Jag har valt en katastrof som jag själv har upplevt, stormen Gudrun som 2005 svepte in över södra Sverige. Min frågeställning har varit: Hur berättar privata bilder respektive mediebilder om stormen Gudrun och vilka funktioner fyller de olika bildtyperna? Jag har valt att undersöka dels den mediala bilden, men också den privata bilden i form av fotografier av stormen Gudrun. Jag har kategoriserat mediebilder från stormen Gudrun utifrån olika semiotiska modeller.