Sök:

Sökresultat:

1430 Uppsatser om Den hćllbara täta staden - Sida 47 av 96

Attraktion av internationella investerare inom kulturella och kreativa nÀringar

Detta Àr en kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning marknadsföring vid Handels- och IT-Högskolan i BorÄs. Denna studie Àr inriktad pÄ hur internationella investerare inom kulturella och kreativa nÀringar attraheras till en stad. Kulturella och kreativa nÀringar skiljer sig frÄn hur internationella investerare traditionellt attraheras till en stad. Vi har upptÀckt ett glapp i litteraturen, att det inte finns modeller som Àr inriktade pÄ att attrahera internationella investerare till kulturella och kreativa nÀringar. I studien anvÀnds Stockholm Business Region Development som ett fall och studien utgÄr frÄn deras arbetssÀtt med att attrahera investerare till staden.

Malmös innersta ringvÀg : en vision för Centrumkanalernas framtida utveckling

Kan Malmös Centrumkanaler med dess egenskaper som en unik, lÄngsmal och sammanhÀngande struktur anvÀndas för att möjliggöra nya rörelsemönster och mötesplatser i staden? Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur vi genom landskapsarkitektur kan utnyttja kanalens egenskaper för att skapa nya sÀtt för mÀnniskor att röra sig i Malmö och skapa nya mötesplatser för vistelse. Platsen för vÄrt examensarbete Àr de centrala delarna av Malmö, en av de snabbast vÀxande stÀderna i Europa.1-2 NÀr Malmö förtÀtas blir de öppna ytor som inte kan bebyggas Àn mer vÀrdefulla för stadens invÄnare, Centrumkanalerna Àr en sÄdan yta. Kanalerna Àr en stor sammanhÀngande offentlig yta i centrum som har förutsÀttningar att spela en viktig roll för att tillgodose Malmöiternas behov av offentliga rekreationsytor. LÀngs Centrumkanalernas strÀckning föreslÄr vi Malmös innersta ringvÀg, en ny lösning för cykeltrafiken i centrum och ett nytt obrutet strÄk för fotgÀngare. Syftet med Innersta ringvÀgen Àr att skapa ett nytt sÀtt för cyklister och fotgÀngare att röra sig och mötas i centrala Malmö.

Olympiska stÀder : Hur förvaltas det Olympiska arvet?

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att studera hur den Olympiska parken i Peking respektive London planeras för att hantera de Olympiska spelen samt hur de planerats för att anvÀndas efterÄt. Vidare Àr syftet att se vilka förutsÀttningar och vilken problematik som dÀrefter uppstÄr. Undersökningen har skett genom en kvalitativ innehÄllsanalys av den Olympiska parken i Peking respektive London. Resultatet frÄn studien har dÀrefter analyserats och diskuterats utifrÄn ett par teoretiska huvudpunkter som Àr viktiga vid planeringen av mega-event. Planeringen av de Olympiska spelen Àr ett komplext projekt med mÄnga olika aspekter att ta hÀnsyn till.

Med hÀnsyn till brukare och stÄndort, tvÄ dimensioner av ett hÄllbart vÀxtval : utformning av gÄrdmiljö hos BostadsrÀttsföreningen Solhöjden

Med en utveckling dÀr vÄra stÀder utgörs av allt tÀtare bebyggelse hÄller dess gröna miljöer pÄ att förvandlas till en exklusiv vara. För att sÀkra staden som en god miljö för mÀnniskor att leva i krÀvs att vi utnyttjar dessa miljöer till att skapa positiva upplevelser som kan stÀrka oss i vardagslivet. HÀr fÄr bostadsgÄrden en sÀrskilt viktig roll som en av vÄra mest vardagsnÀra gröna miljöer. I detta arbete undersöks hur man med brukarens tycke och smak i centrum kan skapa en hÄllbar, vÀlutnyttjad och grönskande bostadsgÄrd dÀr den givna stÄndorten anger förutsÀttningarna. För att hitta nÄgra verkliga förutsÀttningar att arbeta mot har jag valt att göra ett utformningsförslag till en större bostadsgÄrd i Lund. BostadsgÄrden tillhör BostadsrÀttsföreningen Solhöjden. UtgÄngspunkten för ett hÄllbart vÀxtval har varit att anpassa förslaget till brukarnas behov och önskemÄl. Deras Äsikter och önskemÄl har samlats in via en enkÀt.

Ett spÄrvÀgssystems förutsÀttningar som stadsbildande element : tillÀmpning för spÄrvÀg till Ensjön i Norrköping

Norrköping med nÀrmare 100 000 invÄnare Àr en av fÄ stÀder i Sverige med spÄrvÀg. En utbyggnad av systemet till Navestad har lÀnge diskuterats. En detaljplan för spÄrvÀgsutbyggnad finns, men spÄrvÀgen Àr Ànnu inte byggd. FrÄgan har vÀckts igen, dÀr man Àven diskuterar en dragning vidare till Ensjön. FrÄn kommunens sida ser man det nu inte bara som en transportfrÄga utan en stadsbyggnadsfrÄga dÀr spÄrvÀgen utgör en viktig del i utvecklingen av staden.

Stadsrum för social mÄngfald : allas rÀtt till vistelse i staden

MÄlet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ om och hur gestaltningen pÄverkar den sociala mÄngfalden i stadsrummet. Vi grundar vÄrt arbete pÄ en tanke om allas rÀtt till stadsrummet och ville undersöka om det finns faktorer som kan vara exkluderande för vissa samhÀllsgrupper. Inledningsvis har vi tagit del av litteratur som har olika sÀtt att se pÄ begreppet social mÄngfald och dess vÀrden för att nÀrma oss en egen definition. Genom litteraturstudier samt passiva observationer och intervjuer utförda pÄ tvÄ centralt belÀgna torg i Malmö har vi studerat hur olika mÀnniskor interagerar med den gestaltade utemiljön. DÄ vi jÀmfört resultat av litteraturstudier, observationer och intervjuer har vi funnit flera gemensamma slutsatser men ocksÄ motsÀgelser. Vi har nÄtt en insikt om hur lika vi mÀnniskor Àr i anvÀndandet av stadsrummet.

Bullerproblematiken vid planering och byggande av bostÀder

Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder, service och arbete finns inom korta avstÄnd. DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till mÄnga hÀlsoproblem. MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.

SkÀrva - historiska spÄr och framtida möjligheter

Examensarbetet SkÀrva - historiska spÄr och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hÄllbart stadsbyggande Àr och vad det kan innebÀra för landskapet som ligger strax utanför staden. SkÀrva Àr en sÄdan plats som ligger nÀra bÄde Karlskrona och NÀttraby. Det gÄr att se en trend i att mÄnga flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagslÀget omrÄden som Verkö, Bastasjö, SkillingenÀs och SkÀrva by dÀr det byggs nytt. MÀnniskor vill ha nÀrheten till naturen, men ÀndÄ jobbar fÄ av dem som bor pÄ landsbygden med traditionellt jordbruk.

Upplopp i Staden - En komparativ studie av vÄldsamheter i Paris och RosengÄrd

Uppsatsens syfte Àr att besvara vad som föranleder vÄldsamma yttringar, likt upploppen i Paris 2005 och RosengÄrd 2005. JÀmförelsen mellan Paris och RosengÄrd medför en följdfrÄga om det finns liknande tendenser i RosengÄrd att fullskaliga upplopp likt de i Paris kan Àga rum.Vi anvÀnder oss av en teori som bygger pÄ att det saknas tillit mellan etniska grupper och majoritetsbefolkningen som kombinerat med en social utsatthet bildar en problematisk bild. Dessa tvÄ faktorer, brist av tillit och utsatthet, skapar ett spelrum för missnöje vilket kan yttra sig i vÄldsamheter. Det förefaller för oss vara faktorer vilka livnÀr sig av varandra, likt en ond cirkel. Variation finns emellertid mellan olika omrÄden, dÀr skillnader i graden av misstro och utsatthet visar pÄ tvÄ olika situationer.

Staden som kunskapsverktyg

Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig pÄ den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. MÄnga butiker som finns pÄ den fysiska marknaden har etablerat sig pÄ Internet och med dessa Àven de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker Àr det en majoritet av de virtuella ÄterförsÀljarna som enbart kan nÄs via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sÀtt att nÄ ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsÀttningar för att med rÀtt kommunikationsmedel inleda och förstÀrka relationen till konsumenten. Detta innebÀr att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad frÄn de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och dÀrmed har tillgÄng till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Kulturell identitet och framtidssyn: elevers tankar om framtiden sett ur perspektivet hÄllbar utveckling

Denna studie fokuserar pÄ samband mellan elevers kulturella tillhörighet och framtidssyn. I bakgrunden beskrivs lÀrande för hÄllbar utveckling, kulturbegrepp, lÀrande- och forskningsteorier. Studien genomfördes bland elever i Ärskurserna 4-6 vid tvÄ olika skolor: en liten byskola och en ?normalstor? skola i staden. Eleverna fick till uppgift att rita bilder av hur de tÀnker sig framtiden om 30 Är.

Kan man minska bilÄkandet i staden? : sett ur ett stadsplanerarperspektiv

The reason why this essay is written can be parted in two, whereas one would be the global trend of urbanization that occurs to this moment and forward, whereas the other would be the debate of how motorism has come to be an issue of sustainable management of our cities and our environment. In purpose to deliver a thorough understanding of how the car and its capacity has come to shape the society of today, and to emphasize the problems itÂŽs brought, a historical survey has been made, followed by the report of problems to the society formed by the needs of the car, discussed in several environmental issues, such as jamming, noise and air pollution. This is followed by the discussion of potential solutions for how city planning could return to the focus of the human scale and perspective, in purpose to correspond with the issue of ways to decrease the car use in towns. In conclusion, the given solutions are discussed, where examples like shared space, investment in public transport, mobility management and the theory of the assembled city are included, with aid from literature, to finally conclude the essay with personal thoughts of how the planning of today, or the given solutions, really are the result of sustainability for city planning from a human perspective.

Opera i Stockholm, Frihamnen

Operabyggnaden placeras lÀngst ut pÄ piren och tar hela dess udde i ansprÄk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept krÀver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt. Den stora operavolymen skÀrs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stÄlkonstruktion som pÄ vissa stÀllen fungerar som ett orangeri medan den pÄ andra stÀllen Àr en öppen pergolastruktur. VÀxtligheten anvÀnds som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och sÄvÀl personal som besökare rör sig pÄ gÄngar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, pÄ olika nivÄer. En önskan med uppdelningen i flera volymer Àr dels för att fÄ in ljus pÄ ett vackert sÀtt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt Àven för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter.

Utveckla idag Bevara i morgon - Ett hot mot den historiska staden som destination

The aim of this thesis is to identify and analyse the antagonism between conservation and development which occurs in historical towns.The base of the study is theories in destination development and cultural heritage tourism in historical towns as well as the consequences expressed in these theories concerning conservation and development. The standpoint was that an empiric study needed to complement the theory. This filed study took place in Dubrovnik in Croatia. The thesis identifies the antagonism between conservation and development based on the theoretical research. Moreover the study adds a perspective to the research through the identification of further dimensions of this antagonism.

Lunds nya stadsdel-imötet mellan stad och land

En god och fungerande stadsdel utanför stadskÀrnan krÀver omsorgsfull utformning. I stadens utkant finns inte samma underlag för urbant liv och dÀrför stÀlls höga krav pÄ planeringen. En ny stadsdel mÄste möta sin omgivning och ses utifrÄn staden som helhet. I mitt arbete har jag lyft fram vikten av att förhÄlla sig till omgivande omrÄden, landskapet samt stadskÀrnan och ta till vara pÄ deras kvalitéer. Det nya omrÄdet mÄste ocksÄ tillföra den befintliga omgivningen kvalitéer.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->