Bilparkeringsplatsen är något som under en väldigt lång tid har vart en självklar del av staden likaså har ägandet av en egen bil har varit en självklarhet. Detta har gjort att stora delar av stadens yta har tagits i anspråk av bilparkeringsplatser, vilket har bidragit till att skapa platser i staden som endast några få kan utnyttja. Det här tillsammans med att allt fler människor väljer att bosätta sig i staden ökar antalet bilar vilket leder till att konkurrensen av stadens yta ökar allt mer, vilket bidrar till att stadens yta måste tas tillvara på ett mer effektivt sätt för att klara av den höga efterfrågan. Detta gör att stadsplaneringen blir än viktigare. Även stadsmiljön påverkas negativt av att bilantalet ökar, då luften försämras och bullernivåerna och slitaget på stadens gator ökar.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

Syftet med detta arbete är att fastställa hur Stockholms Stad arbetar för att minimera riskerna med kemikalier i byggmaterial idag. En rekommendation skall även ges för hur staden skall kunna utveckla detta arbete.En litteraturstudie har genomförts liksom intervjuer med berörda aktörer.Det pågår ett aktivt arbete inom Stockholms Stad med att begränsa användandet av kemikalier i byggmaterial. Bland annat ställs krav då staden upplåter eller säljer mark för byggande.I dagsläget hänvisar staden i sina krav till sex olika branschsystems kriterier för kemikalier i byggmaterial. Att referera till alla dessa system medför en viss otydlighet kring vilka krav som gäller, eftersom de alla har olika kriterier.Stadens egna fastighetsbolag använder ett av dessa system; Byggvarubedömningen och deltar aktivt för att utveckla denna databas. Stadens möjlighet att påverka som myndighetsutövare är ännu inte fullt utnyttjad.

Examensarbetet handlar om hur barnens lek gestaltar sig i staden och på landsbygden. Vi gjorde vår undersökning på två skolor varav den ena ligger i Malmö och den andra ligger i en by ca 4 mil utanför Malmö. Syftet med vårt arbete är att se skillnader och likheter i barnens lek på de olika orterna. För att tränga djupare in i barnens lek valde vi att även att fokusera på genus och kön. Våra frågeställningar är följande: Vad finns det för likheter eller skillnader i barnens lek i staden och på landsbygden? Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker på de olika orterna? De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt att låta barnen i årskurs ett svara på en enkät.

Den täta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strävan mot den hållbara staden. Flertalet forskare har dock påvisat att det inte finns någon entydig definition av vad begreppet innebär samt hur det ska tillämpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar därför till att bidra med ökad förståelse kring hur begreppet täthet kan tillämpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den täta staden i kommunala planer. Syftet är vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hållbara täta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillämpning förhåller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hållbar täthet och hållbar stadsform är. I den andra delen görs en redogörelse för forskares olika sätt att definiera täthet samt hur täthet kan mätas för att beskriva form.

När tågresenären ser ut genom kupéfönstret kan den uppfatta flera olika landskap under en och samma resa. Reseupplevelsen när man reser med tåg är något som inte tas upp i Trafikverkets planering vid järnvägsprojekt. Vid utbyggnaden av dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall, den så kallade Ostkustbanan har det tagits fram två tänkbara dragningar vid staden Hudiksvall. Antingen kommer den nya järnvägen för persontåg gå igenom Hudiksvall eller utanför staden. Syftet med uppsatsen är att diskutera kring entrépassagen till staden som järnvägen utgör.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

Intresset kring mode är stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje år. Det senaste året har dock varit tufft för många företag i branschen, både nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. Storstäderna i landet ökar mest både befolkningsmässigt och handelsmässigt, på bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar även att trenden går mot att de mindre lokala butikerna blir färre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning världen över.Syftet med uppsatsen är att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsättningar som krävs för att etablera en butik från en världsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod använts.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

Förtätning är ett ämne som det talas mycket om i dagens samhälle. Det utövas i många städer och anses på många håll vara en långsiktigt hållbar stadsbyggnadsstrategi. Samtidigt är det ett begrepp som inte riktigt är definierat. Min uppfattning är att folk ibland pratar förbi varandra för att man har olika syn på vad förtätning egentligen innebär. Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka olika tolkningar av begreppet förtätning som är vanligt förekommande hos allmänheten respektive inom stadsbyggnadsbranschen.

Uppsatsens syfte är undersöka hur två gruvorter (Gällivare/Malmberget och Kiruna) arbetar med och integrerar hållbar stadsutveckling i samband med den pågående och planerade flytten av städerna. Vidare är syftet att belysa eventuella svårigheter/otydligheter i arbetet med hållbar stadsutveckling och hur det praktiska planeringsarbetet i samhällsomvandlingens namn bedrivs i Gällivare och Kiruna. Då båda städerna har med ordet ?hållbarhet? i sin vision om hur det nya samhället ska vara, blir det intressant att undersöka hur deras syn på hållbarhet ser ut och hur de integrerar hållbar stadsutveckling i samhällsomvandlingen. Hållbarhet och hållbar stadsutveckling har sedan 1960-talet utvecklats till att bli det rådande planeringsidealet.

I skapandet av staden har människan möjlighet att göra om sig själv och förverkliga sitt hjärtas önskan. Hur och för vem staden ska utformas för är troligtvis en diskussion vilken kommer att finnas lika länge som staden i sig. Genom historien har privat ägande och andra samhälleliga former av dominans kontrollerat dess rum, vilket ofta resulterat i olika former av proteströrelser. Tactical urbanism har i flertalet städer världen över blivit en populär metod för att förbättra livskvaliteten i staden. Detta genom att lokala aktörer, främst medborgarna, förändrar sitt närområde med småskaliga förbättringar. Denna uppsats beskriver vad tactical urbanism är, teorin bakom metoden och vilka möjligheter och följder den kan medföra i stadsmiljön och i planeringen av staden.

Insomni a?r ett stort folkha?lsoproblem da?r Kognitiv beteendeterapi(KBT) har visat sig vara en effektiv behandling ocksa? i form avsja?lvhja?lp. Fo?religgande studie hade till syfte att underso?ka hur ha?llbara resultaten av en behandling med en sja?lvhja?lpsbok a?r o?ver tid och om ett terapeutsto?d 15 minuter i veckan via telefon gav na?gon skillnad fo?r behandlingseffekten. Detta skedde genom en randomiserad,kontrollerad studie da?r 130 deltagare uppfyllde inklusionskriteriernafo?r so?mnsva?righeter.

Det har länge funnits en konflikt mellan kommuners vilja att förtäta staden och de som anser att förtätningen tar av stadens grönstrukturer. Denna uppsats har tittat närmre på denna konflikt och hur den tar sig uttryck i litteraturen och stadsbyggnadsprojekt. En av orsakerna till att denna konflikt uppstår är att strategiernaoch målen för att förtäta staden och för att öka tillgången på grönska hålls separata samt att förtätning ofta prioriteras högre. Då dessa ofta hålls åtskilda kan en av lösningarna på problemet vara att istället kombinera dem och dra nytta av alla fördelar. I likhet med hur Ebenezer Howard ville förena staden med landsbygden kan en av lösningarna på klimatförändringarna och utglesningsproblemen vara att förena förtätningsprojekt med grönstrukturer i olika skalor.