Göteborgs Posten har sitt säte i Göteborg och når cirka 630 000 läsare via sin hemsida, GP TV, GP i mobilen men främst via papperstidningen. Det gör Göteborgs Posten till Västsveriges största morgontidning. Hur värderar en sådan tidning det lokala jämfört meddet nationella materialet? Hur stort utrymme på tidningssidorna får respektive ?nyhetsgrupp??Genom att jämföra Göteborgs Posten med en liknande tidning kan vi dra slutsatser om hur lokalt förankrad materialet i Göteborgs Posten är. Vi valde att använda Dagens Nyheter som jämförelsetidning, då den är ungefär lika stor som Göteborgs Posten, också har en liberal hållning och har sitt säte i en storstad (Stockholm).Genom att konstruera ett kodschema med olika variabler och i det kodschemat infogavärden från 1205 artiklar från tolv tidningar, sex nummer av Göteborgs Posten och sexnummer av Dagens Nyheter, kunde vi jämföra siffrorna och utifrån det få fram förlitligstatistik.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur människor i en svensk storstad påverkas av exponering för miljöhot och en ökad medvetenhet om hur ett miljömässigt och hållbart liv kan uppnås. Jag har med stöd i Anthony Giddens, Ulrich Becks och Alberto Meluccis teorier, genom intervjuer och observationer hämtat exempel från aktuella alternativa storstadspraktiker som odling och byggemenskap. Dessa utgör nya sätt för storstadsmänniskor att utforma sin omgivande fysiska och sociala miljö och organisera sitt boende. Studien visar att människor som ägnar sig åt detta har en längtan efter småskalighet, leva mer i det lokala och fylla det med en djupare mening. Bakom initiativen finns även en önskan om närhet till naturen, kollektiv gemenskap, att finnas i ett sammanhang, som tidvis ges en andlig eller metafysisk innerbörd till dess utövare. De människor som ägnar sig åt dessa alternativa praktiker kan eventuellt anses utgöra en social rörelse. Dessa alternativa uttryck och praktiker har också potential att i framtiden bli en integrerad del av samhällets utformning. .

What happens when one moves about in the city? In this essay I will explore how we through our movements create our own temporal cities. I base my investigation on Michel de Certeau's theories from his book The Practice of Everyday Life vol 1. De Certeau believes that by just walking in the city ? a mostly unconscious and for many trivial activity ? you write it, creating different types of spaces that can be understood using linguistic terms.In my essay, I develop de Certeau's theories about ordinary activities by applying them to two less ordinary ? and between themselves quite different ? spatial practices:  fare evasion on public transportation (plankning) and the urban activity of parkour.

Detta examensarbete behandlar det fenomen somhär är kallat för ?stadens mellanrum?. Uppsatsenutreder vad ett mellanrum i staden kan tänkas varaför något, människors upplevelse av dem samt omde kan tänkas ha någon betydelse för en personsvälmående.Arbetet är framtaget genom användandet av litteraturstudier,egna observationer och en kvalitativstudie. Studien som är genomförd i arbetet fokuserarpå förvärvsarbetande vuxna och deras upplevelseav stadens mellanrum längs resvägen till och frånarbetet. Resultaten från dessa pekar mot att mångaav dessa mellanrum är så pass neutrala att de inteuppmärksammas avsevärt mycket av invånarna.

Uppsatsens syfte är att utifrån lösdrivarprotokoll från stadsfiskalen i Östersund att kartlägga och utforska lösdriveriet i Östersund under åren 1885-1899. Dessa protokoll har sammanställts för att kunna besvara frågor om lösdriveriets omfattning i staden, lösdrivarnas demografi, omständigheterna kring deras fasttagande och mantalsskrivningsort. Uppsatsens resultat har också, i en komparativ del, satts i relation till studier över lösdrivarsituationen i andra städer under den aktuella tiden, för att på så sätt jämföra Östersunds lösdriveri i förhållande till andra delar av Sverige.Resultatet visar att totalt 304 fall av lösdriveri finns dokumenterat i Östersund under den aktuella tiden, och den största andelen anhölls mellan åren 1889-1893. En stor majoritet av lösdrivarna var män, kvinnorna utgör endast 9 procent av Östersunds lösdrivare. Medelåldern var strax under 36 år och det vanligaste yrket var arbetare.

Stadsdelar med en utpräglad hållbarhetsprofil planläggs runt om i Sverige och övriga världen, och har haft en stor genomslagskraft sedan millenniumskiftet. Sedan 90-talet har dessa projekt stått högt på den politiska agendan och i Sverige startade satsningen i samband med det gröna folkhemmet då Sverige skulle bli ett föregångsland inom hållbar utveckling. Sedan 1998 har miljontals statliga kronor lagts på hållbara stadsutvecklingsprojekt vilket har lett till att ett flertal stadsdelar bebyggts i Sverige med en utpräglad hållbarhetsprofil varav Västra Hamnen i Malmö med start i Bo01- området, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Norra Älvstranden i Göteborg är bland de största pilotprojekten. Det som områdena har gemensamt är att de alla är centralt belägna på industrimark med byggnader av miljövänliga material och diverse ekosystemtjänster finns på området. Stadsdelarna anses hållbara ur ett ekonomisk, ekologisk och socialt perspektiv.

Denna avhandling behandlar stegljudet i två trähus på campus i Växjö. Staden lyfts ofta fram som en bra förebild inom miljö- och klimatfrågor. Det kommunala fastighetsbolag som äger, förvaltar och bygger universitetets byggnader är intresserade av dessa frågor när nya hus ska byggas. De två senast byggda husen är byggda med trästomme, som anses vara ett bra miljöval. Framtida hus förväntas även de byggas med trästomme.

Idag lever vi lite grann på var sitt håll i Sverige. Var generation för sig. Platserna där barn, vuxna och pensionärer umgås är få. Förebilder och närstående är begränsat av kärnfamilj och karriär. Barnen får husera i baracker omgärdade av stängsel, medan föräldrarna arbetar heltid på annat håll. I det här projektet kombineras en förskolas program med danslokaler, restaurang och ett publikt torg. Danslokaler därför att det har med pedagogik, tradition, självkänsla och identitet att göra och utgör tillsammans med musik några av de viktigare pedagogiska verktygen på förskolan.Restaurang för att höja standarden på barnens mat och locka andra generationer till förskolan.Publikt torg för att skapa en mötesplats generationerna emellan omgärdade av barnens värld istället för tvärtom, vilket oftast är fallet. Ambitionen med det här projektet har varit att genom olika arkitektoniska grepp höja statusen på barnens rum, barnens plats i staden, och med det, förstärka deras kontakt med omvärlden.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Eskilstunas centrala stadstorg, Fristadstorget, kan bli mer inbjudande och attraktivt då det idag råder en vedertagen syn bland medborgare och kommun att torget inte är inbjudande nog. Torget brukas inte i den utsträckning som stadens publika vardagsrum kan och bör göras. För att möjliggöra en ökad användning och uppskattning bör torget omvandlads, och det flexibelt. Arbetet är indelat i tre huvuddelar som leder fram till ett gestaltningsförslag vilket konkretiserar hur Fristadstorget kan göras både flexibelt samt inbjuda till en mer vardaglig användning då den flexibla ytan inte fylls av ytkrävande evenemang. Öppna och omöblerade platser har sällan någon dragningskraft och alstrar inte folkliv och attraktivitet, därav uppstår problematik i planeringen av stortorg för de dagar flexibiliteten inte nyttjas fullt ut.

Textens syfte är att peka på ett antal av de förutsättningar som har möjliggjort det moderna japanska enfamiljshusets särart. Fokus ligger på det typiska i centrala Tokyos stadsbild som är en viktig faktor för den allmänna utvecklingen. Stor inflyttning och ett svagt regelverk för stadsplanering har skapat unika småhusområden. Den täta stadsstrukturen har skapat många speciella lösningar även i bebyggelse utan arkitektonisk ambition, mycket av det man ser i publicerade arkitekturprojekt är vanliga inslag i den standardbetonade bebyggelsen. Ekonomi är också en viktig faktor.

Syftet med denna kandidatuppsats är att studera hur den Olympiska parken i Peking respektive London planeras för att hantera de Olympiska spelen samt hur de planerats för att användas efteråt. Vidare är syftet att se vilka förutsättningar och vilken problematik som därefter uppstår. Undersökningen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys av den Olympiska parken i Peking respektive London. Resultatet från studien har därefter analyserats och diskuterats utifrån ett par teoretiska huvudpunkter som är viktiga vid planeringen av mega-event. Planeringen av de Olympiska spelen är ett komplext projekt med många olika aspekter att ta hänsyn till. Detta då det bl.a.

Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen inom företags framhävandeav sitt ursprungsland vid internationalisering. Studien syftar till att !nna vilkafaktorer som spelar in när ett företag väljer att framhäva sitt ursprung som deli en marknadsstrategi vid internationalisering.Problem: - Hur ser den övergripande internationaliseringsprocessen ut bland svenskaföretag?- Vilka faktorer spelar in när ett företag utformar sin marknadsstrategi vidinternationalisering?- Hur arbetar svenska företag med att framhävs sitt ursprungsland?Teori: I Litteraturöversikten presenteras internationaliseringsteorier, modell övermakromiljön, marknadsmixen, country of origin och produktanpassning.Studie: Studien är kvalitativ och baserad på intervjuer med nio fallföretag.Resultat: Svenska företag går mot en allt snabbare internationalisering. I utformandetav en marknadsstrategi är den viktigaste variabeln marknadskunskap. Att framhäva ett företags ursprungsland kan vara till fördel beroende på bransch ochmarknad som företaget ska in på.

Tre projekt; två bostadsprojekt i Stockholm ( Marievik och Årsta) och ett ubåtsmuseum i Karlskrona. Bostadsprojekten visar två olika förhållningssätt till Stockholms förortbebyggelse. Marievik projektet lokaliserat i ett företagsområde i Liljeholmen med närheten till Hornstulls kvartersstad, har som utgångspunkt stenstaden. Räta gator och kvarter får utgöra sinnebilden av stenstadens funktioner. Därav också stadens krav på att den första våningen skall utföras som en sockelvåning ? även om sten och tegel sedan länge lämnat byggnadskonstuktionen för dessa typer av bostadshus.Årsta projektet ligger i utkanten av ABC-staden med fem höga punkt/skivhus som granne i norr och trevånings lameller i söder.

Nyckelbegrepp i VARVET är Siktlinjer och Rörelse.Varvets storlek och placering i staden gör byggnaden synlig från olika platser runt Beckholmen. Byggnaden upplevs från olika vinklar och på olika avstånd. Denna visuella kommunikation har använts för att forma Varvets utseende genom att de olika verkstäderna vrider sig i olika riktningar och varierade siktlinjer uppstår.Den rörelse som finns i varvsverksamheten görs synlig genom ett band av glasbetong i de fasader som vinklas utåt. I höjd med dessa öppningar rör sig traversbalkar fram och tillbaka och i varje fönsterband finns en platt, slipad polykarbonatlins som skapar ett vidvinkelperspektiv in i byggnaden. På olika avstånd ges olika diffusa förnimmelser av verksamheten som pågår i Varvet.Varvsbyggnadens fragmenterade plan skapar spännande interiöra och exteriöra rum och sekvenser att röra sig genom.

Detta examensarbete är resultatet av arbetet under sista delen av min landskapsarkitektutbildning på Alnarp, SLU. Arbetet riktar sig främst till de med ett intresse för frågor som hållbar stadsbyggnad och stadsplanering. Arbetets grund ligger i en utvärdering av stadsdelen Bo01 i Malmö enligt ett certifieringssystem för hela stadsdelar ? BREEAM Communities. Som upptakt till detta görs en omvärldsanalys och introduktion av aktuella miljöfrågor, och då i synnerhet sådana med relation till staden. Med hjälp av de bedömningsverktyg BREEAM Communities erbjuder görs en utvärdering av ett antal aspekter på Bo01.